Ekonomisk utsatthet spelar en avgörande roll för vår psykiska hälsa. Den som haft dålig ekonomi riskerar i högre grad psykiska problem.
Dålig ekonomi? Så påverkas du – hela livet


Mest läst i kategorin
Hur påverkar ekonomisk utsatthet vår psykiska hälsa genom livet? Det har forskare vid Jönköping University undersökt. Om du av någon anledning inbillar dig att livet är rättvist kan du sluta läsa här.
Ekonomin under både barndom och vuxenliv spelar en avgörande roll för vår psykiska hälsa då och senare i livet. Den som upplevt hög ekonomisk utsatt het riskerar i högre grad av drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symtom, refererar forskning.se.
”Att ha goda ekonomiska förutsättningar i både barndom och vuxen ålder bidrar till bättre psykisk hälsa senare i livet, medan en hög ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress både i barndom och vuxen ålder bidrar till sämre psykisk hälsa”, sammanfattar Charlotta Nilsen, docent i gerontologi i Jönköping.
Hög inkomst? Då kan du skratta längre. Dagens PS
Dålig ekonomi ger psykisk ohälsa
Ekonomisk utsatthet kan kopplas till långvarig stress. Kronisk stress påverkar hjärnan och kan leda till förändringar i hur vi hanterar känslor och motgångar.
Ekonomisk stress kan även påverka relationen till familj och vänner samt förstärka känslor av ensamhet och psykisk ohälsa.
Den som i stället har det tryggt ekonomiskt i barndomen får generellt inte ökning av ångest och ensamhet förrän senare i livet, efter 70 års ålder att jämföra med från 50-årsåldern för dem som vuxit upp i ekonomisk utsatthet.
Senaste nytt
Bättre ekonomi = bättre psykisk hälsa
Enligt forskarna kan det tolkas som att en bättre ekonomisk situation i barndomen kan fungera som en buffert som fördröjer en ökning av ångest och ensamhet.
En stabil uppväxt i det här avseendet ger bättre strategier för att hantera stress och osäkerhet senare, eftersom våra tidigare erfarenheter ofta formar vår förmåga att möta svårigheter senare.
En förbättrad ekonomisk situation som vuxen kan samtidigt minska effekterna av ekonomisk stress i barndomen.
”Även om vi ser långsiktiga positiva effekter på psykisk hälsa av att ha haft goda ekonomiska förutsättningar under barndomen, så ser vi också att en lägre ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress i vuxen ålder bidrar till bättre psykisk hälsa oavsett ekonomisk situation i barndomen”, säger professor Deborah Finkel.
”Det visar att det aldrig är för sent att påverka sin psykiska hälsa genom förbättrade ekonomiska villkor”, tillägger hon.
De välbeställda lever längre
De här forskningsresultaten kan jämföras med de nyligen presenterade studier som visar att hälsoklyftorna i Sverige fortsätter att öka.
Forskare vid Stockholms universitet och Jönköping University har undersökt samband mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962-2021.
Studien visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan hög- och låginkomsttagare mer än tredubblats sedan 1960-talet.
För män har skillnaden i förväntad livslängd, mellan de med lägst och högst inkomst vuxit från 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år 50 år senare. Bland kvinnor har skillnaden ökat från 3,8 till 8,6 år under samma tidsperiod.
Vill du leva längre? Se till att bli välbärgad. Dagens PS
Nya hotet mot vår hälsa – “Vet inte konsekvenserna”. Dagens PS
Superrikas privatjet – klimatförödelse på hög höjd. Realtid
Rik inte alltid samma sak som förmögen. E55

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.