Ny studie: Så mycket ultraprocessat äter vi

I en ny amerikansk studie försöker man leda i bevis kring hur mycket så kallade ”ultraprocessad mat” vi äter.

Problemet?

Att det inte är där diskussionen borde börja, så låt oss backa till ruta ett.

”Processad mat” är ett annat ord för bearbetad mat, alltså mat som är förändrad gentemot den ursprungliga produkten. Det sker till exempel genom värmebehandling, rökning, rimning, lagring, torkning, marinering och så vidare.

Bearbetad mat kan innehålla ingredienser som behövs vid tillverkningen i form av olika tillsatser och processen förlänger ofta hållbarheten på livsmedel.

Hälsochock: Tre livsmedel du snart inte har råd med. Dagens PS

Klassificeras i Nova

”Ultraprocessad mat”?

Där utgår vår myndighet på området, Livsmedelsverket, från ett system som heter Nova och är en klassificering som säger att ultraprocessad att mat är mat som bearbetats mycket och industriellt, innehåller ingredienser som ”inte används i matlagning hemma” eller är mat som på något sätt är negativ för hälsan.

Nästan all mat vi äter är bearbetad på något sätt och ”eftersom det mesta av den mat vi äter produceras industriellt klassas väldigt många livsmedel som ultraprocessade enligt Nova-definitionen. Det gäller oavsett om de är näringsrika eller inte”, konstaterar Livsmedelsverket.

Onyttigt? Ibland.

Är då ”ultraprocessad mat” onyttig?

Ibland. Glas, läsk, godis, choklad, massproducerade kakor och bakverk räknas exempelvis som ultraprocessad mat.

Pommes frites och chips finns där och är inte bra för hälsan, enligt definitionen.

Men å andra sidan klassas även färdiga soppor, fylld pasta, smörgåsar eller wraps, fryst pizza och dumplings som ultraprocessad mat. Det gör även fullkornsbröd som tillverkats industriellt, vegetariska burgare som innehåller sojaprotein, granola som innehåller fibrer som smakar sött och färskost med stabiliseringsmedel, trots att alla är sådant som kan bidra till hälsosamma matvanor.