Ny studie: Här blomstrar den sanna lyckan

Sverige ligger inte i topp

I World Happiness Report 2025, som släpptes på FN:s lyckodag 20:e mars i år, rankas Sverige som världens fjärde lyckligaste land, efter Danmark Norge och Island. Och i december hittar vi Stockholm som sjua i en listning av världens lyckligaste städer, Institute for Quality of Life´s Happy City-index.

Men i Global Flourishing Study når vi inga toppnoteringar. Svenskar skattar visserligen sitt välmående högt materiellt, men sett till den blomstrande helheten hamnar vi i mitten. Samma gäller för USA.

“Varför är det så? Ja, det är sådant vi behöver arbeta med under de kommande åren – för att försöka förstå och bena ut resultaten”, säger Tyler VanderWeele, professor i epidemiologi vid Harvard och chef för Human Flourishing Program till CNN.

Toppnoteringen går istället till Indonesien, där människor ger höga poäng på den bredare definitionen av välmående. Följt av Indonesien, Mexiko, Filippinerna, Israel och Nigeria.

Längst ner på listan hamnar Japan.

Finland, som enligt World Happiness Report utsågs till världens lyckligaste land för åttonde året i rad, ingick inte i The Global Flourishing Study.

Yngre mår sämre än äldre – ett trendbrott

Höginkomstländer skattar sig överlag högre på områden som rör materiell trygghet. Medelinkomstländerna sticker ut med starka resultat på relationer, mening och sociala beteenden.

“Global Flourishing Study är precis den typ av arbete som behövs för att på djupet förstå samspelet mellan de centrala elementen i människans livserfarenhet – det som hjälper oss att leva väl, vara lyckliga och känna mening och syfte,“ säger Tyler VanderWeele, i en kommentar.

En oväntad upptäckt är att den klassiska U-kurvan – där unga och äldre mår bäst, medan medelåldern är en svacka – inte längre gäller. Tvärtom vittnar många unga, särskilt i höginkomstländer, om lägre nivåer av flourishing. I synnerhet när det gäller inre balans, optimism och livsmening.

Läs även: Dagens unga drar ned genomsnittet av lycka. Dagens PS

Andlig gemenskap för lycka och välmående

En annan stark indikator på välmående i studien är andligt och religiöst engagemang. Nästan en tredjedel av deltagarna uppger att de deltar i religiösa sammankomster varje vecka – och dessa personer rapporterar genomgående högre grad av tillfredsställelse med livet.

Att Baylor University, ett universitet med kristen profil i Texas, är en av huvudaktörerna bakom studien har gett utrymme för frågor om religionens roll för välmående.

Projektledaren Byron Johnson, professor i samhällsvetenskap och chef för Institute for Studies of Religion vid Baylor University, understryker studiens betydelse för att bättre förstå religionens, inte bara kristendomens, roll för hur människor upplever livet i ett globalt sammanhang.

“Eftersom vårt urval är så stort kan vi undersöka alla stora världsreligioner – och vilken roll, om någon, de spelar för människors välmående, säger han.

Studien har sina brister

Forskarna är tydliga med att resultaten måste tolkas med försiktighet. Länderna som ingår speglar inte hela världen, frågorna är inte anpassade till varje kontext och det faktum att resultatet bygger på självskattning kan ha färgats av kulturella normer.

Men studien är ändå unik: inget annat forskningsprojekt har tidigare följt så många människor, i så många länder, över så lång tid med fokus på hela människans liv.

I tider av ekonomisk oro, krig och klimathot kan det kännas svårt att tala om blomstring och lycka. Men kanske är det just nu vi behöver det mest.

Läs även: Forskaren, så blir du lycklig på riktigt. Dagens PS