En ny studie visar att nästan 1,2 miljarder människor levde med psykiska besvär under 2023 – en ökning med 95,5 procent sedan 1990. Ångesten har i sin tur ökat med 158 procent. Det finns flera möjliga förklaringar till detta, menar forskarna.
Därför har ångesten ökat – med 158 procent: "Chockad"
En växande kris. Så löd Världshälsoorganisationens beskrivning av den eskalerande psykiska ohälsan bland Europas unga i fjol.
Då rapporterade en av fyra 15-19-åringar att de lever med psykisk hälsoproblematik.
Och svenskarna är inget undantag. Senast i januari konstaterade PS att Sveriges sjuknota för första gången passerat 100 miljarder kronor och att psykisk ohälsa står för i genomsnitt hälften av alla sjukskrivningar.
Nu visar en ny, stor studie i The Lancet att psykisk ohälsa har ökat kraftigt världen över.
Läs även: Sanningen om solkräm: Det ska du smörja dig med i sommar. Dagens PS
Ångest och depression ökar mest
Det är framför allt två diagnoser som sticker ut: ångest och depression. De är inte bara vanligast – de har också ökat mest.
Enligt studien har antalet fall av ångest ökat med 158 procent sedan 1990. Depression har under samma period ökat med 131 procent.
Forskarna har tittat på utvecklingen i 204 länder och territorier. Totalt ingick tolv olika psykiska tillstånd i studien, bland annat bipolär sjukdom, schizofreni, autism, adhd, anorexi och bulimi.
Men det är alltså ångest och depression som dominerar bilden.
Damian Santomauro, studiens försteförfattare och forskare vid University of Queensland i Australien, var, enligt CNN, ”ärligt talat chockad över omfattningen”.
Missa inte: Fler friska år är nästa megatrend – här är aktierna du kan äga. Dagens PS
Unga drabbas hårdast
Psykiska besvär är nu en av de ledande orsakerna till funktionsnedsättning i världen, konstaterar man i studien. Särskilt hårt drabbas kvinnor och personer mellan 15 och 39 år.
Sticker ut lite extra mycket gör åldersgruppen 15-19. Enligt Santomauro är det första gången i den här typen av globala mätningar som toppen ligger i den åldersgruppen. Tidigare har den oftare legat i medelåldern.
Pandemin satte spår
Studien visar också att utvecklingen inte började med pandemin. Redan före covid-19 ökade flera psykiska diagnoser.
Men pandemin verkar ha förvärrat läget.
Depression ökade under krisen och har inte gått tillbaka till tidigare nivåer. Ångest nådde en topp och låg fortfarande kvar på höga nivåer 2023.
Läs även: Här är kraften som kan lindra depression lika effektivt som läkemedel. E55
Flera möjliga förklaringar
Forskarna pekar inte ut en enda orsak bakom ökningen. Bilden är mer komplicerad än så.
En del av förklaringen kan vara att fler människor i dag vågar berätta hur de mår. Stigmat kring psykisk ohälsa har minskat och vården har blivit bättre på att upptäcka och diagnostisera olika tillstånd.
Experterna lyfter också fram en rad samhällsfaktorer som kan ha triggat eller förvärrat den psykiska ohälsan. Det handlar bland annat om ökad ekonomisk osäkerhet, trauma, politisk instabilitet, krig, matosäkerhet, våld i nära relationer, diskriminering, ensamhet och miljöhot.
Vården hänger inte med
Slutligen konstaterar forskarna att den växande psykiska ohälsan inte har mötts av en motsvarande satsning på vård.
När nästan 1,2 miljarder människor lever med psykiska besvär blir frågan därför större än enskilda diagnoser, menar man. Det handlar om ett globalt vårdbehov – och om hur många som faktiskt får hjälp i tid.
Att möta världens behov av psykisk vård är ”en skyldighet, inte ett val”, slår man fast.
Läs också: Sjukfrånvaron minskar – men en oroande trend växer i det tysta. Realtid
