En ny generation bedrägerier sveper över världen. AI-klonade röster, falska myndighetssamtal och avancerade identitetsstölder drabbar nu både privatpersoner och företag – och nästan ingen går säker.
Bedrägerierna mer sofistikerade – så luras svenskarna


Mest läst i kategorin
Vi går igenom metoderna som bedragarna använder just nu och ger råd om hur du kan rädda dina pengar.
Trots att svenska banker och myndigheter investerar tungt i cybersäkerhet fortsätter antalet bedrägerier att skjuta i höjden.
“Sverige smörgåsbord för kriminella”
“Sverige har blivit ett smörgåsbord för kriminella aktörer”, konstaterar Pontus Lindström, Företagarnas expert på säkerhet och brott mot företag, vilket branschorganisationens tidning tidigare berättat om.
För någon månad sedan gick Finansinspektionen (FI) ut och varnade för 50 nya namn och förklarade att det rör sig om bedragare som utger sig för att representera företag och uppträder som låneförmedlare. Konsumenterna luras på pengar genom falska lånelöften och investeringar.
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, på Finansinspektionen förklarade att du aldrig ska “betala för lån och krediter på förhand”, då seriösa låneförmedlare inte agerar på det sätt.
Bedrägerierna står konsumenterna dyrt
Federal Trade Commission (FTC) uppger att identitetsstölder och finansiella bedrägerier kostade konsumenterna i USA hela 27,2 miljarder kronor förra året – en ökning med 18 procent jämfört med året innan.
Liknande trender syns i Sverige.
“De traditionella varningssignalerna som stavfel i Nigeriabrev eller robotröster i telefon är inte längre tillräckliga,” säger Eva Velasquez, vd för Identity Theft Resource Center, i intervjun.
“I dag ser bedrägerierna helt legitima ut. AI har gjort det möjligt att skapa e-post och samtalsskript som är perfekta, och scammers använder all personlig information de redan samlat om dig för att låta trovärdiga.”
AI-kloning av röster – ny frontlinje
En av de farligaste utvecklingarna är röstkloning. Bedragare tar några sekunders ljud från exempelvis sociala medier eller telefonsvarare och använder AI för att skapa en trovärdig kopia av rösten.
Med denna röst ringer de sedan upp en släkting, kollega eller anställd och ber dem föra över pengar snabbt – ofta i kombination med social manipulation.
“Vi har sett fall där bedragare ringt upp mor- och farföräldrar med barnbarnens röst och bett om akuta överföringar för sjukhusvård eller böter,” berättar Teresa Murray, konsumentskyddsexpert på U.S. Public Interest Research Group.
Denna skrupelfria metod använder bedragare även i Sverige.
Läs mer: FBI slår larm – bedragare kapar makthavares röster Dagens PS
Låtsas företräda myndigheter och banker
Bedrägerier, där bedragarna utger sig för att vara myndigheter som Skatteverket eller banker, ökade kraftigt under 2024 och första halvan av 2025.
Bara i USA nådde dessa bedrägerier 789 miljoner dollar i förluster förra året, enligt FTC. Bedragarna ringer eller mejlar och ber om snabba åtgärder – att verifiera konton, ladda ner appar eller föra över pengar till “säkra konton”.
Enligt rapporten luras ofta äldre personer på större belopp, men yngre är också sårbara eftersom de är vana att hantera allt digitalt. Medianförlusten i USA var 1 000 dollar för personer över 70 år, jämfört med 417 dollar för dem i 20-årsåldern.
Läs också: FI: Redan fler bluffbolag än under hela 2024 Dagens PS
Vanliga metoder och svenska motsvarigheter
- Jobbannonser som inte finns. Bedragare utger sig för att vara rekryterare, erbjuder intervjuer och begär sedan bankuppgifter för att “betala ut lön”. I vissa fall ber de om en mindre summa för att påbörja processen och försvinner sedan med pengarna.
- Falska samtal från banker. Bedragarna påstår att kontot är kapat och ber dig flytta pengarna till ett påstått säkert konto. I verkligheten är det bedragarens eget konto.
- Skattebedrägerier. Bedragarna använder ditt personnummer för att lämna in deklarationer i ditt namn och hämta ut återbetalningarna.
- Romance scams (sol och vår) och social manipulation. Bedragare bygger upp en relation över tid och ber sedan om pengar till “nödsituationer”.
- Phishing via e-post, sms och sociala medier. Länkar till falska login-sidor där dina uppgifter kapas.
Vad kan svenska privatpersoner och företag göra?
Eva Velasquez understryker vikten av grundläggande försiktighetsåtgärder:
- Lämna aldrig ut personlig information via telefon eller e-post utan att själv initiera kontakten.
- Var misstänksam mot alla som ber om snabb betalning, särskilt via presentkort eller kryptovaluta.
- Använd tvåfaktorsautentisering överallt.
- Övervaka kreditrapporter regelbundet (i Sverige via kreditupplysningsbolag som UC, Creditsafe och Bisnode).
- Lås personnumret om det finns risk att någon använder det för att teckna lån i ditt namn (via Skatteverket och banker).
Företagsrisker, vishing och deepfake-samtal
Även svenska företag bör uppdatera sina säkerhetspolicies. Deepfake-samtal där en bedragare utger sig för att vara vd och ber ekonomiavdelningen föra över pengar blir allt vanligare internationellt. Risken är särskilt stor i mindre bolag utan tydliga rutiner för utbetalningar.
“Vi brukade lära folk att känna igen phishing-mail, men i dag är det nästan omöjligt att se skillnad,” säger Velasquez. “Vi måste i stället lära oss att alltid verifiera via en andra kanal.”
Ingen går säker i dagens bedragarvärld
Bedrägerierna utvecklas snabbare än de flesta säkerhetssystem. AI, röstkloning och dataläckor skapar en perfekt storm för bedragare.
Därför är den viktigaste åtgärden för både privatpersoner och företag att bygga in skeptiska rutiner i vardagen. Som Jennifer Ehrensman på Bank of America uttrycker det i artikeln:
“Bedragare kommer att insistera på att du betalar med metoder som presentkort och kryptovalutor. Vem som helst kan bli offer.”
Under 2024 anmäldes 230 330 bedrägeribrott (exklusive bidragsbrott) i Sverige, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.
Identity Theft Resource Center
U.S. Public Interest Research Group

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.