UNCTAD:s nya investeringsrapport visar att datacenter stod för var femte investeringsprojekt i världen förra året. Samtidigt föll satsningarna på förnybar energi med 28 procent. Dagens PS har gått igenom rapporten och analyserat vad skiftet innebär för svenska sparare.
FN: AI slukar globalt kapital – gröna investeringar faller fjärde året i rad
FN-organet UNCTAD publicerade i måndags sin årliga World Investment Report. Rapporten kartlägger vart det globala kapitalet tar vägen. Årets upplaga bekräftar en trend som redan märks i fondkurser och kvartalsrapporter: AI-infrastrukturen drar till sig investeringar i en takt som tränger undan andra sektorer.
Globala utländska direktinvesteringar steg 6 procent till 1 600 miljarder dollar (cirka 16 800 miljarder kronor) under 2025, efter två år av nedgång. Men det är fördelningen som sticker ut.
44 procent av alla projekt
Strategiska sektorer, framför allt AI-infrastruktur, halvledare och kritiska mineraler, står nu för 44 procent av alla nya investeringsprojekt globalt. 2020 var andelen 16 procent.
Datacenter översteg 270 miljarder dollar i investeringar under 2025. Greenfield-satsningar ökade med 125 miljarder dollar, internationell projektfinansiering med ytterligare 30 miljarder.
Sektorn svarade ensamt för mer än en femtedel av samtliga nya projekt i världen. Nyannonserade halvledarprojekt steg med 35 procent.
Techbolagens egna budgetar speglar samma bild. Alphabet planerar kapitalutgifter på 185 miljarder dollar under 2026, Amazon 200 miljarder, Meta 135 miljarder. Sammanlagt över 630 miljarder dollar.
Goldman Sachs räknar med att de stora molnbolagens samlade capex kan passera 1 100 miljarder dollar redan 2027.
Intäkterna hänger inte med. Börsen har börjat kräva bevis på att investeringarna betalar sig, och steget från capex till lönsam AI-affär har tagit längre tid än vad kurserna prissatt.
Förnybar energi tappar för fjärde året
Skiftet har en tydlig förlorare. Greenfield-investeringar i förnybar energi föll 28 procent under 2025, fjärde året i rad med nedgång.
Internationella infrastrukturprojekt backade 10 procent totalt, till stor del drivet av energisektorn. För första gången passerade telekominvesteringar, tyngda av datacenter, förnybar energi i totalt värde.
ESG-fonder och gröna energifonder har haft det tufft under samma period. UNCTAD-datan pekar på en strukturell förskjutning: kapitalet rör sig mot AI-relaterad infrastruktur, på bekostnad av klimatinvesteringar.
Svenska bolag som rider på trenden
Techbolagens värderingar skrämmer många investerare. Men AI-utbyggnaden kräver fysisk infrastruktur, och där har flera svenska industribolag positionerat sig. McKinsey kallar det en ny infrastruktur-supercykel och uppskattar att 106 biljoner dollar krävs globalt fram till 2040.
Munters är det mest renodlade spelet mot datacenter. Bolaget levererar kylsystem genom affärsområdet Data Center Technologies. Pareto-analytikern Anders Roslund pekar på datacenterefterfrågan som central drivkraft och ser en uppsida på 25 procent.
Risken är att branschen skiftar mot vattenbaserad liquid cooling, ett segment där konkurrenten Alfa Laval, världsledande inom värmeväxlare, jagar samma kontrakt.
Atlas Copcos affärsområde Vakuumteknik levererar vakuumpumpar till halvledartillverkningen. Utan dem produceras inga AI-chip.
Roslund lyfter även Atlas Copco som AI-relaterad vinnare. ABB exponeras genom affärsområdet Electrification, som levererar ställverk och transformatorer till datacenter. Förvaltaren Jonas Olavi ser ABB som ett av industribolagen som gynnas av ekosystemet runt AI.
Skanska tar en annan roll. Bolaget bygger de fysiska anläggningarna och har under 2026 säkrat datacenterkontrakt i USA till ett värde av över 588 miljoner dollar (cirka 6,2 miljarder kronor). Senast en anläggning i Virginia värd 870 miljoner kronor.
Dessa bolag har en gemensam fördel. De tjänar på att datacenter byggs, oavsett vilken AI-plattform som tar marknadsandelar.
Geopolitiken ritar om kapitalflödet
Kina aviserade i våras AI-investeringar på 2 800 miljarder dollar över fem år, med krav på att 80 procent av utrustningen ska vara kinesisk.
52 länder har i dag regelverk för att granska utländska investeringar, dubbelt så många som 2016. Antalet projekt i tullexponerade sektorer föll med 25 procent under 2025.
Investeringsflöden som tidigare styrdes av avkastning formas nu av säkerhetspolitik. Bolag som levererar till både USA och Kina kan tvingas välja sida.
EU:s utländska direktinvesteringar steg med 56 procent under 2025. De 20 största mottagarländerna tog emot över 80 procent av globala direktinvesteringar. Kapitalet koncentreras, både geografiskt och sektoriellt.
UNCTAD-rapporten ger inga köpråd. Men riktningen i datan är entydig: mot AI-infrastruktur, halvledare och kritiska mineraler. Bort från förnybar energi och traditionell tillverkning.
