Vad som driver tillväxt i Sverige? Pelargoner, azaleor och andra krukväxter – men så har vi också en 250-årig tradition att luta oss emot.
Krukväxter: Så blev blomkrukan en guldgruva
Svenska hushåll lägger årligen miljarder på växter, blommor och trädgårdsprodukter.
Hushållens totala växtinköp är enligt Jordbruksverket 2,5-3 miljarder kronor när det gäller växter och fröer.
En annan beräkning talar om att svenskar i snitt (obs, ej ordvits om snittblommor) lägger cirka 2 400 kronor per hushåll på balkong och växter.
Det här återspeglar sig förstås i siffrorna för branschens jättar. Blomsterlandet sammanfattar 2025 i ökad försäljning och ökad lönsamhet.
”Högsta omsättningen någonsin” var rubriken på pressmeddelandet, som redovisade en vinst som ökat och en omsättning som stigit med 9,2 procent till 2,042 miljarder kronor.
Blombutiken bygger ut: ”Fyra tulpaner och ett glas vin, tack”. Dagens PS
Industrialismen startskottet
Blomsterlandets kundklubb har 1,4 miljoner medlemmar – upp från 1,1 miljoner året innan och e-handeln växer starkt, 32 procent under 2025.
En annan jätte, om än en med problem, är Plantagen Sverige som för 2025 omsatte 1,24 miljarder kronor men visade en förlust på 23,6 miljoner kronor för räkenskapsåret.
Varför är vi då så intresserade av krukväxter att vi lägger miljarder på dem? Det har faktiskt med industrialismen att göra.
Innan den var det bara de rika som kunde odla och hålla exotiska växter året om i sina orangerier, skriver Stiliga hem.
I stället för gatlyktor: Lysande blommor. Dagens PS
Växte fram under 1800-talet
Trädgårdsintresset hos en bredare allmänhet växte fram under 1800-talet. 1832 bildade Svenska trädgårdsföreningen. När vi flyttade till städerna ”försvann” våra trädgårdar men i våra bostäder i staden gjorde uppvärmda bostäder och fler fönster att vi kunde odla växter i kruka.
1841 kom boken ”Fönster-Trädgården eller Anvisning att uppdraga, odla och drifva de mest omtyckta blommor och praktvexter i fönster och rum”, en översättning från tyska.
Ingen ny börskrasch – men tulpaner är heta. Dagens PS
Frön och lökar på postorder
1860-talet kom även den kommersiella trädgårdshandel där vi kunde köpa lökar, frön och plantor även via postorder. Innovationen tåg på räls gjorde det möjligt att byta sticklingar och fröer.
År 1886 gav Skånska trädgårdsföreningen ut häftet ”Krukväxtodling i boningsrum” som var den första delen i en serie kallad ”Trädgårdsbibliotek för menige man”. Där kunde man läsa odlingsråd för odling av 160 exotiska växter från alla jordens kontinenter.
I grannlandet Norge kan man se samma utvecklingslinje, där den första anhalten i tid är generalen Fredrik Ferdinand Hausmann som avled i sitt hem i Christiania 1757.
”Vid sin bortgång efterlämnade generalen en stor mängd väldoftande växter”, berättar norska Forskning om en av de första norska entusiasterna.
”Pervo-glasögon”: Norge kan förbjuda smarta glasögon. Dagens PS
Ormbunkar och palmer – redan då
Överklassen var först med krukväxter, sedan kom borgerskapet och sist arbetarklassen och bönderna, beskriver sajten.
I medel- och överklasshem blev exotiska palmer särskilt populära, vid sidan av ormbunkar och monstera, berättar professor Liv Emma Thorsen hos sajten.
Thorsen lyfter även fram krukväxternas psykologiska betydelse, inte minst i kalla och mörka Norden.
”Krukväxter ger människor glädje. Och de är naturligtvis vackra. Även om de kräver en hel del arbete, uppvägs den ansträngningen av nöjet att se dem växa och blomma.”
Svårare än så kanske det inte är – och ändå förklaringen till att det kan växa upp en mångmiljardindustri ur en kruka.
Le ordentligt! Nya tandborsten har en kamera. Dagens PS
Listan/Svenskarnas populäraste krukväxter
Höstglöd
Begonia
Pelargon
Krysantemum
Fredskalla
Flitiga Lisa
Cyklamen
Brudorkidé
Murgröna
Azalea
(Källa: Odla.nu)
Den sydeuropeiska staden hyllar en svensk direktör. Dagens PS
