Nye påven Leo XIV har en amerikansk examen i matematik. Den kan han behöva. Som påve ärver han en näst intill katastrofal ekonomisk röra.
Herre Gud, vilken ekonomi att ta över


Mest läst i kategorin
Den nyligen avlidne påven Franciscus tillbringade en stor del av sina sista månader med att slå larm om det snabbt försämrade tillståndet för Vatikanens finanser och med att utse en ny kommission för att samla in pengar från världens troende, skriver Fortune.
Världens 1,3 miljarder katoliker har fått se Vatikanens stora budgetunderskott växa genom decennierna och den utvecklingen har fortsatt trots Franciscus idoga kamp för att vända trenden.
Under sina sista dagar varnade han för en ”stor obalans” utan att redovisa siffror. De kommer i stället nu via The Pillar, en katolsk webbplats för nyheter och undersökande journalistik.
Dess rapport, baserad på ”interna finansiella rapporter” från Vatikanen, tar sin utgångspunkt i ett dokument från 2015 som avslöjat att pensionsplanen hade ett ”finansieringsgap” på minst motsvarande 800-900 miljoner dollar.
Något år senare hade gapet vuxit till drygt 1,6 miljarder dollar, när pensionsfällan slog till även mot Vatikanen.
Inte ens en organisation som hävdar evigt liv kommer undan problemen med att medellivslängden som i Italien, ökat från 69 år 1960 till 84 år i dag.
Leo XIV – en diskret påve. Dagens PS
Avstod exploatering
Ett steg mot att täppa till gapet var exploateringen av en extremt värdefull och 400 hektar stor fastighet i utkanten av Rom som Vatikanen äger.
Planen var att utveckla en kombination av bostadsområde och kontorspark, ”Santa Maria Galeria”.
Men påven Franciskus förkastade planerna och bestämde att fastigheten skulle bli en ”gård för solpaneler”, med betydligt lägre inkomster för Vatikanen.
Sålunda fortsatte krisen och nu är läget sådant att frågan om att avvärja en finanskris ”kommer att rankas bland de mest angelägna frågorna för den nya påven”, enligt Charles Gillespie, professor vid Sacred Heart-universitetet i Connecticut.

Vatikanens två enheter som ger plus och minus
I grunden är Vatikanen två enheter. Den ena är stadsstaten, med sina 45 hektar världens minsta suveräna nation som vaktas av Schweizergardet, driver domstolar och Vatikanmuséet, världens näst mest besökta efter Louvren, och servar med butiker för sina anställda.
Stadsstaten har starka intäkter från framför allt turister och genererar ett rejält överskott.
Det är den andra delen, kurian eller den Heliga stolen, som så att säga är problemet ur företagsekonomisk synvinkel.
Heliga stolen driver Vatikanens diplomatiska beskickningar globalt och en stor administration, men har små intäkter.
Påven varnar: “AI ett hot mot mänsklig värdighet”. Dagens PS
Stort underskott
4 000 lägenheter, huvudsakligen nära Rom, ger en nettovinst som dock hålls tillbaka av hyresregleringar, och övriga intäkter är från stadsstatens överskott, Vatikanens egna investeringar, och diverse mindre bidrag.
Det räcker inte långt. Förra året beräknas Heliga stolen, med utgifter på cirka 3,5 miljarder dollar, ha nått ett underskott på 83 miljoner dollar.
Då hade man ändå mottagit ett bidrag på 100 miljoner dollar från Peter´s Pence-fonden som samlar in bidrag från katoliker runt om i världen.
Det underskott på drygt 80 miljoner dollar som ändå uppstod, ska Vatikanen ha täckt genom att sälja fastigheter.
Nye påvens fördelar
Ett stort plus för nya påven, Leo XIV, anses vara att han är en erfaren administratör och att hans modersmål är engelska, vid sidan av flytande spanska och italienska, vilket anses ge en fördel som ska få rika amerikanska katoliker att öppna plånboken.
Att han har en matematikexamen från Villanova-universitetet utanför Philadelphia lär inte heller vara någon nackdel de närmaste åren.
Påvens storebror om samtalet med Leo XIV innan konklaven. Dagens PS

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.