Kriget mot Iran har tömt USA:s lager av missiler till kritiskt låga nivåer. Nu ger Pentagon försvarsindustrin 21 dagar att presentera planer för snabbare produktion. Upprustningen som följer kan bli en flerårig vinstmotor för försvarsbolag på båda sidor av Atlanten.
USA:s lager av missiler tömda efter Irankriget – vapenjättarna får 21 dagar
Det är Washington Post som har tagit del av ett internt PM där biträdande försvarsminister Steve Feinberg i onsdags skrev till ledarna för USA:s största vapentillverkare, rapporterar Fortune.
Kravet är rakt. Inom 21 dagar ska bolagen leverera planer för ”betydligt snabbare och mer aggressiva leveransscheman” och ökad produktion av kritiska system.
”Åratal av utvecklingscykler är inte acceptabelt”, skriver Feinberg i dokumentet. ”Vi måste dramatiskt accelerera våra programscheman och utöka vår produktionskapacitet nu.”
Bland systemen som övervägs för snabbare anskaffning finns robotförsvaret Next Generation Interceptor och luftvärnssystemet NASAMS, enligt CNBC.
Två tredjedelar av Patriot-missiler borta
Bakgrunden är den massiva förbrukningen i det fem månader långa kriget. Tankesmedjan CSIS uppskattar i en ny analys att USA:s lager av Patriot-robotar har krympt från 2 330 till som mest 827. Det är ett tapp på 65 procent.
Lagret av THAAD-robotar, som skjuter ner ballistiska missiler, har minskat från 452 till omkring 250. Av Tomahawk-missilerna har över 1 000 avfyrats, ungefär en tredjedel av beståndet. Varje missil kostar 2,6 miljoner dollar, cirka 25 miljoner kronor.
Värst är läget för arméns långdistansrobotar. USA har använt ”nästan alla” sina missiler av typerna ATACMS och PRSM, vilket Dagens PS rapporterade när Reuters publicerade uppgifterna den 4 augusti.
Vita huset slår ifrån sig
President Donald Trump avfärdar rapporterna. Hans talesperson Karoline Leavitt säger att USA har ”mer än tillräcklig eldkraft för att genomföra varje operation presidenten beordrar, när och var som helst”.
Bakom kulisserna är tonläget ett annat. Bristen har skapat spänningar i administrationen, och Trump och försvarsminister Pete Hegseth ska enligt uppgift ha rykt ihop om missilerna redan före sommarens attackplaner.
Samtidigt jagar Vita huset pengar. Stabschefen Susie Wiles samlade i juli ledare från 17 av USA:s största vapenleverantörer, som ombads pressa kongressen att godkänna ett paket med 73 miljarder dollar till Pentagon, enligt Fox News. USA har redan ökat militärbudgeten en gång under kriget.
Bristen av missiler kan ta flera år att ersätta
CSIS-analytikerna Mark Cancian och Chris Park varnar för att återuppbyggnaden tar tre år eller mer för Tomahawk, THAAD och Patriot. USA står inför ”ett sårbarhetsfönster i flera år tills lagren återgår till tidigare nivåer”, skriver de.
Dagens PS har tidigare rapporterat att enbart THAAD-lagren kan ta upp till åtta år att återställa i nuvarande produktionstakt.
Pentagon letar därför parallella spår och har utlyst en expressfil för billigare vapen, en tävling om enklare alternativ till miljondyra precisionsrobotar.
Konsekvenserna sträcker sig utanför Mellanöstern. Enligt New York Times, refererad av flera medier, dras förnödenheter nu bort från Asien och Europa, vilket försvagar avskräckningen mot Ryssland och Kina.
Europa får ta större ansvar
För europeisk försvarsindustri öppnar det luckor. Redaktionen har tidigare beskrivit hur USA-tvivlet skiftar ordrar mot svenska och europeiska bolag, medan vapenfabrikerna går på högvarv och amerikanska jättar som Lockheed och RTX toppar listan över heta försvarsaktier.
Vilka bolag som tjänar miljarder på kriget har vi kartlagt tidigare.
På oljemarknaden ligger krigspremien kvar. Brent handlas kring 84 dollar fatet, upp cirka 16 procent sedan krigsstarten, efter att oljepriset rusat på nytt när vapenvilan sprack och Hormuzsundet förblev stängt.
Nästa avstämning kommer i slutet av augusti. Då löper Feinbergs frist ut, samtidigt som Pentagon förbereder budgetöversynen för 2028 där de utpekade systemen ska prioriteras.
