USA har förbrukat i princip hela sitt lager av arméns mest avancerade långdistansrobotar under det fem månader långa kriget mot Iran. Nu varnar experter för att bristen på robotar som Patriot och ATACMS kan drabba Ukraina direkt, och även Nato. Samtidigt som frågan om USA:s beredskap mot Kina och Ryssland blir alltmer akut.
Uppgifter: USA har använt "nästan alla" missiler
USA har använt i princip hela sitt lager av arméns långräckviddiga precisionsrobotar ATACMS och den nyare generationen PrSM under kriget mot Iran, som inleddes i februari.
Robotarna, som kostar över en miljon dollar styck, används för precisionsanfall på långa avstånd utan att riskera piloter – och har tidigare spelat en central roll i USA:s vapenstöd till Ukraina. Detta enligt Reuters, som refererar till källor inom Pentagon.
Även Patriot-robotar saknas
Enligt en analys från tankesmedjan Payne Institute, som nämns av flera källor, förbrukades nästan 46 procent av ATACMS- och PrSM-lagren redan under konfliktens första 16 dagar. I samma takt skulle lagren ha tömts helt inom en månad.
Även försvarsrobotar är hårt ansträngda: omkring två tredjedelar av USA:s Patriot-robotar och minst 38–40 procent av THAAD-interceptorerna har förbrukats sedan kriget inleddes, enligt uppgifter Reuters och Defense News båda hänvisar till.
Försenade leveranser
Vad betyder det för Ukraina och Nato? Enligt amerikanska tjänstemän har allierade redan varnats för att leveranser av vapen till Ukraina, särskilt Patriot-interceptorer, riskerar att försenas eftersom Pentagon prioriterar Mellanöstern.
Det så kallade PURL-programmet, där allierade köper amerikanska vapen åt Ukraina, har hittills inte påverkats formellt, men framtida leveranser är osäkra. Något utrikesminister Marco Rubio diskuterat med allierade under ett G7-möte.
Stora problem för Ukraina
Riskerna är konkreta. Rysslands attacker mot Kiev har fortsatt vara intensiva, och Ukraina saknar fortfarande ett fullgott alternativ till Patriot-systemet för att skjuta ner ballistiska robotar.
”Det finns i praktiken ingen annan motåtgärd mot missiler än Patriot”, säger Roger Djupsjö, major i svenska armén och instruktör vid Försvarshögskolan, som arbetat mycket med den ukrainska militären.
Missiler slinker igenom
Han konstaterar även att ”Det är därför det uppenbarligen blir väldigt känsligt när man inte har tillräckligt med Patriot-interceptorer eller system överlag. För då kan man helt enkelt inte bemöta alla inkommande missiler.”
De frekventa anfallen mot civila mål i Ukrainska städer blir svåra att bekämpa, och orsakar stort lidande bland befolkningen.
Lång återuppbyggnad
Återuppbyggnaden väntas ta lång tid. Det kan ta mellan tre och åtta år att återställa THAAD-lagren till nivåer före kriget i nuvarande produktionstakt.
Detta trots att Pentagon slutit nya avtal med bland andra Lockheed Martin för att fyrdubbla produktionen av PrSM.
Svårt dilemma
Vad som händer härnäst beror till stor del på om kriget mot Iran faktiskt är över eller bara pausat. Om striderna blossar upp igen tvingas Pentagon välja mellan att fortsätta tömma redan ansträngda lager eller acceptera en försvagad beredskap mot andra tänkbara hot, som Kina och Ryssland.
Ett dilemma som riskerar att sätta ännu hårdare press på leveranserna till Ukraina under hösten och vintern, en period då Ryssland historiskt trappat upp sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.
Kan Nato lita på USA?
För Nato väcker situationen en mer grundläggande fråga: om USA:s egna lager blivit så uttömda efter en enda, utdragen konflikt med en regional makt som Iran, blir det svårare att lita på att amerikanskt materiel finns tillgängligt i den omfattning som skulle krävas vid en storskalig konfrontation med Ryssland.
Det är sannolikt en av anledningarna till att flera europeiska länder, däribland Sverige, redan innan Iran-kriget bröt ut hade börjat bygga upp sin egen produktion av luftvärn och ammunition. Ett arbete som den här krisen knappast gör mindre brådskande.
