60-talisterna föddes före internet, före mobiltelefonen och före föräldrar som följde barnens varje steg via appar. Enligt psykologen Peter Gray kan människor födda ungefär mellan 1960 och 1970 vara den sista generationen som fick uppleva en verkligt fri barndom.
Därför klarar 60-talisterna motgångar bättre än yngre generationer
Det handlar inte om nostalgi. Det handlar om hur man lär sig hantera livet.
Dagens 60-plussare växte upp i en tid då barn skickades ut efter frukost och förväntades komma hem till middagen. Ingen visste exakt var de var. Ingen skickade sms. Ingen vuxen organiserade deras lekar.
De fick lösa konflikter själva, hitta på egna aktiviteter och lära sig att hantera både tristess och motgångar utan att någon ryckte in efter fem minuter.
Resultatet blev en generation som ofta uppfattas som ovanligt motståndskraftig, hävdar franska magasinet Psychologies.
Därför flirtar Generation Z med socialismen – trots att de vuxit upp i kapitalismens guldålder
Generation Z är den första generationen som vuxit upp med smarta telefoner, streamingtjänster och möjligheten att beställa hem middag med några
När fri lek var viktigare än skärmtid
I dag är barns fritid ofta minutiöst planerad. Gen Z har fotbollsträning, musikskola, skärmar och sociala medier fyller varje lucka i kalendern.
För 60-talisterna såg verkligheten annorlunda ut.
Lekplatsen var skogen. Tv-spelen var obefintliga. Underhållningen fick man skapa själv.
Peter Gray, som forskat om barns fria lek, menar att just dessa oövervakade aktiviteter tränar självtillit, riskbedömning och problemlösning. Barn som själva får navigera vardagens små konflikter utvecklar ofta större självständighet senare i livet.
Det var inte alltid roligt. Men det var lärorikt.
Lyckokurvan bruten – personer i medelåldern mår inte längre sämst
Den klassiska ”U-kurvan för lycka”, där medelåldern är livets bottenpunkt, håller på att ritas om. I dag är det i stället unga som mår sämst.
Konsten att ha tråkigt
En annan superkraft som verkar vara på väg att försvinna är förmågan att ha tråkigt.
För dagens unga räcker det med några sekunders väntan innan mobilen åker fram.
För 60-talisterna var tristessen en del av vardagen.
Långa sommarlov kunde innebära timmar utan någon plan alls. Då byggde man kojor, cyklade runt kvarteret, spelade fotboll eller hittade på egna världar.
Forskare har länge pekat på att kreativitet ofta uppstår just när hjärnan inte bombarderas med intryck.
Det är svårt att uppfinna något nytt när Netflix, TikTok och Instagram redan fyller varje tyst minut.
Ansvar var inte ett pedagogiskt projekt
Många barn fick också riktiga uppgifter hemma.
De passade småsyskon, klippte gräsmattan, handlade åt familjen eller hjälpte till i familjeföretaget.
Det var inte tänkt som personlig utveckling. Det behövdes helt enkelt göras.
Psykologer beskriver detta som att utveckla ett starkt ”internt kontrollcentrum” – tron på att det egna agerandet faktiskt påverkar resultatet.
Det låter akademiskt, men innebär i praktiken att man lär sig att problem oftast löses genom handling snarare än genom att klaga.
En generation som växte upp utan skyddsräcken
Naturligtvis var inte allt bättre förr. Säkerheten var sämre, kunskapen om barns behov mer begränsad och många barn fick ta ett större ansvar än vad som var rimligt.
Men något verkar ändå ha gått förlorat.
När vi tidigare skrivit om Generation Z:s växande stress, ökade ensamhet och svårigheter att ta steget in i vuxenlivet har samma tema återkommit gång på gång: allt fler unga skyddas från motgångar men får samtidigt mindre träning i att hantera dem.
Kanske är det därför så många fascineras av den äldre generationens lugn.
De lärde sig tidigt att livet inte alltid är bekvämt.
Och att det faktiskt går att överleva en hel eftermiddag utan wifi. Inte ens en 60-talist skulle kalla det en katastrof.
Ekonomisk ångest håller Generation Z vaken
Generation Z, den unga vuxengenerationen född mellan 1997 och 2012, står inför en växande mental hälsokris präglad av ekonomisk oro, sömnproblem och
