Den senaste tiden har flygplansfönster hamnat i nyheterna av alla fel anledningar. Rutor har spruckit, flyg har vänt och i ett uppmärksammat fall träffades ett passagerarfönster av delar från en havererad motor. Men bakom den lilla ovala gluggen vid din plats döljer sig en av flygets mer avancerade säkerhetskonstruktioner.
Flygplansfönstret är starkare än du tror – och betydligt mer komplicerat
Det är lätt att ta flygplansfönstret för givet. Man lutar pannan mot det, fotograferar Alperna och drar ned gardinen när solen gör det omöjligt att se filmen.
Men fönstret bredvid 18A är ungefär lika mycket ett vanligt fönster som en Formel 1-bil är en Volvo V70.
I juli fick ett Ryanair-flyg, opererat av Malta Air från Thessaloniki mot Tyskland, vända tillbaka efter ett allvarligt motorfel. En fläktvinge i höger motor gick sönder och delar trängde igenom flygplanskroppen. Kabinen tappade trycket och en passagerare skadades allvarligt vid ett fönster, enligt den amerikanska haverimyndigheten NTSB. Flygplanet landade säkert.
Det har därefter förekommit olika uppgifter om huruvida passageraren faktiskt drogs delvis ut genom öppningen. Ryanairchefen Michael O’Leary bestrider den beskrivningen. Vad som däremot är klarlagt är att motordelar penetrerade flygplanskroppen och att kabinen dekomprimerades.
Sådant gör förstås inte underverk för den som redan tar två gin och tonic före boarding.
Två fönster – plus ett du kan kladda på
Normala kabinfönster är byggda i flera lager. De strukturella rutorna består vanligen av akryl och konstruktionen innehåller både en ruta som normalt tar tryckbelastningen och en reservruta som kan ta över om den första skadas. Den innersta skivan som passageraren kan röra vid är framför allt ett skydd, skriver BBC.
Det är alltså den man får barnfingeravtryck på.
Fönstren måste tåla enorma skillnader mellan miljön utanför och inne i kabinen: kyla, tryckskillnader, vibrationer, UV-strålning och tusentals cykler av start, stigning, landning och tryckförändringar.
Cockpitens vindrutor är ännu mer avancerade. De ska dessutom kunna klara exempelvis fågelkollisioner. Framrutorna är normalt uppbyggda av flera förstärkta lager och flygplanet ska kunna fortsätta flyga och landa även om en ruta skadas.
Piloterna somnade med över 150 passagerare ombord
Planet befann sig på nästan 11 000 meters höjd när piloterna nickade till och vaknade först en halvtimme senare. Då hade passagerarplanet från det
Nu råder det till och med brist på flygplansfönster
Och här kommer årets märkligaste flygindustrinyhet.
I maj började en tank med kemikalien metylmetakrylat, MMA, överhettas på GKN Aerospaces fabrik i Garden Grove utanför Los Angeles. Risken för explosion blev så allvarlig att omkring 50 000 människor evakuerades. Fabriken är en av världens viktiga producenter av cockpit- och kabinfönster till bland annat Boeing och Airbus.
Produktionen stoppades och incidenten förvärrade en redan pressad försörjningssituation. Flygplanstillverkare, flygbolag och verkstäder har därför börjat hushålla med sina lager av flygplansfönster.
Det säger en del om dagens flygindustri.
Vi bygger enorma maskiner som kan transportera 300 människor genom luften i nästan 1 000 kilometer i timmen.
Men ibland är det en liten oval plastbit vid plats 18A som hela systemet står och faller med.
19 minuter utan motorer – Airbusen gled 12 mil över Atlanten
Båda motorerna hade stannat. Under planet fanns bara Atlanten och framför det låg en flygbas 120 kilometer bort. I 19 minuter försökte piloterna hålla en
