Valet 2026: SEB-ekonom spår ”hård krasch” för vallöften

Varnar för krasch av vallöften

Utmaningarna är som framgår många för den nya regering som ska styra Sverige och få den ekonomiska ekvationen att gå ihop.

SEB.s chefsekonom Jens Magnusson, som intervjuas av amerikanska CNBC, tror att det blir ”en ganska hård krasch” för de vallöften som traditionsenligt har duggat tätt under den svenska valkampanjen.

Dessa utfästelser till väljarna ska omsättas i praktiken och CNBC skriver att den regering som tar vid, eller om Tidöpartierna M, SD, KD och L får förnyat förtroende, kommer att ”ärva finanspolitiska och säkerhetsmässiga åtaganden som ger den begränsat manöverutrymme”.

Försvarsupprustningen viktigast

Den sittande regeringen har på slutet knappat in på det övertag som oppositionspartierna C, MP och V under ledning av S haft i de flesta opinionsmätningar.

Sammansättningen av en eventuell regeringskoalition efter valet är högst oviss och för Sverige måste oavsett försvarsutgifterna stå överst på agendan, enligt SEB:s chefsekonom.

”Vi kommer att behöva prioritera Ukraina, och vi kan inte fortsätta att både sänka skatter och öka utgifterna, och bara låna skillnaden”, säger Magnusson till CNBC.

Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, som också uttalar sig för den amerikanska finansnyhetskanalen, instämmer i funderingarna kring hur Sverige ska finansiera försvaret, snarare om Sverige ska investera i försvaret.

Professorn: Något måste ta stryk

”De stigande försvarsutgifterna som vi ser i Sverige och i många andra delar av Europa måste ske på bekostnad av något, och vanligtvis aspekter relaterade till välfärdsstaten eller, för den delen, bistånd”, säger professorn.

Swedbanks chefsekonom Mattias Persson, som även han intervjuas i artikeln, slår fast att det inte går att ”ha välfärd om vi inte kan ha säkra gränser”.

Det ställer krav på att prioriteringar görs, framhåller Swedbanks chefsekonom.

Trump har ett finger med i spelet

Ryssland ses som det största hotet mot Nato, Sverige och Europa, medan USA:s president Trump alltså deklarerat att Europa och Nato i högre grad måste stå på egna ben ekonomiskt.

På så vis har Trump, enligt experterna, bidragit till den svenska försvarsupprustningen även om huvudsyftet är att avskräcka Ryssland.

Inför valet, som nu ska avgöras, har inrikesfrågorna dominerat och utrikespolitiken endast haft ett marginellt utrymme.

Sverige anses stå relativt starkt statsfinansiellt, men bedömarna menar att den kommande regeringens utrymme för ofinansierade reformer är mer begränsad, liksom möjligheten att fortsätta sänka skatterna, enligt SEB:s chefsekonom som pekar på de ökade försvarsutgifterna som han tror kommer att medföra att Sveriges skuldsättning blir högre.

Mattias Persson på Swedbank håller med om att det strukturella skiftet innebär ökade kostnader i de offentliga finanserna på sikt, även om Sverige för tillfället har råd att upprätthålla sin välfärd.

Vänsterns lösning: En miljardärsskatt

Migrationen, kriminaliteten, vården och skolan är några av inrikesfrågorna som makthavarna måste ta itu med vid sidan av ökade försvarsanslag. Vänsterpartiet, som tycks ha svårt att redogöra för hur deras visioner ska finansieras, går till val på en miljardärsskatt och det enda partiet i riksdagen som backar upp den idén är MP.

Övriga partier fruktar att en sådan skatt leder till att båda företag och kapital lämnar Sverige, vilket hotar att eskalera en redan hög arbetslöshet och försämra välfärden.

Läs mer: Välfärden: ”Historiens mest framgångsrika pyramidspel” DagensPS

Missa inte: Dummare barn? Pisa-resultaten sätter skräck i västvärlden DagensPS