Sverige tillhör de Nato-länder som ligger bäst i fas inför försvarstoppmötet i Ankara den 7 till 8 juli. De sista stegen mot alliansens mål på 3,5 procent av BNP är ännu inte finansierade, och både EU:s skuldläge och svensk inrikespolitik kan bromsa upprustningen.
Sveriges sista miljarder till Nato-målet saknas
Tidöpartierna har fördubblat försvarsanslaget på fyra år, enligt finansminister Elisabeth Svantesson.
Utgifterna motsvarar 2,8 procent av BNP 2026 och beräknas nå 3,1 procent från 2028, enligt regeringen. Regeringen vill klara Natos 3,5-procentsmål redan 2030, fem år före alliansens tidsgräns, men pengarna för de sista stegen ligger i kommande budgetar, och avgörs till stor del av valåret.
Dagens PS har rapporterat om hur det skärpta målet oroat flera medlemsländer. Sveriges statsskuld ligger runt 35 procent av BNP, bland de lägsta i EU, enligt regeringen.
EU splittrat om finansieringen
På EU-nivå går det trögare. Flera länder ska rusta med redan höga skulder, och även om unionens låneverktyg Safe rymmer 150 miljarder euro, är medlemsländerna oense om finansieringen.
Nationalekonomen Lars Calmfors bedömer att utgifterna på sikt behöver upp mot 4 till 5 procent av BNP, enligt Realtid. Striden om vem som ska betala notan är inte avgjord.
Politisk splittring i riksdagen
Även inrikes är bilden splittrad. På vänsterkanten finns motstånd mot att prioritera försvar på grund av exempelvis moraliska, utilitaristiska eller sociala skäl.
På högerkanten finns röster som är positiva till Ryssland, eller tonar ner hotet från öst.
Båda dessa kanter skapar problem i Sverige för vår fortsatta säkerhet. Den breda mitten står bakom upprustningen, senast i den blocköverskridande uppgörelsen från juni 2025, som tillåter lånefinansiering på upp till 300 miljarder kronor, enligt regeringen.
Nästa besked väntas i höstbudgeten, där regeringen ska redovisa hur de återstående stegen mot 3,5 procent ska betalas. Utan bredare uppslutning i både riksdagen och EU blir målet till 2035 svårt att nå.
PS analys: Den obekväma sanningen för dig som röstar
Den stora frågan som varje politiker brottas med, och som du som väljare också måste ta ställning till, är: Ska försvaret finansieras genom lån, höjda skatter eller nedskärningar i välfärden?
Att stoppa huvudet i sanden och vägra lägga pengar på försvar med motiveringen att krig är dåligt håller inte som strategi när motståndaren inte skyr några medel för att nå sitt mål. Det har bevisats gång på gång, senast sedan Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina.
Därför kan de flesta svenskar enas om att ett försvar behövs, och att det behöver vara starkt. Många av oss bär fortfarande minnen och släktband från tidigare krig, från farfäder och morbröder som mötte ryssen på slagfältet, sida vid sida med våra finska grannar.
De flesta av oss kan nog också enas om att nedskärningar i välfärden vore ett för högt pris. Det alternativet vill vi helst undvika.
Kvar står lån och skattehöjningar. Sveriges statsskuld är som nämnt relativt låg, och det finns utrymme för skattehöjningar. Vilken väg regeringen än väljer kommer den att få kritik för det, och oppositionen kommer att använda antingen de växande lånen eller de högre skatterna som slagträ i nästa valrörelse.
Här måste man fråga sig vilken regering som är mest benägen att råda bot på hotet från öst, oavsett om försvarsfrågan är ens hjärtefråga eller inte.
Sanningen är kanske att ingen politiker vill göra något av detta. Varken låna, skuldsätta sig eller höja skatterna, men att läget tvingar fram ett beslut. Politikerna måste välja, och du som röstar måste också göra det valet, för utkomsten påverkar din plånbok direkt.
Oavsett om Sverige hade gått med i Nato eller inte, så hade frågan om ett stärkt försvar behövts att adresseras. Nu är vi medlemmar i Nato och ska nå upp till målet om 3,5 procent av BNP.
Tidöpartierna ärvde ofrivilligt kriget i Ukraina 2022, som vilken regering som än vunnit valet hade fått göra, och har under 4 år, sett utifrån Nato-målet enbart, gjort ett gott jobb med att nå dit.
Nu ligger frågan i knät på väljare såväl som politikerna: Vad är vi villiga att offra för att nå sista biten?
Läs även: KTH-forskaren varnar för AI-cyberattacker – dags för stabsläge
Läs även: Ryssland satsar 578 miljarder på att jaga Starlink
