Dagens PS

Välfärden: "Historiens mest framgångsrika pyramidspel"

Finansminister Elisabeth Svantesson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) håller pressträff om läget i ekonomin och valrörelsen. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Finansminister Elisabeth Svantesson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) håller pressträff om läget i ekonomin och valrörelsen den 10 september 2026. (Foto: Fredrik Sandberg / TT)

Så här i valtider kommer Bill Bonner med nya sågningar om västvärldens välfärdslöften. Han kallar det för ett lyckat Ponzi-upplägg att lova så många fördelar utan att kunna finansiera det utan lån.

Dagens PS har tidigare skrivit om Bill Bonners tes att välfärden fungerar som ett pyramidspel. I en ny text kallar finansskribenten efterkrigstidens västerländska stater för ”historiens mest framgångsrika pyramidspel”.

Enligt Bonner fungerade systemet så länge befolkning och ekonomi växte, men lägre födelsetal, stigande räntor och större skulder har vänt ekvationen, skriver han. Två dagar före riksdagsvalet är frågan hur väl tesen håller i Sverige.

Sverige lånar mer

Statens budgetsaldo väntas visa underskott på 196 miljarder kronor i år och 208 miljarder nästa år. Statsskulden stiger från 1 244 till 1 633 miljarder kronor mellan slutet av 2025 och slutet av 2027, enligt Riksgäldens prognos från maj.

Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm förklarar underskottet bland annat med ökade försvarsutgifter och skattesänkningar, enligt samma källa.

Riksgälden räknar med att den offentliga skulden når 39 procent av BNP 2027, vilket är lågt internationellt men nära den övre gränsen för intervallet kring riksdagens skuldankare, enligt prognosen.

Konjunkturinstitutet stannar i sin senare prognos på 37 procent, enligt KI.

Samtidigt föddes 1,42 barn per kvinna under 2025. Barnafödandet har sjunkit sedan 2010, även om nedgången nu börjar plana ut, enligt SCB.

Budgetutrymme på cirka 95 miljarder kronor

Konjunkturinstitutet beräknar budgetutrymmet för åren 2027 till 2030 till cirka 95 miljarder kronor, enligt KI. Regeringen räknar med ett reformutrymme på 50 miljarder kronor för nästa mandatperiod, enligt SVT.

KI-chefen Albin Kainelainen kallar dagens underskott ”inte långsiktigt hållbart”, säger han till TT.

Socialdemokraterna vill att de generella statsbidragen till kommuner och regioner ska räknas upp med inflationen, vilket partiet uppskattar till under 6 miljarder kronor per år vid dagens inflation, enligt Placera.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att få på oppositionssidan redovisar hur löftena ska finansieras. Samtidigt anklagar Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg Tidöpartierna för att planera stora skattesänkningar trots att pengarna är slut, enligt SVT.

Socialdemokraterna uppger själva att de kommer att finansiera sina vallöften, enligt partiet.

Under de åtta år då Socialdemokraterna ledde regeringen, 2014 till 2022, sjönk den offentliga skulden från 43,9 procent av BNP 2015 till 33 procent 2022, enligt SCB:s redovisningar för 2016 och 2022.

Äran är dock inte helt Socialdemokraternas. Budgetarna för 2015 och 2019 var oppositionens, eftersom riksdagen röstade igenom Alliansens respektive Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

Räntan äter redan USA:s budget

I USA väntas den federala statens nettoräntekostnader nå 1 000 miljarder dollar, motsvarande cirka 9 600 miljarder kronor, under budgetåret 2026 och mer än fördubblas till 2036, enligt budgetkontoret CBO:s prognos från februari.

Fonden för den federala ålderspensionen Social Security beräknas vara tom 2032, enligt samma källa. Realtid har rapporterat att den amerikanska statsskulden har passerat 40 000 miljarder dollar, motsvarande cirka 384 000 miljarder kronor.

PS analys

Bonners liknelse träffar USA bättre än Sverige, där skulden fortfarande är låg. Mekaniken syns dock även i de svenska kalkylerna om än i mindre skala.

KI:s utrymme på 95 miljarder bygger på att utgifterna inte räknas upp med priserna, enligt TT. Varje utgift som i stället indexeras tar därför av samma pott, precis som varje ny skattesänkning.

Dessutom är samtliga riksdagspartier överens om att de ökade försvarsutgifterna är permanenta och därför kräver permanent finansiering, enligt regeringen. Den offentliga sektorns finansiella sparande ska vara i balans senast 2035, enligt samma överenskommelse.

Med färre barn vilar den notan på sikt på färre framtida skattebetalare, om inte högre sysselsättning eller invandring fyller glappet.

Läs även: Marina försvarsprojekten som tar över tio år att slutföra

Läs även: Företagsledare varnar för att EU-lättnaden förhandlas bort

Mest lästa i kategorin