Kortare handelsvägar, värdefulla resurser och ryska ubåtar präglar Arktis. Samtidigt intensifierar stormakterna sin maktkamp, enligt Norge.
Norska försvaret: "Ryssland vill stärka greppet om Arktis"
Det ryska statliga bolaget Trust Arktikugol, ofta bara kallat ”Trusten”, har arbetat för att upprätta en direktförbindelse mellan Murmansk och Svalbard.
I den norska underrättelsetjänstens hotbedömning noteras att Ryssland strävar efter att minska sitt beroende av norska myndigheter. En åtgärd i detta syfte är att införa regelbundna fartygsanlöp från Ryssland.
Andreas Østhagen, senior forskare med inriktning på havs- och Arktisfrågor vid Fridtjof Nansen-institutet, menar att även om det säkerhetspolitiska intresset kring Svalbard har förändrats, så är situationen på själva Svalbard oförändrad.
”De faktorer som driver det ökade intresset för Arktis kvarstår: klimatförändringar, resursmöjligheter, sjöfart och den strategiska roll som delar av Arktis spelar i stormaktsrivaliteten”, säger han.
Glaciärer försvinner i rekordfart: ”Bara en försmak”. Dagens PS
Mest aktivitet i europeiska delen
De europeiska delarna av Arktis är de områden där isutbredningen är minst, och där följaktligen även sjöfarten, den ekonomiska aktiviteten och befolkningstätheten är störst, jämfört med nordamerikanska och östryska delar av Arktis.
Det innebär att merparten av aktiviteten i Arktis äger rum i den europeiska sektorn. Det är också här som Ryssland etablerat ett nätverk av baser, främst inriktade på strategisk avskräckning – med andra ord: vapen, skriver Forsvarets forum.
Norge använder övervakningsflygplan av typen P-8 och andra system för att hålla uppsikt över ryska ubåtar. Norge strävar efter att vid varje given tidpunkt veta var alla ryska ubåtar befinner sig.
”I allt högre grad betraktar vi nu kartan ur ett arktiskt perspektiv. Detta blir alltmer politiskt logiskt. Och när man ser världen ur detta perspektiv framstår den på ett helt annat sätt”, säger försvarsminister Tore O Sandvik hos Forsvarets forum.
”Det avgörande är att polarisen smälter. Det innebär att nya sjöfartsleder öppnas, och att det tidvis kommer att vara möjligt att segla genom Arktis utan att stöta på is.”
500 mil kortare fartygsled
Dessa förändringar innebär att sjöfartsleden från Shanghai till Rotterdam kan bli upp till 5 000 kilometer kortare. Detta är av intresse för många, men utan tvekan särskilt för Kina.
Kina har ofta forskningsfartyg i vattnen kring Svalbard. År 2018 deklarerade Kina sig självt som en ”närarktisk” stat och har blivit alltmer intresserat av handelsvägar och resurser inom den arktiska regionen.
Genom att segla via Nordostpassagen kan fartyg undvika Malackasundet och Suezkanalen – maritima områden som skulle kunna bli flaskhalsar för kinesisk sjöfart.
Oroligheter i Röda havet har också lett till att många fartyg seglar runt Afrika i stället för genom Suezkanalen. Detta förlänger den totala restiden med ungefär tolv dagar.
”Ändå kommer endast små volymer att passera genom Nordostpassagen under överskådlig framtid. På lång sikt gör allt detta Arktis alltmer strategiskt viktigt, och konkurrensen om regionen kommer att tillta”, säger Sandvik.
Så tränar Ryssland på att kapa undervattenskablar. Dagens PS
”Strategiskt viktigt” för alla parter
Svalbard är ett strategiskt viktigt område för Norge, för Nato och för Ryssland. Professor Njord Wegge bedömer ändå inte att risken är särskilt stor för att de nuvarande spänningarna i sig ska leda till en invasion av Svalbard.
”Så länge Ryssland för ett fullskaligt krig i Ukraina kommer deras väpnade styrkor att ha begränsad kapacitet”, säger han.
”I händelse av en storskalig konflikt, ett ’hett’ krig, skulle Svalbard omedelbart framstå som ett mycket strategiskt område”, påpekar han.
Det skulle gälla både Norge och Ryssland, med tanke på ögruppens geografiska läge.
”Svalbard skulle också förbli betydelsefullt under perioder av långvarig stormaktsrivalitet, som den vi upplever nu, även om denna rivalitet inte nödvändigtvis eskalerar till en öppen väpnad konflikt”, säger Wegge.
I ett sådant sammanhang blir så kallade ”gråzonsscenarier” mer relevanta.
”Det kan handla om subversiv verksamhet, som att underblåsa polarisering eller utnyttja sårbarheter – särskilt genom att använda frågor som tenderar att skapa konflikt, missnöje eller misstro”, förklarar han.
”Dubbelt så snabbt”: Kina hit via Arktis. Dagens PS
”Kabelbrott och sabotage möjligt”
Kabelbrott och sabotagehandlingar är andra tänkbara exempel. Inger Haugland, chef för kontraspionage vid den norska säkerhetstjänsten, PST, bekräftar att det har inträffat händelser på Svalbard som kan tolkas som en del av ett hybridhot.
Med tanke på det kraftigt ökade intresset för Arktis bland många nationer skulle man kunna anta att underrättelseverksamheten ökar som en följd av detta.
”Vi har dock samtidigt trappat upp vår egen verksamhet. Dessutom har en rad andra åtgärder vidtagits som bättre tillgodoser våra krav på nationell säkerhet”, berättar Haugland.
