Dagens PS

Rysslands krav: Nato ut ur Baltikum, där svenska soldater finns

Sveriges tidigare statsminister Ulf Kristersson (M), Finlands president Alexander Stubb och Frankrikes president Emmanuel Macron under Nato-toppmötet i Ankara, Turkiet i år. (Foto: Christine Olsson / TT)
Sveriges tidigare statsminister Ulf Kristersson (M), Finlands president Alexander Stubb och Frankrikes president Emmanuel Macron under Nato-toppmötet i Ankara, Turkiet i år. (Foto: Christine Olsson / TT)

Ryssland kräver att Nato drar tillbaka sina trupper från Polen och Baltikum. Sverige har redan ett förband i Lettland, och i början av december 2026 ska svenskt Patriot-luftvärn börja skydda Natos logistiknav i Polen.

Nato ska dra tillbaka sina styrkor till 1997 års gränser, enligt ett ryskt dokument daterat den 10 november som New York Times har tagit del av, rapporterar lettiska TVNET.

Trupperna ska bort från den östra flanken, bland annat från Polen och de baltiska staterna, och Frankrike och Storbritannien ska inte få använda sina kärnvapen för att skydda europeiska allierade, skriver Kyiv Post. I utkastet från december 2021 gällde kärnvapenkravet bara USA, enligt TVNET.

Förbandet i Lettland kan växa till 1 200

Omkring 100 personer från svenska Luftvärnsregementet ska från början av december 2026 skydda Natos logistiknav i Rzeszów, som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, enligt Försvarsmakten. Planen är att kunna fortsätta även under första halvåret 2027.

Det svenska förbandet i Lettland ska under 2027 i normala fall uppgå till högst 600 personer, med möjlighet att förstärka till 1 200, enligt regeringens proposition för 2027.

Magnus Frisk, då blivande ställföreträdande bataljonschef, sa till Sveriges Radio i november 2024:

Jag tänker att vi försvarar Sverige i Lettland.

Frisk, som även var rektor på högstadieskolan Teleborgs centrum i Växjö, sa året därpå i november 2025 till Smålandsposten:

Kan vi göra skillnad på östra fronten genom att förebygga och avskräcka, då kan jag inte tacka nej till det.

Regeringen kallar Ryssland det allvarligaste hotet

Med propositionens tak kan Sverige under 2027 bidra med högst 5 350 personer till Natos avskräckning och försvar. Av propositionen framgår också att Sverige leder Natos framskjutna markstyrkor i Finland och att det svenska förbandet, ska kunna växa från 600 till 2 500 personer.

Maria Malmer Stenergard (M), utrikesminister, skriver i regeringens pressmeddelande den 13 oktober:

Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sveriges och våra allierades säkerhet.

Finland gick med i Nato 2023 och Sverige 2024. I februari 2025 bedömde Jussi Lassila, seniorforskare vid finländska Utrikespolitiska institutet, att ett ryskt krav på 1997 års gränser i praktiken också skulle vara ett krav på att Finland och Sverige lämnar alliansen, enligt Yle. Jussi Lassila sa då om Rysslands syn på buffertstater:

Idén är att de här staterna inte får föra en självständig utrikespolitik.

Vladimir Putin och Donald Trump planerar att fortsätta samtalen vid Apecmötet i Shenzhen den 18 och 19 november, enligt Kremlrådgivaren Jurij Usjakov den 12 november, skriver Kyiv Post.

Läs även: Tyska försvaret stoppar uppkopplade bilar på militära områden: Svenska staten hyr dem

Läs även: Crevath-anställd åtalas för insiderhandel: Har handlat aktier i kundrelaterade bolag

Mest lästa i kategorin

Belöningen erbjuds via det amerikanska utrikesdepartementet. Arkivbild.
Konflikter

USA: 20 miljoner dollar för information om Iran

07 nov. 2026