Konsumentförtroendet i USA har nått historiskt botten. Samtidigt faller svensk export till USA i rekordfart. Kombinationen kan bli kännbar för svenska industribolag.
Amerikanska konsumenter tappar tron – så slår det mot svenska exportbolag
Den amerikanska ekonomin blinkar rött. University of Michigans index för konsumentförtroende föll i april till 49,8.
Det är den lägsta nivån sedan mätningarna började 1952. Det tidigare bottenrekordet var 50,0, uppmätt i juni 2022 under den senaste inflationstoppen.
Ungefär hälften av de tillfrågade hushållen uppger att höga priser urholkar deras levnadsstandard. I USA, där privat konsumtion utgör omkring 70 procent av BNP, är det en signal som marknaden inte kan ignorera.
Irankriget och bensinpriserna bakom raset
Bakgrunden är inte bara abstrakt ”geopolitisk oro”. Konflikten kring Iran och blockaden av Hormuzsundet har drivit upp oljepriset kraftigt.
Brentoljan låg i slutet av förra veckan på 106 dollar per fat, en uppgång med 74 procent sedan årsskiftet. Amerikanska bensinpriser har stigit med 20 procent sedan kriget inleddes.
Inflationsförväntningarna för det kommande året steg till 4,7 procent i april, upp från 3,8 procent i mars. Det är den kraftigaste månadsökningen sedan april 2025.
”Efter vapenvilan återhämtade sig sentimentet något, men ligger fortfarande på mycket låga nivåer”, konstaterar Joanne Hsu, chef för University of Michigans konsumentundersökningar.
Nästan alla enkätsvar (98 procent) samlades in innan vapenvilan tillkännagavs, vilket innebär att den slutliga siffran på 49,8, upp från preliminära 47,6, speglar en marginell förbättring snarare än en vändning.
Svensk export till USA faller redan
Kopplingen till Sverige är inte bara teoretisk. Svensk varuexport till USA minskade med 25 procent mellan april och september 2025 . En nedgång som Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium, beskriver som ”historisk”.
Han bedömer att exporten fortsätter att krympa under 2026.
Trumps tullar mot EU beräknas minska den svenska exporten till USA med ytterligare 16 procent, enligt Kommerskollegium. Och nya tullar förbereds i sommar.
USA:s finansminister Scott Bessent har aviserat att de i princip ska återställa de tullnivåer som USA:s högsta domstol underkände i februari.
Vilka bolag drabbas?
USA är Sveriges tredje största varuexportmarknad (9 procent av varuexporten, 187 miljarder kronor 2024), men den största om man räknar in tjänsteexport.
Tre branscher står för nästan hälften av varuexporten till USA:
- Motorfordon (23 procent)
- Maskiner (16 procent)
- Läkemedel (9 procent).
Stålindustrin – med bolag som SSAB, Alleima, Uddeholm och Ovako – har redan förlorat uppskattningsvis en halv miljard kronor per år i exportintäkter under tulltrycket.
En undersökning av 200 svenska exportbolag visar att andelen företag som rapporterar stärkt orderingång har fallit från 45 procent till 28 procent.
Stora företag förväntar sig ytterligare nedgång.
Recession allt mer sannolik
Bilden förstärks av bredare ekonomisk oro. Sannolikheten för en amerikansk recession har stigit till 36 procent enligt CNBC:s Fed-undersökning, upp från 23 procent i januari.
Konsumentförtroendet har fallit fem månader i rad – den längsta sviten sedan finanskrisen 2008.
Conference Boards förväntningsindex ligger under den kritiska gränsen 80 poäng. Det är en nivå som historiskt har signalerat kommande recession.
Inte bara förlorare
Bilden är dock inte ensidig. Svenska bolag med produktion i USA kan gynnas av skattesänkningar och en starkare dollar.
Och en svag krona gör svenska exportbolag som Volvo, Sandvik, Boliden och SKF mer konkurrenskraftiga på andra marknader.
Men för bolag som är beroende av amerikansk konsumentefterfrågan, särskilt då inom fordon, stål och verkstad, är kombinationen av rekordlågt konsumentförtroende, stigande tullar och krigsdriven inflation en varningssignal som är svår att bortse ifrån.
Missa inte:
Kundtjänstkrånglet kostar dig tusenlappar – varje år – Dagens PS
Undersökning: Stress driver oss till dåliga matvanor – Dagens PS
