Roger Akelius räknar med en finanskris inom två år och vill att Castellum säljer tillgångar för strax under 20 miljarder kronor utanför Sverige. Eurobattery Minerals vd har fått minst 43,9 miljoner kronor sedan 2019, en period då gruvbolaget inte haft några intäkter.
Akelius spår finanskris inom två år, vill att Castellum säljer
En läcka visar hur ett ryskt betalnätverk slussat över 6,9 miljarder dollar förbi sanktionerna. Sverige tar britternas parti mot Frankrike, Warren Buffett lämnar ordförandeposten och en hobbyletare hittar 934 romerska silvermynt i en åker.
Vi summerar veckans mest lästa artiklar från vår systertidning Realtid:
Akelius vill lämna Norden före krisen
Roger Akelius tror att nästa stora händelse blir en finanskris. I en intervju med Handelsbankens kundtidning EFN säger storägaren att sannolikheten är hög att den kommer inom ett och ett halvt till två år.
Därför vill han att Castellum säljer av i Norden. Bolaget ska lämna Finland och Danmark och sälja hela posten i norska Entra. Enligt beräkning handlar det om tillgångar för strax under 20 miljarder kronor.
Det är en helomvändning. I februari 2025 passerade Castellum en tredjedel av aktierna i Entra och fick lägga bud på resten.
Akelius menar att både Castellum och Balder tar upp Entra till ett värde över marknadspriset och kallar det ”lurendrejeri”. Castellums substansvärde uppskattar han till omkring 145 kronor per aktie, mot 167 kronor i bolagets rapport för andra kvartalet.
Han har fått rätt förut. Hösten 2021 sålde han sin bostadsportfölj till Heimstaden för över 90 miljarder kronor, strax innan fastighetsmarknaden vände. I år har Castellum sålt fastigheter för över 24 miljarder kronor.
Gruvbolagets vd fick nästan lika mycket som gruvorna
Eurobattery Minerals vd Roberto García Martínez har fått minst 43,9 miljoner kronor sedan han tillträdde 2019. Bolagets omsättning under samma tid har varit noll kronor. Affärsvärldens genomgång av årsredovisningarna visar hur den dömda vd:n fått miljonerna.
Den största posten är konsultarvoden på drygt 22 miljoner kronor. Ersättningen har stigit från knappt 2,4 miljoner kronor 2019 till omkring 10 miljoner per år 2024 och 2025.
Under samma period har bolaget redovisat 47 miljoner kronor i utvecklingskostnader för gruvprojekten, bland annat borrning och prospektering. Förra året tillkom inga sådana investeringar alls. Vd:ns ersättning samma år var 9,7 miljoner kronor.
Spaniens högsta domstol avgjorde bedrägerimålet mot García Martínez den 21 januari. Straffet blev två års fängelse med uppskjuten verkställighet under fem års prövotid. Den första domen kom redan 2022, men marknaden fick inte veta förrän nu. Aktien är handelsstoppad i Sverige och Tyskland.
Ekobrottsmyndigheten har dessutom delgett honom misstanke om tre fall av grovt insiderbrott. Inget åtal har väckts. Ordföranden Jan Olof Arnbom har lämnat styrelsen med omedelbar verkan. Så sent som helgen innan hade han öppnat för att vd:n skulle stanna kvar som konsult. ”Han är så involverad i allt. Vi måste reda ut saker”, sa Arnbom till Affärsvärlden.
Ryskt nätverk slussade 6,9 miljarder dollar förbi sanktionerna
Den ryskstödda betalplattformen A7 har slussat miljarder genom banksystemet trots västs sanktioner. Summan är över 6,9 miljarder dollar, enligt en granskning i Financial Times som bygger på hundratusentals läckta dokument.
Bakom A7 står den moldaviske oligarken Ilan Shor och statliga Promsvjazbank, som har nära band till den ryska försvarsindustrin. I våras rapporterades att nätverket etablerat sig i Afrika med bland annat Nigeria och Zimbabwe.
Metoden var skalbolag och falska fakturor. I ett fall beskrevs en betalning på 1,8 miljoner euro som elektronik. I själva verket gällde den två CNC-maskiner för metallbearbetning. Köparen ingår enligt granskningen i ett nätverk kopplat till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU.
Drygt hälften av de identifierade betalningarna gick till Kina. I materialet förekommer storbanker som Standard Chartered, Citigroup, JPMorgan Chase och Deutsche Bank. Läckan visar också omfattande betalningar i kryptovalutan Tether.
Sanktionsbrotten når även Sverige. En bilhandlare i Stockholmsområdet åtalas för att ha köpt ryska ambassadens bilar via en bulvan.
Sverige tar britternas parti mot Frankrike
Frankrike vill hålla Storbritannien utanför EU:s nya regler för europeisk tillverkning. Tyskland och de nordiska länderna säger emot Paris.
Striden gäller lagförslaget Industrial Accelerator Act. Det skulle tvinga myndigheter att prioritera europeiska produkter när de delar ut subventioner och offentliga kontrakt, bland annat inom förnybar teknik och elbilar. Målet är att tillverkningsindustrin ska stå för 20 procent av EU:s BNP 2035.
Europeiska skattepengar ska gå till europeiska fabriker, är Paris linje. Tyskland vill i stället ha en bredare modell, ”Made with Europe”, som även omfattar allierade länder.
”Vi saknar alltid britterna”, sa Sveriges avgående vice statsminister Ebba Busch enligt The Guardian. Brittiska bolag riskerar att förlora kontrakt på elbilar och grön teknik. Statligt stöd till industrin har blivit det normala i Europa, och nu gäller striden vem som ska få del av det. En uppgörelse väntas tidigast i december.
Buffetts avskedsråd handlar knappt om pengar
Warren Buffett, 96, har lämnat ordförandeposten i Berkshire efter mer än sex decennier i bolaget. Ny ordförande är sonen Howard Buffett, 71, bonde och tidigare sheriff. Greg Abel fortsätter som vd.
Avskedsorden var korta. ”Fader Tid vinner alltid. Men han har varit generös mot mig.”
Nu sprids Buffetts råd till aktieägarna från hans Thanksgiving-brev i november förra året, och de handlar förvånansvärt lite om pengar. Pengar, berömmelse och makt är enligt Buffett dåliga mått på storhet.
Han uppmanar läsaren att bestämma vad den egna dödsrunan ska säga och sedan leva efter det. Den som städar är enligt honom lika mycket människa som styrelseordföranden. Vänlighet kostar ingenting men är ovärderlig, skriver han.
Hobbyletaren hittade 3,1 kilo romerskt silver
Oliver Riedl såg en mörk fläck i en nyplöjd åker utanför Wesseling i Nordrhein-Westfalen. Efter 15 mynt fortsatte metalldetektorn att ge utslag. Utgrävningen gav 934 romerska silvermynt som tillsammans väger 3,1 kilo.
Det är den största myntskatten från kejsar Hadrianus tid som hittats i Tyskland. Mynten grävdes ner någon gång efter år 124.
En romersk legionär tjänade omkring 300 denarer om året, och ungefär hälften gick till mat och utrustning. För att samla ihop skatten hade en soldat behövt spara hela sin disponibla inkomst i omkring sex år.
Pengarna låg i ett halmfodrat keramikkärl, och varför ägaren aldrig hämtade dem är okänt. Riedl får en belöning från delstaten, som nu äger fyndet. I somras rapporterades ett ännu större fynd, 25 000 romerska mynt under en by i nordöstra Frankrike.
