Att stötta den inhemska industrin med subventioner sågs för inte så länge sedan som något fult i en global marknadsekonomi. Det har förändrats snabbt, inte minst i Europa.
Subventioner till industrin sågades – nu har det blivit normalt
EU:s medlemsländer lägger allt större summor på statligt stöd till företag.
Det sker i takt med att konkurrensen från Kina hårdnar och Europas industri pressas av höga energikostnader.
Men det växer också en oro för att utvecklingen ska gynna de största ekonomierna och underminera den inre marknaden.
Har blivit normaliserat
Under 2024 uppgick det godkända statliga stödet inom EU till drygt 168 miljarder euro, motsvarande nära en procent av unionens samlade BNP.
Nivåerna ligger fortsatt betydligt högre än före pandemin, då EU tillfälligt lättade på reglerna för att hjälpa företag genom covidkrisen och energichocken efter Rysslands invasion av Ukraina.
Sedan dess har synen på statliga subventioner förändrats snabbt i Bryssel. Tidigare betraktades stöd främst som ett undantag för att hantera marknadsmisslyckanden.
Nu används stöden allt oftare som ett verktyg för industripolitik och strategisk konkurrens, skriver Financial Times.
Läs mer: Vädjar till EU – agera nu eller förlora industrin för alltid. Realtid
Finns kritiker
Flera europeiska regeringar argumenterar för att ökade subventioner är nödvändiga för att skydda industri och gröna investeringar mot hårt statsstödda kinesiska och amerikanska konkurrenter.
Särskilt Frankrike har länge drivit på för en mer aktiv industripolitik inom EU.
Samtidigt varnar kritiker för att utvecklingen riskerar att snedvrida konkurrensen mellan medlemsländerna.
Kan öka subventionerna
Tyskland och Frankrike har betydligt större ekonomiska resurser än mindre EU-länder och kan därmed ge mer omfattande stöd till sina egna företag.
Tyskland stod ensamt för nära en fjärdedel av allt statligt stöd inom EU under 2024. Landet har också infört nya energisubventioner för energiintensiv industri, något som väckt kritik från flera andra medlemsstater.
Företrädare för mindre ekonomier och nordiska länder menar att EU i stället borde fokusera på strukturreformer, infrastruktur och en starkare inre marknad snarare än ökade bidrag.
Vill se permanenta stöd
Debatten är särskilt tydlig inom energi- och stålindustrin, där företag pressas av höga europeiska energipriser samtidigt som kinesiska konkurrenter gynnas av omfattande statligt stöd och lägre produktionskostnader.
Flera industriföreträdare vill nu se permanenta stödprogram för både investeringar och löpande driftkostnader för att säkra europeisk produktion.
Motståndarna varnar däremot för att EU riskerar att hamna i ett kostsamt subventionsrace där medlemsländer konkurrerar med varandra om investeringar.
