När svenskar blir föräldrar sent, blir det senare i livet även fler som behöver stötta sina egna föräldrar. Då blir vi osams. Här är listan.
Gamla föräldrar? Det här blir vi osams om
Vi svenskar blir föräldrar allt senare i livet. 2025 var genomsnittsåldern hos kvinnor som blev mammor för första gången 30,7 år och män blev pappor till första barnet vid 32,7 års ålder i snitt, enligt SCB.
Medelåldern för att skaffa sitt första barn har ökat stadigt under hela 2000-talet, visar officiell statistik.
Det kan, naturligtvis, tyckas klokt att vänta med barn tills man är eller åtminstone känner sig mogen för det.
Men det ställer till en del senare i livet. Många vuxna ställs inför att behöva hantera och stötta åldrande föräldrar, vilket relativt många ser som ett potentiellt problemområde.
Det var som katten – hunden får inte ärva. Dagens PS
En av fem tror sig bli osams
En Sifo-undersökning Familjens jurist låtit göra visar att 18 procent av de svarande tror att de kommer att hamna i konflikt med sina syskon när föräldrarna behöver mer stöd.
Ekonomi, arv och tillgångar är vanliga konfliktområden när det gäller osämja mellan syskon, anger 65 procent.
Nästan lika många, 63 procent, anger fördelningen av ansvar för vård och omsorg och hur ofta man ska hjälpa till eller engagera sig när föräldrarna behöver stöd, 61 procent.
37 procent anser att kommunikation och information mellan parterna kan bli en konfliktfråga.
”Kan snabbt bli känsligt”
”Det är lätt att tänka att syskon löser sådant här tillsammans när det väl behövs, men i praktiken kan det snabbt bli känsligt. Ett syskon kanske tar hand om alla vårdkontakter, ett annat bor långt bort och ett tredje förväntas sköta ekonomin”, resonerar Magnus Brogren som är jurist hos Familjens jurist.
”Om det inte finns en tydlig överenskommelse kan vardagliga beslut om räkningar, hemtjänst eller läkarbesök skapa misstankar om att någon gör för lite, bestämmer för mycket eller har egna intressen”, påpekar han.
”Det är ofta där konflikterna börjar, och om de får växa kan de båda försvåra besluten kring föräldern och skada syskonrelationen under lång tid.”
Ät rätt nu – du kan behöva det om 20 år. Dagens PS
”Prata med varandra”
Det viktigaste medlet för att undvika konflikter är enligt Magnus Brogren att prata med varandra, syskonen emellan.
”Kommunikation är A och O i sådana här familjelägen. Slå dig ner med dina syskon och prata om vem som gör vad innan situationen blir skarp. Vem tar vårdkontakterna? Vem hjälper till praktiskt? Vem har koll på ekonomin”, summerar han.
”Men det är viktigt att komma ihåg att ansvaret inte går att lägga helt på barnen. Som förälder har du ett stort ansvar att tala om hur du vill ha det innan andra tvingas gissa”, understryker Magnus Brogren.
Då rivs allt upp: Tre gånger så många 65+ skiljer sig. Dagens PS
Listan/Detta tror svenskarna de blir osams med syskonen om
1. Ekonomi (kostnader, arv och tillgångar) (65 procent)
2. Fördelning av ansvar för vård och omsorg (63 procent)
3. Hur ofta man ska hjälpa till/engagemang (61 procent)
4. Kommunikation och information (37 procent)
5. Beslut om vård eller boende (30 procent)
(Källa: Familjens jurist och Verian)
