En växande skara hushåll omfamnar den rörliga räntan. I bakgrunden finns en förväntan om räntesänkning.
96 procent valde rörligt – nu hotas drömmen om billigare bolån


Mest läst i kategorin
I juni valde 96 procent av SBAB:s nya bolånekunder rörlig ränta, visar nya siffror från banken.
Det är en uppgång från mars, då 93 procent valde rörligt.
”Att fler hushåll väljer rörlig ränta är inte helt oväntat sett till att förväntan varit stor för en sänkning av styrräntan i juni alternativt augusti”, säger Jennie Leffler, bostadsmarknadsexpert på SBAB.
Det blev en räntesänkning i juni. Men sen kom kallduschen: inflationen vände upp igen, något som kan kasta om hushållens kalkyler.
“Det är för tidigt ropa hej vad gäller lägre bolåneräntor”, konstaterar Leffler.
Missa inte: Rörligt eller bundet? Så gör Erik Thedéen. Dagens PS
Sänkt sänkningsförhoppning
I juni steg inflationen mätt som KPIF till 2,9 procent, från 2,3 procent i maj. Även kärninflationen (exklusive energi) ökade, enligt SCB:s snabbestimat.
“Siffran var ju väldigt hög, rätt mycket över både vår egen prognos, marknadens prognos och viktigast av allt – Riksbankens prognos”, säger Filip Andersson, chefsanalytiker på Danske Bank, till Placera.
En räntesänkning i augusti ser han nu som mindre trolig.
“Även om Riksbanken verkar ha en tolerans för lite högre inflation så är den här avvikelsen, i min bok, för stor för att den ska kunna ignoreras”, säger han.

Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, är något mer försiktig i sin bedömning men håller med om att inflationssiffran gör det svårt för Riksbanken att sänka i närtid.
“Dagens siffra talar för att man väntar med nästa sänkning till september”, säger han.
“Inte bra ur bolånetagarens perspektiv”
Även DN:s ekonomireporter Hasse Eriksson menar att inflationen kan sätta käppar i hjulet för en räntesänkning i närtid.
“Måndagens siffra är inte bra sett ur en bolånetagares perspektiv”, skriver han, och menar att förhoppningarna om ytterligare två räntesänkningar i år kan ha fått sig ett rejält slag.
“Måndagens utfall kan grusa de förhoppningarna”.
Expertens varning: Fler överraskningar kan komma
Moa Langermark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, menar att den höga inflationen är en påminnelse om hur osäker ekonomin är just nu.
”Jag tror att vi framöver kommer få en hel del överraskningar, och det här är en av många som kan komma här i närtid”, säger hon till SvD.
Även Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, pekar på att hushåll som hoppats på lägre boräntor efter sommaren riskerar att bli besvikna:
”Om du går och väntar på en rejäl sänkning från Riksbanken, så har (måndagens) siffror inte varit positiva”, säger hon.
Samtidigt påminner hon om att Riksbankens kommande beslut beror på flera faktorer – inte bara junisiffran.
Rådet: Förhandla och våga vara lite osvensk
Så vad ska man som bolånetagare göra nu?
Enligt flera experter är skillnaden mellan rörlig och bunden ränta just nu ganska liten. Det viktigaste är att utgå från sin egen ekonomi och riskvilja.
”Om man känner att man är en orolig själ och inte vet om räntan kommer att gå ner, så tycker jag absolut att man kan titta på att binda på ett till två år. Kanske inte hela lånet, men delar av det”, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket, till SvD.
Shoka Åhrman håller med och påpekar att det kan vara värt att förhandla med banken:
”Känner man ett behov av extra trygghet i ekonomin kan det absolut vara läge att förhandla med några banker och se vilken rabatt man skulle kunna få på lite längre löptider”.
Och framför allt: nöj dig inte med första bästa erbjudande.
”Var tuff, jämför banker och byt om du får ett bättre erbjudande. Var lite osvensk och kräv svar på varför du ska betala mer än andra”, säger Wörmann.
Nya regler ändrar spelet
Samtidigt har det skett en stor förändring i regelverket. Från 1 juli gäller nya regler för ränteskillnadsersättning, alltså den avgift man betalar om man löser ett bundet lån i förtid.
Tidigare fick banken ersättning för förlorad avkastning – nu får den enbart ta ut ersättning för faktiska kostnader. Resultatet? Det blir billigare att bryta ett bundet lån, vilket kan öka intresset för att binda räntan.
”Det är sannolikt att fler ser detta som en möjlighet att binda räntan, vilket kan bidra till en tryggare boendeekonomi”, säger Jennie Leffler på SBAB.
Men än så länge är det få som hakar på. I juni valde bara 3 procent av kunderna att binda hela eller delar av lånet, en minskning från 7 procent i mars.
Läs också: Kräver ny räntesänkning i sommar. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.