Svenskar har flest friska år inom EU. Nu dyker en annan fråga upp. Det handlar om hur länge vi egentligen vill leva.
Nya siffror: Svenskar lever friska längst inom EU

Ett längre liv behöver inte med automatik vara ett bättre liv. För många människor är livskvalitén på äldre dagar lika viktig som livslängden i sig.
Människor i alla åldrar blir alltmer upptagna av att leva längre och bättre. Det är ur det perspektivet vi tar vitamintillskott, äter sunt och kanske lägger lite tid på ljusterapi eller annat.
Parallellt med det förlängs livet för människor med tidigare dödliga sjukdomar, tack vare medicinska framsteg.
Men förr eller senare – och oberoende av vår vilja – slits kroppen. Det är ett skäl till att fler nu välja att inte bara lägga energi på antalet år utan även ser till kvalitén på dessa år.
Bantningspiller kan försämra hälsan: Ägg lanseras som lösning. Dagens PS
Hälsan viktigare än åren
I ett reportage konstaterar Wall Street Journal att många som ser nära och kära tyna bort, funderar på om de verkligen vill ha det så själva.
Hur länge man lever med god hälsa blir allt viktigare, vid sidan av den totala livslängden.
Det är förstås ändå så att människor vill leva länge. I USA är den förväntade livslängden när man föds 79 år, men enligt Pew Research Center vill amerikaner i snitt leva till 91 års ålder.
Antalet friska levnadsår ligger på cirka 65, enligt WSJ, vilket alltså innebär att vi lever ungefär 14 år med sviktande hälsa.
Forskare om kaffe och demens: Kaffe är nyttigt – kanske. Dagens PS
Vad är ett bra liv?
Den växande klyftan mellan total livslängd och antalet friska levnadsår väcker frågor om hur ett långt liv egentligen ser ut och om fler år i sig är det enda målet.
”Den moderna medicinens framgångar bör inte bara mätas i hur många år vi lägger till, utan också i vad dessa år möjliggör för dem som lever dem”, säger läkaren Shoshana Ungerleider, specialist inom internmedicin, hos WSJ.
”Det är mer sannolikt att du får den framtid du önskar om du verkligen funderar över vad som är viktigast för dig, och för samtal om detta med människorna i ditt liv”, säger dr Louise Aronson, geriatriker och författare till boken ”Elderhood”.
Läkaren Ezekiel Emanuel har länge sagt att han inte vill ha livsuppehållande insatser – såsom cancerscreening, dialys eller bypass-operationer – när han väl fyllt 75 år.
Onkologen, nu 69 år, säger att han inte har ändrat sig. Om han skulle drabbas av akut leukemi efter 75 års ålder, vilket kan vara svårt att bota i den åldern, är han inte intresserad av att genomgå cellgiftsbehandling i hopp om att vinna några månader till.
Han säger att han hellre lever utan cellgifter och ”delar den begränsade tid jag har kvar med barn och barnbarn”.
Professorn om kosttillskott: ”Finns inga jag skulle ta”. Dagens PS

Svenskarna lever friska längst
Svenskarna? Ingen bra statistisk undersökning finns att luta sig mot, men vi kan i vart fall konstatera att svenskar uppger sig leva flest hälsosamma år av alla EU-medborgare.
Statistiskt har en svensk nästan 20 fler friska år än en person i Lettland kan vänta sig.
Siffror från Eurostat säger att svenskar upplever sig ha nästan 73 friska år, att jämföra med EU-snittet på knappt 65 år.
”Givet att vi i Sverige har relativt god hälsa och funktion bland de äldre, där det mesta av dödligheten sker, kommer vi bra ut”, säger Olle Lundberg, professor och expert på hälsa och jämlikhet vid Stockholms universitet.
Olle Lundberg påpekar att mönstret inom EU blir mer komplext om man delar upp mätningarna efter inkomst eller utbildning.
”Generellt kan man säga att det är betydligt mindre variationer i livslängd och hälsa mellan länder om man studerar de med hög utbildning och inkomst, och större variationer bland dem med låg dito”, säger Olle Lundberg.
Kosttillskotten som gör mer skada än nytta. Dagens PS





