Marknaden för klimakterieprodukter väntas växa med miljarder och lockar investerare. Trots detta har nästan alla som tar östrogen genom huden drabbats av läkemedelsbrist det senaste året.
Brist på östrogen i klimakteriet är en växande miljardmarknad
I en enkät från den digitala kliniken Womni med 1 596 svarande hade 96 procent av dem som tar östrogen genom huden drabbats av restnoteringar det senaste året. Var femte hade varit helt utan behandling, enligt bolagets rapport från oktober i år.
Regeringen sa i en pressträff den 4 november 2026 att tillgången till östrogenläkemedel har förbättrats. Antalet sålda förpackningar med östrogen som tas upp genom huden har ökat med 75 procent sedan september 2025, och åtta tillstånd för parallellimport har beviljats i år. Jakob Forssmed, socialminister, sa i ett pressmeddelande:
För patienter som behöver östrogenläkemedel är en trygg tillgång viktig för att behandlingen ska kunna fungera utan avbrott. Därför är det betydelsefullt att tillgången till flera av läkemedlen nu har förbättrats.
Östrogenplåstret Estradot blev upp till 70 procent dyrare
Hormonplåstret Estradot var på väg att försvinna ur läkemedelsförmånerna. Istället för att det skulle tas bort lät därför TLV läkemedelsbolaget Sandoz höja priset i juni 2026.
Sedan den 1 juli betalar apoteken 452,20 kronor för en förpackning med 24 plåster i styrkan 50 mikrogram, visar beslutet. Tidigare var priset 266 kronor, vilket gör förpackningen 70 procent dyrare.
År 2025 hämtade 8,4 procent av kvinnorna över 45 år ut östrogenläkemedel, ofta för hormonbehandling, jämfört med 5,1 procent 2021, enligt Socialstyrelsen. I områden med stora socioekonomiska utmaningar var andelen 3,2 procent och i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar 12,1 procent. Maja Österlund, utredare på Socialstyrelsen, sa i april:
Tillgången till vård och behandling vid klimakteriebesvär ska inte avgöras av var man bor och socioekonomiska faktorer.
Klimakteriemarknaden väntas nå 239 miljarder kronor
Den globala marknaden för klimakterieprodukter väntas växa från 17,79 miljarder dollar 2024 till 24,35 miljarder dollar år 2030, enligt analysföretaget Research and Markets. Det motsvarar cirka 174 till 239 miljarder kronor.
Tyska Handelsblatt beskriver hur investerare satsar miljarder på området, med en del skumma innovationer som följd. Kosttillskott mot klimakteriebesvär har exempelvis oklar effekt och granskas inte lika hårt som läkemedel, enligt 1177.
Hormona, med huvudkontor i Stockholm och London, tog i maj 2025 in 6,7 miljoner dollar, eller 65,66 miljoner kronor med dagens kurs. Förhoppningen är att bland annat kunna erbjuda ett hemtest för östrogen, enligt Vestbee.
Även svenska Natural Cycles, där man knappar in bland annat sitt mående och temperatur, lanserade en inställning i appen som fokuserar på klimakteriet.
Psykiska symtom i klimakteriet kan misstas för stress
Klimakteriet sträcker sig över fem till tio år, både före och efter den sista mensen. Försämrad psykisk hälsa var ett vanligare symtom än värmevallningar i en tidigare kartläggning från Womni, rapporterade Dagens PS.
Naomi Flamholc, medicinskt ansvarig läkare på Womni, sa i bolagets pressmeddelande i oktober:
De psykiska och kognitiva symtomen, liksom värk och sömnproblem, tolkas lätt som stress, ålder eller något helt annat.
En bra partnerrelation hängde starkt ihop med god upplevd hälsa sex år senare, enligt en avhandling från 2021 vid Göteborgs universitet.
Så gör patienterna när plåstret tar slut
I september meddelades att Läkemedelsverket ska visa på sin webbplats vilka läkemedel som finns och var det är brist, skrev Läkartidningen. Jakob Forssmed (KD), socialminister, sa då enligt Läkartidningen:
Det ska inte vara upp till varje enskild kvinna att jaga läkemedel på marknaden.
Två av tre som drabbats av bristen har fått leta på flera apotek, och mer än hälften har fått byta läkemedel eller form, enligt Womnis rapport. Var femte har fått vänta på en ny läkartid för att få ett nytt recept. En tredjedel uppger att symtomen kom tillbaka eller förvärrades.
Läs även: Sociologen: Med AI och basinkomst kan jobb bli en lyx för en elit
