Bill Gates äger 38 procent av avfallsbolaget Republic Services, USA:s näst största soptippsägare, en aktiepost värd omkring 290 miljarder kronor. Det framgår av en granskning från den ideella redaktionen ProPublica som CNN publicerade i lördags.
Bill Gates tjänar 3 miljarder varje år på soptippar med stora utsläpp

Gates klev in som ägare 1999, när hans förvaltare fick i uppdrag att sälja Microsoftaktier och köpa trygga och tråkiga tillgångar, och sedan dess har aktien gett honom 2,6 miljarder dollar i utdelning.
Han har investerat mer än 4 miljarder dollar i bolaget, över dubbelt så mycket som de minst 2 miljarder dollar han vid klimatmötet i Paris 2015 lovade att satsa på bolag som utvecklar bland annat geotermi och nya typer av kärnreaktorer.
Gates sålde sina olje- och gasaktier 2019 med motiveringen att han inte ville tjäna pengar på att omställningen dröjer, och i januari granskade The Guardian hur hans stiftelse ökat innehaven i oljebolag igen. Någon aktie i Republic har han däremot aldrig sålt, enligt börsdokumenten, trots att soptippar också är en stor klimatbov.

Motsvarar 3 miljoner besinbilar
Metan bildas när matrester ruttnar under jord utan syre, och deponierna står för upp till en femtedel av USA:s metanutsläpp. På kort sikt värmer gasen omkring 80 gånger så mycket som koldioxid.
Republic uppger själv att bolaget släpper ut lika mycket växthusgaser som 3 miljoner bensinbilar på ett år, men satellitmätningar visar att även det är lågt räknat. I en studie av mätdata från 2019 för ett 70-tal stora amerikanska deponier låg två av Republics anläggningar i topp, och den värsta, i Indiana, läckte 13 gånger mer metan än bolaget rapporterade till miljömyndigheten EPA.
Mätorganisationen Carbon Mapper har funnit att bolagets deponi McCarty i Houston släpper ut mer än dubbelt så mycket som rapporterat.
Enligt ProPublica beror skillnaden på att Republic mäter gasen som brunnarna fångar och uppskattar resten med beräkningsmodeller i stället för att mäta läckaget. ”Vi står fast vid de hållbarhetsresultat vi har nått”, säger bolagets presstalesperson Rob Litt till ProPublica.
Klimatmålet antogs aldrig
Klimatinitiativet Science Based Targets skärpte 2021 kraven på bolagens klimatmål, och enligt en tidigare anställd räknade Republic fram att det nya målet skulle kosta mer än 1 miljard dollar extra i gasbrunnar och andra åtgärder. Frågan lades fram för styrelsen 2024.
I styrelsen satt Gates mångårige förmögenhetsförvaltare tillsammans med tre andra personer med affärsband till honom. Republic antog aldrig målet, och bolaget vill inte kommentera styrelsens diskussioner.
Ann Lipton, som forskar i bolagsrätt och bolagsstyrning vid University of Colorado, säger att Gates ägarandel räcker för att styra bolaget. ”I praktiken kommer han nästan säkert att styra utfallet i varje fråga som går till omröstning”, säger hon till ProPublica. ”Det verkar mycket troligt att Bill Gates har makt att få Republic att bli mer klimatvänligt, även om det kostar bolaget vinst.” Gates har inte svarat på ProPublicas frågor.
Kostnaden är enligt ProPublica mindre än hälften av vad Republic genom åren har betalat i utdelning till Gates ensam. Enligt bolagets kvartalsrapport den 29 oktober lade Republic 1,43 miljarder dollar på återköp och utdelningar under årets första nio månader, och styrelsen har beslutat om nya återköp för 5 miljarder dollar 2027–2029.
Med 38 procent av bolagets drygt 306 miljoner aktier och en utdelning på 0,67 dollar i kvartalet, alltså 2,68 dollar om året, får Gates omkring 312 miljoner dollar om året, nästan en tredjedel av den miljard som klimatmålet beräknades kosta. Omräknat med Riksbankens kurs på 10,05 kronor blir det drygt 3,1 miljarder kronor, eller 8,6 miljoner kronor om dagen.
Nio tiondelar av metanet borta i Sverige
När EPA 2024 lyfte frågan om en nationell policy för att hålla organiskt avfall borta från deponierna motsatte sig Republic och resten av branschen idén, med argumentet att delstaterna borde bestämma.
Det är just den åtgärden som Carbon Mappers grundare efterlyser. ”Minska matsvinnet. Punkt. Led sedan bort organiskt avfall från deponierna för att förhindra framtida utsläpp”, säger han till ProPublica.
Sverige förbjöd deponering av brännbart avfall 2002 och av organiskt avfall 2005, efter att redan 2000 ha infört en skatt på deponering.
Enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror har metanutsläppen från svenska deponier minskat med cirka 91 procent mellan 1990 och 2025, främst tack vare minskad deponering och mer förbränning med energiutvinning. I USA har deponiernas metanutsläpp under ungefär samma period minskat med 40 procent, enligt ProPublicas genomgång.





