Sveriges 20 mäktigaste self-made kvinnor genom alla tider

19. Susanne Najafi

Från Rinkeby till riskkapitalist. 100 miljoner innan 33.

Hennes föräldrar flydde Iran 1979. Susanne Najafi växte upp i Rinkeby. Satte ett mål: 100 miljoner i omsättning innan hon fyllde 30. Hon nådde det vid 32 med skönhetsbolaget Eleven, en av Nordens största e-handlare inom beauty.

2015 sålde hon sin andel i Unity Beauty Group. Startade om som investerare.

Tillsammans med Sara Wimmercranz grundade hon riskkapitalbolaget Backing Minds. Tesen: att traditionellt riskkapital har blinda fläckar. Att de bästa bolagen ofta startas av människor som Stureplan-nätverken aldrig träffar.

Sana Labs och Matsmart finns i portföljen. Najafi bevisar sin tes med avkastning.

18. Elina Berglund

Partikelfysiker. Hittade Higgsbosonen. Grundade sedan ett miljardbolag.

Elina Berglund forskade vid CERN i Schweiz inom ATLAS-experimentet. Hon var med i teamet som bekräftade existensen av Higgsbosonen 2012, en av fysikens största upptäckter.

Sedan vände hon blicken mot en helt annan fråga. Tillsammans med sin man Raoul Scherwitzl grundade hon Natural Cycles 2013. En app som använder kroppstemperatur och algoritmer som preventivmedel. Hormonfritt. Vetenskapligt.

FDA godkände appen 2018 som det första digitala preventivmedlet. Bolaget värderas till uppskattningsvis 2 miljarder kronor och tog nyligen in 250 miljoner i riskkapital.

Berglund bevisar att djup akademisk kompetens kan bli kommersiell kraft. Från partikelfysik till preventivmedel. Från CERN till App Store.

17. Helena Hedblom

VD Epiroc. Första kvinnan i Atlas Copco-sfären.

Gruvteknik är en av Sveriges mest mansdominerade industrier. Helena Hedblom klättrade igenom den ändå. Som VD för Epiroc sedan 2020 leder hon ett bolag med börsvärde kring 230 miljarder kronor. Det gör henne till chef över ett av de mest värdefulla industribolagen på Stockholmsbörsen.

2024 utsågs hon till Näringslivets mäktigaste kvinna av Dagens Industri.

Ingen arvsförmögenhet. Ingen familj i branschen. En ingenjörskarriär som tog henne hela vägen till toppen i en sektor där kvinnliga VD:ar fortfarande räknas på en hand.

16. Anna Borg

VD Vattenfall. Leder Sveriges energiomställning.

Vattenfall är ett av Europas största energibolag. Över 20 000 anställda. Hundratals miljarder i omsättning. Kärnkraft, vindkraft, vattenkraft, elnät.

Anna Borg leder det. Hon började på Vattenfall 1999, lämnade för en period som SVP Nordic på Klarna 2015-2017, och återvände sedan som CFO innan hon blev VD 2020.

Näringslivets mäktigaste kvinna 2023. I ren operativ makt är hennes position en av de starkaste någon svensk kvinna haft. Hon bestämmer inte bara över ett företag. Hon bestämmer riktningen för ett helt energisystem.

15. Ulla Murman

Ändrade lagen. Skapade bemanningsbranschen.

1953 startade Ulla Murman Stockholms Stenografservice. En enkel affärsidé: förmedla sekreterare och kontorspersonal till företag som behövde tillfällig hjälp.

Problemet var att det var olagligt. 1935 års lag förbjöd privat arbetsförmedling i Sverige. Staten hade monopol. Murman vägrade acceptera det. Hon dömdes åtta gånger, varav två gånger i Högsta domstolen. Och vann till slut.

Hennes bolag såldes 1986, döptes om till Teamwork och förvärvades 1996 av amerikanska Manpower. Den bransch hon skapade, trots att staten aktivt försökte stoppa henne, sysselsätter idag tiotusentals människor och omsätter miljarder.

1953 hade Sverige haft kvinnlig rösträtt i 32 år. Men en kvinna som ville starta ett bemanningsföretag fick fortfarande kämpa mot staten för att ens ha rätt att existera.

14. Marianne Nivert

37 års klättring. Från teleingenjör till VD för Telia.

1963 tog Marianne Nivert examen som teleingenjör. Det var en tid då tekniska utbildningar var nästan helt manliga. Hon gick in i Televerket och stannade. 37 år senare, år 2000, blev hon VD för Telia. Sveriges största telekombolag.

Wall Street Journal Europe listade henne bland Europas mest inflytelserika kvinnor. Näringslivets mäktigaste kvinna 2001.

Hennes VD-tid blev kort, bara två år. Men karriärresan är berättelsen. Från ett ritsalskontor 1963 till koncernchefsstolen 2000. Den resan speglar hela den svenska jämställdhetskampen i ett enda CV.

13. Gunilla von Platen

Telefonförsäljare. Superentreprenör. 824 miljoner.

Gunilla von Platen började sin karriär med att ringa kalla samtal. Inget startkapital. Ingen familj i näringslivet.

År 2000 grundade hon Xzakt Kundrelation tillsammans med Jim Huzell. Bolaget växte till 300 anställda med kontor i Stockholm, Skellefteå och Gävle. 2017 sålde hon till Altor.

Förmögenhet: 824 miljoner kronor. Listad bland Sveriges mäktigaste affärskvinnor 2020. Nu aktiv affärsängel. Från kalla samtal till nästan en miljard. Det är inte en framgångssaga. Det är en bevisad metod.

12. Monica Lindstedt

Utköpt ur Metro. Byggde en helt ny bransch.

1995 var Monica Lindstedt med och grundade gratistidningen Metro. Konceptet exploderade. Men Jan Stenbeck kom in som finansiär via Kinnevik och Lindstedt tvingades sälja.

De flesta hade gett upp. Lindstedt startade Hemfrid 1996 istället. Idén var enkel: professionella hushållstjänster till privatpersoner. Branschen existerade knappt i Sverige. Idag har den vuxit till tusentals företag och tiotusentals anställda.

Lindstedt var majoritetsägare och styrelseordförande fram till försäljning. ”Årets Förebildsgrundare 2020” av Founders Alliance. Att bli utköpt och komma tillbaka starkare. Det krävs en speciell sorts människa.

11. Jane Walerud

Kvinnan som finansierade Klarna.

2004 träffade Jane Walerud en ung Sebastian Siemiatkowski som hade en idé om enklare betalningar på nätet. Walerud investerade 600 000 kronor för 10 procent av bolaget.

Bolaget hette Klarna. Det var inte hennes första succé. Under IT-boomen grundade hon mjukvarubolaget Bluetail, som såldes för 152 miljoner dollar efter drygt två år.

Sedan dess har hon investerat i 15 startups. Tobii, Teclo Networks, GraphMaTech. Hon sålde sina Klarna-aktier 2010, innan den riktigt stora uppvärderingen. Men hennes roll i svensk techhistoria är cementerad.

Utan Jane Walerud hade Klarna kanske aldrig startat. Den insikten är värd mer än avkastningen.

10. Sophia Bendz

Byggde Spotifys varumärke. Blev hundramiljoner-investerare.

Sophia Bendz gick in på Spotify 2007, när bolaget hade noll användare. Som Global Director of Marketing byggde hon varumärket som fick tiotals miljoner människor att byta från piratkopiering till streaming.

Hennes Spotify-aktier och optioner gav henne en förmögenhet i hundramiljonersklassen efter börsintroduktionen 2018.

Efter åtta år, de sista fem i New York, lämnade hon 2014. Blev partner på Atomico, Niklas Zennströms riskkapitalfond. Sedan General Partner på Cherry Ventures i Berlin. Har investerat i över 50 startups.

Bendz är inte grundare. Men hon bevisar att du inte behöver starta bolaget för att bygga en förmögenhet. Du behöver vara rätt person, på rätt plats, vid rätt tid. Och leverera.

9. Birgit Nilsson

Bondflicka. Världens högst betalda operasångerska.

Birgit Nilsson föddes 1918 i Västra Karup, Skåne. Hennes far var bonde. Inga kontakter i musikvärlden. Inget nätverk. Inga pengar.

Hon blev ändå världens främsta Wagnersångerska. Metropolitan i New York. La Scala i Milano. Bayreuth. I 40 år stod hon på de största scenerna.

Hon var inte bara konstnär. Hon var affärskvinna. Förhandlade sina egna avtal, byggde en förmögenhet på hundratals miljoner kronor. Före sin död 2005 instiftade hon The Birgit Nilsson Prize. Prissumma: 1 miljon dollar. Klassisk musiks största utmärkelse.

En bondflicka från Skåne som blev den högst betalda inom sin konstart i världen. Och som lämnade efter sig ett pris som bär hennes namn i evigheten.

8. Annika Falkengren

Krossade glastaket i Wallenberg-sfären.

Annika Falkengren började som trainee på SEB 1987. Karriärbankir i en värld där makten tillhörde män i mörka kostymer. 2005 blev hon VD. Första kvinnan att leda en av Sveriges fyra storbanker. Första kvinnan i Wallenberg-sfärens absoluta topp.

Sedan kom finanskrisen 2008. Falkengren navigerade SEB igenom den. Banken överlevde utan statligt stöd.

Näringslivets mäktigaste kvinna tre gånger: 2003, 2005 och 2013. 12 år som VD. Hon bevisade inte bara att en kvinna kunde leda en storbank. Hon bevisade att hon kunde göra det under den hårdaste prövningen bankvärlden sett sedan 1990-talskrisen.

7. Lena Apler

Grundade en bank. Från noll till tretton miljarder.

1999 startade Lena Apler Collector Bank tillsammans med Johan Möller. En nischbank fokuserad på konsumentkrediter och företagsfinansiering.

Idag heter banken Norion Bank och har nått ett marknadsvärde på över 13 miljarder kronor. Apler är styrelseordförande, affärsängel, Draknästet-profil på SVT och drivkraft bakom Collector Ventures som investerar i teknikstartups.

Att grunda en bank i Sverige utan att tillhöra en finansdynasti. Utan Wallenberg-nätverket. Utan gamla skolband. Det kräver både kapital, kunskap och en sorts envishet som inte går att ärva.

25 år som aktiv ledare. Personlig förmögenhet uppskattad till 1 till 2 miljarder kronor. Helt på egna meriter.

6. Åsa Riisberg

Sveriges rikaste self-made kvinna. 4 miljarder kronor.

Åsa Riisberg började på Morgan Stanley i London. Gick vidare till TPG Capital. Landade på EQT 2001 och stannade i 19 år.

Som partner och Global Head för EQT Healthcare 2008-2018 byggde hon en position som gjorde henne till miljardär. I december 2025 sålde hon hela sitt EQT-innehav för 2,65 miljarder kronor.

Total förmögenhet: uppskattningsvis 4 miljarder. Helt byggd genom karriär och prestation. Idag sitter hon som styrelseordförande för Atlas Antibodies och i styrelserna för Bonnier News, Patricia Industries och WithSecure.

Ingen annan svensk kvinna har byggt en så stor personlig förmögenhet utan arv, utan grundarkapital, utan familjebolag. Riisberg är beviset på att riskkapitalbranschen, om den är meritokratisk, kan producera kvinnliga miljardärer.

5. Gudrun Sjödén

50 år. Inget riskkapital. Nära en miljard i omsättning.

1976 startade Gudrun Sjödén sitt modemärke med en butik på Regeringsgatan i Stockholm. Inga investerare. Inga familjepengar. Organisk tillväxt.

Femtio år senare nära en miljard kronor i omsättning. 17 marknader. 72 länder. 80 procent av försäljningen utanför Sverige. 23 butiker plus dominant e-handel.

2018 köpte hon tillbaka 30 procent av sitt eget bolag för 225 miljoner kronor, efter att ha sålt till Ratos två år tidigare. Hon vägrade tappa kontrollen över sitt livsverk.

Sjödén startade på 1970-talet. En tid då banker inte beviljade lån till kvinnliga företagare utan manlig borgensman. Leverantörer ifrågasatte hennes kreditvärdighet. Modebranschen var styrd av män.

Hon byggde vidare ändå. År efter år. Decennium efter decennium. Det gör henne till Sveriges mest uthålliga entreprenör. Inte den mest uthålliga kvinnliga entreprenören. Den mest uthålliga, punkt.

4. Sofia Gumælius

1877. 44 år innan rösträtt så skapade hon den svenska reklambranschen.

Sofia Gumælius öppnade Sveriges första annonsexpedition, ”Nya annonsbyrån”, på Myntgatan i Gamla stan 1877. Branschen existerade inte innan henne. Hon uppfann den.

Konceptet var enkelt men revolutionerande: samla annonsörer och förmedla deras budskap till tidningar. En mellanhand som skapade värde åt båda sidor.

Företaget expanderade till Malmö, Göteborg, Oslo och London. Londonkontoret, Gumaelius Limited, öppnade i december 1913. Hon drev verksamheten i nästan 40 år, fram till sin död 1915.

Kontexten: 1877 hade svenska kvinnor inte rösträtt. De fick inte studera vid universitet. De hade begränsad rätt att äga egendom. Sofia Gumælius byggde ett internationellt företag ändå.

Varje reklamkrona som spenderas i Sverige idag har en historisk linje tillbaka till hennes kontor i Gamla stan. Hon skapade inte ett företag. Hon skapade en bransch.

3. Estrid Ericson

Svenskt Tenn. 57 år vid rodret. 100 år av inflytande.

1924 grundade Estrid Ericson Svenskt Tenn i Stockholm tillsammans med tennkonstnären Nils Fougstedt. Tre år efter att kvinnor fått rösta i Sverige för första gången. Med ett litet arv efter sin fars bortgång som startkapital.

1934 rekryterade hon den österrikiske arkitekten Josef Frank och tillsammans skapade de ”Swedish Grace”. Det berömda elefantmönstret. Tidlös design som princip.

Kronprins Gustaf VI Adolf dök upp redan på öppningsdagen och blev en frekvent kund. Strandvägen 5A blev en institution.

Ericson drev Svenskt Tenn aktivt fram till sin död 1981, vid 87 års ålder. 57 år av ledarskap. Stiftelsen hon grundade äger och driver företaget än idag.

Hon startade i en tid då kvinnliga företagare inte fick banklån utan manlig borgensman. Då affärsvärlden var en sluten manlig klubb. Hon byggde inte bara ett företag. Hon definierade hur svenska hem ser ut. I hundra år.

2. Wilhelmina Skogh

Diskerska. Grand Hôtels direktör. Noll kronor i startkapital.

Wilhelmina Skogh, född 1849, hade ingenting. Ingen utbildning. Inga pengar. Inget nätverk. Hennes första jobb var att torka disk på restaurangen vid Strömpartären i Stockholm.

Sedan klättrade hon. Servitris. Restaurangföreståndare. Från 1878 drev hon järnvägshotell och restauranger åt Statens Järnvägar i Storvik och Bollnäs. 1902 utsågs hon till direktris för Grand Hôtel i Stockholm. Första kvinnan att leda ett storhotell i Sverige.

Men det var inte allt. Hon byggde turistanläggningar och blev en pionjär för skidturismen i Rättvik.

Allt detta i en era utan kvinnlig rösträtt. Utan rätt till eget bankkonto. I en bransch helt kontrollerad av manliga restauratörer och hotellägare. Under 30 år byggde hon ett imperium baserat enbart på kompetens och envishet.

Få andra kvinnor i svensk historia har rest från en mer utsatt startpunkt till en mer prestigefull position.

1. Christina Piper

200 år innan rösträtt skapade hon Skånes största industri. Sveriges mäktigaste self-made kvinna genom tiderna.

Året var 1725. Svenska kvinnor hade ingen rösträtt. Ingen juridisk myndighet. Ingen rätt att driva företag i eget namn. Ingen formell utbildning. Hennes man krigade och satt i fångenskap.

Christina Piper köpte ändå det krisdrabbade alunbruket i Andrarum, Skåne. Och förvandlade det till regionens största industri.

Samhället Andrarum växte till omkring 900 invånare under brukets storhetstid. Alun var en strategisk resurs för rikets textil- och läderindustri. Christina Piper kontrollerade en nationell nyckelproduktion.

Hon drev bruket i 27 år, fram till sin död 1752. Organiserade arbetskraft, logistik, handel. I en skala som få män i hennes samtid överträffade.

I moderna termer motsvarar hennes verksamhet ett storföretag relativt ekonomins storlek. Hon hade ingen juridisk rätt att göra det hon gjorde. Hon gjorde det ändå.

Ingen svensk kvinna har någonsin haft så stor ekonomisk makt i förhållande till sin samtid. Och ingen har gjort det under svårare förutsättningar.

Christina Piper toppar den här listan. Inte för att hon var rikast i kronor. Utan för att hon byggde mest med störst motstånd.

Så rankades de: fyra dimensioner, max 40 poäng

Så läser du tabellen:

• Förmögenhet (1-10): Personlig rikedom byggd utan arv. 10 = miljardförmögenhet skapad av egen kraft.
• Ekonomisk makt (1-10): Inflytande över företag, branscher och kapitalflöden. 10 = formade en hel sektor.
• Varaktighet (1-10): Antal år av aktivt ledarskap eller ägande. 10 = 30+ år.
• Historiskt motstånd (1-10): Strukturella hinder i den era hon verkade. 10 = inga juridiska rättigheter, totalt mansdominerat samhälle.

Samtliga kvinnor på listan har byggt sin position utan att ärva företaget. Rankingen är Dagens PS redaktionella bedömning.