Utbyggnaden av tankstationer för vätgas i EU riskerar enligt svenska Chalmers studie att bli feldimensionerad och leda till tiotals miljoner euro i förluster.
Studie: Dyrt kaos hotar EU:s vätgas-satsning


Mest läst i kategorin
EU:s plan är att till år 2030 ha byggt tankstationer för vätgas minst var 200:e kilometer längs större vägar.
Varje större stad i medlemsländerna ska även ha en tankstation.
Syftet är att underlätta för vätgasdrivna transporter enligt förordningen lternative Fuels Infrastructure Regulation, AFIR, från 2023.
Chalmers har nu kikat på hur realistisk den omfattande utbyggnaden av tankstationer är i Europa. Granskningen baseras på data från 600 000 fraktrutter på kontinenten.
Stora förluster hotar EU:s vätgas-projekt
Genom att skapa en modell över hur vätgasdrivna långdistanslastbilar kan komma att köra år 2050, visar forskarna inte bara var efterfrågan på vätgasinfrastruktur kommer att vara som störst, utan också hur EU:s nuvarande regler riskerar att leda till stora förluster, framgår det.
“EU-lagen baseras på vägsträcka, men trafikvolymerna skiljer sig på andra sätt mellan länder. I Frankrike behöver kapaciteten enligt vår modell vara sju gånger högre år 2050 än vad EU kräver till år 2030. Där fungerar alltså utbyggnaden enligt AFIR som ett första steg på vägen men kommer att behöva kompletteras”, säger Joel Löfving, doktorand vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers, i ett pressmeddelande.
I länder som Bulgarien, Rumänien och Grekland finns inte samma trafikflöden. Ändå ska dessa länder bygga en infrastruktur som sannolikt inte kommer nyttjas i samma utsträckning. Följden kan bli att tiotals miljoner euro per år i investerings- och driftskostnader hamnar i sjön.
Studien används som underlag i politiken
Prislappen för förlusterna för vätgas som inte används riskerar därmed att bli hög, visar rapporten.
Utöver att ta hänsyn till trafikvolymer och vägsträckor, innehåller Chalmersstudien topografisk data från European Space Agency.
Studien har fokuserat på långdistanstrafik, alltså sträckor på över 360 kilometer, eftersom kortare sträckor troligtvis kommer att trafikeras av batteridrivna godsfordon i framtiden.
Rapporten har tjänat som underlag i politiska samtal både i Sverige och EU om hur utbyggnaden av vätgasinfrastruktur bör planeras.
Läs också: Vätgasbilen: Framtiden eller ett misslyckande? Dagens PS
Läs mer: Så långt kommer en lastbil på vätgas Dagens PS

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.