KRÖNIKA: Storbankerna har inte gjort något olagligt, men de påminner om en fästing på ett värddjur. De tjänade 141 miljarder kronor i fjol, och två tredjedelar av företagslånen går till fastigheter medan industrin får nio procent.
Storbankerna lever på svenskt näringsliv som en fästing på ett värddjur
I våras skrev jag om bankernas tysta utpressning och om marginaler som ingen annan bransch kommer i närheten av. Bankföreningens vd Hans Lindberg avfärdade kritiken i Ekdals Perspektiv och sa att ”det här snacket om övervinster, det finns det faktiskt inga belägg för”.
Den striden tar jag gärna vidare, men sedan dess har en annan fråga börjat störa mig mer, nämligen vad bankerna egentligen gör med alla pengar.
Svaret borde stå i Bankbarometern, som Finansinspektionen publicerade i dag. Min kollega Torbjörn Karlgren har redan gått igenom rapporten, noterar att vinsten steg till 62 miljarder kronor under första halvåret, från 58 miljarder ett år tidigare, och kallar Bankbarometern ”en lugnande rapport”.
Mig lugnar den inte, eftersom den aldrig säger vilka företag som får pengarna. De svenska bankerna hade vid halvårsskiftet 9 011 000 000 000 kronor utlånade till hushåll och företag hemma och utomlands, och om varje krona vore en sekund hade nedräkningen börjat för 285 000 år sedan.
FI kallar själv sin rapport på 22 sidor ”rent deskriptiv”. Den berättar vilka banker som lånat ut, hur lönsamt det har varit och att merparten av lånen i Sverige är bolån, men orden fastighetsbolag, bransch, industri och småföretag finns inte med.
Fyra banker bland de tio mest vinstrika
Luckan väger tungt eftersom fyra av Sveriges tio mest vinstrika bolag är banker. Nordea flyttade huvudkontoret till Helsingfors 2018 men har Sverige kvar som största marknad, så jag tar med banken, som toppar listan med 53 567 668 000 kronor efter skatt.
| Plats | Bolag | Vinst efter skatt 2025, miljarder kronor | Verksamhet |
|---|---|---|---|
| 1 | Nordea | 53,6 | Bank |
| 2 | Volvo | 34,7 | Lastbilar och anläggningsmaskiner |
| 3 | Swedbank | 32,8 | Bank |
| 4 | SEB | 31,1 | Bank |
| 5 | Ericsson | 28,7 | Mobilnät |
| 6 | Atlas Copco | 26,4 | Kompressorer och industriverktyg |
| 7 | Scania | 26,0 | Lastbilar och bussar |
| 8 | Handelsbanken | 23,7 | Bank |
| 9 | Vattenfall | 19,7 | El och värme |
| 10 | Assa Abloy | 14,7 | Lås och passersystem |
Bolag registrerade i Sverige plus Nordea. Investmentbolag och försäkringsbolag är inte medräknade. Nordeas vinst är omräknad från euro med Riksbankens årssnitt. Ericssons vinst rymmer en reavinst och Scanias en koncernintern engångspost.
Tillsammans tjänade de fyra bankerna 141,2 av de tio bolagens 291,4 miljarder kronor, eller 48 procent. Så här har vinsten utvecklats sedan 1995 för Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken och deras föregångare i Sverige, jämfört med de tio mest vinstrika bolagen utanför banksektorn, i löpande priser.
| Miljarder kronor | 1995 | 2005 | 2015 | 2025 |
|---|---|---|---|---|
| Storbankerna | 15,6 | 53,1 | 82,9 | 141,2 |
| De tio mest vinstrika övriga bolagen | 50,0 | 107,3 | 109,2 | 201,5 |
| Banker bland de tio mest vinstrika | 2 | 4 | 4 | 4 |
Bankernas vinst har niodubblats på 30 år och de övrigas har fyrdubblats. Nordea har vuxit genom fusioner i grannländerna, men även utan Nordea blev vinsten 8,4 gånger så stor. År 1995 hade bankerna precis tagit sig ur bankkrisen, och det senaste decenniet har de övriga bolagen knappat in en del, men även räknat från 2005 växer bankerna snabbare, 2,7 gånger mot 1,9.
Volvos vinst kommer ur lastbilar som byggs i egna fabriker och säljs i konkurrens med resten av världen, och Atlas Copco måste uppfinna nästa kompressor innan någon annan gör det. Bankernas vinst kommer till stor del ur räntan på lån mot hus som redan står där. Pengar som bara vilar på sådana hus kallar jag passivt kapital, och det är därför jag ser en fästing där andra ser en topplista.
Nio procent av företagslånen går till industrin
Husen syns i SCB:s statistik, som redovisar det FI hoppar över. Av utlåningen från banker och kreditinstitut i Sverige till hushåll och företag hade 78,9 procent fastigheter som säkerhet i juni. I maj skrev jag att hushållen gått från ungefär hälften av lånestocken till över 60 procent, och även företagslånen går till stor del till fastigheter.
SCB:s kreditdatabas visar vart företagslånen gick. Av 2 941 miljarder kronor i juni hade fastighetsbolagen 1 390 miljarder och bostadsrättsföreningarna 569 miljarder, tillsammans 66,6 procent. Industrin hade 269 miljarder, 9,2 procent, och andelen för fastigheter har legat kring två tredjedelar sedan SCB började redovisa siffran 2019.
Dominika Krygier vid Riksbanken och den tidigare Riksbanksmedarbetaren Stephan Wollert beskriver i en promemoria från juni, som uttrycker författarnas egna åsikter, varför utlåningen till fastighetsföretag kan bli lönsam.
Lån med fastighet som pant ger normalt lägre kreditförluster än lån utan säkerhet, och på finansieringssidan har bankerna inlåningen, ”en finansieringskälla som saknas i andra branscher”.
Hushållen hade 2 872 miljarder kronor på bankkonton i juni, billiga pengar för bankerna, och mycket av den övriga finansieringen lånas upp på marknaden med just bolånen som säkerhet, så även bankernas egen upplåning vilar på fastigheterna.
Bra betalt för en risk som knappt finns
Räntan ska betala för risk, men enligt SCB var 0,23 procent av bostadslånen och 0,77 procent av företagslånen nödlidande i juni, och promemorian anger de svenska bankernas kreditförluster till ungefär 0,06 procent av utlåningen mot 0,49 procent i EU.
Det är svårt att se att den låga risken syns i priset. När Riksbanken sänkte räntan 2024 steg bruttomarginalen på rörliga bolån från 0,59 till 0,78 procentenheter under årets tre första kvartal enligt FI, vilket, som jag räknade ut i våras, motsvarar 333 kronor i månaden efter ränteavdrag på ett lån om tre miljoner.
Bankföreningens Hans Lindberg försvarar lönsamheten med avkastningen på eget kapital, och jämfört med andra storbolag ”så ligger det inte i överkant”, säger han.
Det är fel jämförelse, eftersom hög belåning i sig lyfter avkastningen på eget kapital. Atlas Copco når sin avkastning med en soliditet på 55 procent, storbankerna med 5 till 7 procent. Det var vad jag menade i maj när jag skrev att industribolagen arbetar med egna pengar och bankerna med dina.
Avkastningen går att pröva på ett rättvisare sätt, mot vad ägarna kräver för att bära risken. Krygier och Wollert skattar kravet för Handelsbanken, SEB och Swedbank till strax under 8 procent i snitt över den period de studerat, medan FI redovisar en avkastning i årstakt på 12,3 procent för de svenska bankerna under första halvåret, utan Nordea, som myndigheten räknar som utländsk bank.
Författarna påpekar att låg kreditrisk inte nödvändigtvis betyder ovanligt stora vinster och att resultaten bör tolkas med försiktighet. Men i genomsnitt sedan 2000 har omkring 35 till drygt 40 procent av de tre bankernas samlade vinst legat över kravet.
Enligt promemorian gäller det alla år, även under finanskrisen och pandemin, fast skillnaden har krympt något på senare tid. Det räcker för mig som svar på Lindbergs ”inga belägg”.
Storföretagen får ökningen
Bankerna kommer att peka på FI:s huvudnyhet, att utlåningen ökade 4,0 procent på ett år, främst tack vare företagen. FI talar om en tydlig acceleration från 0,8 procent i december, men decembersiffran var sannolikt låg eftersom 27 procent av lånen finns utomlands och räknas om till kronor, och euron, norska kronan och pundet föll alla mot svenska kronan under 2025.
På hela den svenska marknaden var uppgången betydligt mindre dramatisk, från 2,7 procent i december till 3,4 procent i juni för hushåll och företag tillsammans enligt SCB.
Vem som fick pengarna visar kreditdatabasen. Av de 106 miljarder som företagslånen ökade det senaste året gick 56 miljarder till fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar, 52 miljarder till tjänsteföretag, bygg och it, 14 miljarder till övriga branscher och en miljard till hela industrin, medan handeln tappade 17 miljarder.
Räknat efter storlek fick de stora företagen 74 miljarder och mikroföretagen två. Små och medelstora industriföretag, mikroföretagen inräknade, hade 48 miljarder kronor i lån i slutet av 2019 och 50 miljarder i juni, i löpande priser, och antalet mikroföretag med banklån i alla branscher har fallit från 133 179 till 116 734 under samma tid.
Lindberg oroade sig i samtalet med Lennart Ekdal för att nya kapitalregler ska lägga en ”våt filt på kreditgivningen”. Med 16 445 färre mikroföretag bland låntagarna undrar jag om inte filten redan ligger där över svenskt näringsliv.
Sverige behöver en tillväxtstrategi
Ingen begär att banker ska agera riskkapitalister. Det skrev jag redan i maj, och det står jag fast vid. Men en bank med sådana vinster kan låna ut mot maskiner och lager utan att äventyra stabiliteten.
Med allt det passiva kapitalet har bankerna tvingat in Sverige i en förvaltningsstrategi när landet behöver en tillväxtstrategi, och en sådan börjar med kapital.
En fästing dödar sällan sitt värddjur. Den sitter still och lever gott på det som redan finns i kroppen, precis som bankerna på husen som redan står där.
En större version av Bankbarometern kommer i vår, och där borde FI redovisa hur mycket av de 9 011 miljarderna som gick till företag som faktiskt bygger något nytt. Då vet vi äntligen var pincetten ska sättas.
