Krönika: I veckan skrev jag om den potentiella bankskatten och bankernas vinster. Responsen har varit överväldigande. Nu visar vi siffrorna som sätter debatten i perspektiv, och förklarar varför bankerna räknar på ett annat sätt än alla andra.
Siffrorna som bankerna inte vill att du ska se och jämföra med andra
Min krönika om bankernas lönsamhet väckte starkare reaktioner än jag hade räknat med. Mängder av kommentarer har strömmat in till redaktionen. 99 procent av dem positiva.
Läs mer:
Bankernas tysta utpressning – absurt att ingen reagerar
Budskapet är entydigt: Det är dags att prata om bankernas marginaler på allvar.
Handelsbanken har hört av sig för att poängtera att de inte tillfrågades av Dagens Industri som jag refererade till i förra krönikan. Noterat och korrigerat.
Men den intressantare frågan handlar inte om vem som pratar med vem.
Den handlar om siffror.
Ferrari-myten och cementfabriken
Det finns en populistisk nidbild av den rika ICA-handlaren. Enligt skrönorna är det livsmedelshandlarna som cashar hem förmögenheter på dina matinköp och att det är de som köper flest Ferrari i Sverige.
Oavsett om det stämmer eller inte har myten fastnat. Den har blivit en enkel symbol för ”giriga näringsidkare”.
Det påminner om flygskammen. Den blev ett trendord som fick miljoner svenskar att skämmas för sin semesterresa till Kreta.
Samtidigt släpper en enda cementfabrik på Gotland ut mer koldioxid än hela inrikesflyget men ingen pratade om byggskam som ett långt mycket större problem än flyget.
Populistiska jämförelser låter bra. Men de håller sällan för granskning. Därför har vi på Dagens PS gjort något annat. Vi roade oss med att jämföra resultatet med varandra
Vi har gått igenom de senaste boksluten och jämfört nettomarginalerna i alla stora branscher. Inte för att peka finger.
Utan för att ge alla en gemensam referenspunkt så vi kan jämföra äpple och äpple när vi pratar om en potentiell bankskatt och övervinster i banksektorn.
Så ser verkligheten ut — boksluten 2025
De fyra storbankerna redovisade nettomarginal på mellan 40 och 48 procent under 2025.
| Bank | Intäkter | Nettovinst | Nettomarginal | ROE |
|---|---|---|---|---|
| Swedbank | 68,7 mdr | 32,8 mdr | 47,7% | 15,2% |
| Handelsbanken | 56,8 mdr | 23,7 mdr | 41,7% | 13,0% |
| Nordea | 11,7 mdr EUR | 4,8 mdr EUR | 41,0% | 15,5% |
| SEB | 76,9 mdr | 31,1 mdr | 40,4% | 14,0% |
| Totalt | — | ~141 mdr SEK | — | — |
De delar ut nästan 90 miljarder till aktieägarna.
Jämför det med resten av näringslivet.
Dagligvaruhandel — enorma volymer, minimala marginaler
| Bolag | Omsättning | Rörelsemarginal | Nettomarginal |
|---|---|---|---|
| ICA Gruppen | 142,4 mdr | 3,4% | — |
| Axfood | 89,2 mdr | 4,1% (just.) | ~2,7% |
ICA omsätter mer än dubbelt så mycket som Swedbank. Och behåller en femtondel av vad Swedbank gör per intjänad krona.
Bygg & anläggning — centimetertunna marginaler
De fyra storbankernas samlade vinst på 141 miljarder kronor överstiger Peabs och NCCs omsättning tillsammans. Inte deras vinst – utan deras omsättning (!).
Två av landets största byggbolag behöver fakturera varje krona de omsätter under ett helt år för att ens komma i närheten av vad bankerna behåller som ren vinst.
Industri & verkstad — starka men långt under bankerna
| Bolag | Omsättning | Rörelsemarginal | Nettomarginal |
|---|---|---|---|
| Atlas Copco | 168,3 mdr | 20,3% | ~15,7% |
| Sandvik | 120,7 mdr | 19,3% (EBITA) | ~12,2% |
| Volvo Group | 479,2 mdr | 10,7% | — |
| SKF | 91,6 mdr | 12,7% (just.) | ~4,6% |
Atlas Copco brukar lyftas fram som kronjuvelen i svensk industri. Deras nettomarginal på 15,7 procent är imponerande. Ändå behöver man upp till tre Atlas Copco-marginaler för att nå vad en enda storbank levererar.
Mode, bil, stål och tech
| Bolag | Omsättning | Nettomarginal |
|---|---|---|
| H&M | 228,3 mdr | ~5,3% |
| Volvo Cars | ~357 mdr | ~3,5% (just.) |
| Spotify | ~19,4 mdr USD | ~12,9% |
| SSAB | 96,2 mdr | ~5,1% |
Det enda bolaget i Norden som kommer i närheten av bankerna är Novo Nordisk med 33,1 procent. Men det drivs av en global monopolsituation kring Ozempic och Wegovy. Det är undantaget som bekräftar regeln.
Helbilden — alla branscher i en tabell
| Rank | Bolag | Bransch | Nettomarginal |
|---|---|---|---|
| 1 | Swedbank | Bank | 47,7% |
| 2 | Handelsbanken | Bank | 41,7% |
| 3 | Nordea | Bank | 41,0% |
| 4 | SEB | Bank | 40,4% |
| 5 | Novo Nordisk | Läkemedel | 33,1% |
| 6 | Atlas Copco | Industri | ~15,7% |
| 7 | Spotify | Tech/streaming | ~12,9% |
| 8 | Sandvik | Industri | ~12,2% |
| 9 | H&M | Mode | ~5,3% |
| 10 | SSAB | Stål | ~5,1% |
| 11 | SKF | Industri | ~4,6% |
| 12 | Peab | Bygg | ~4,5%* |
| 13 | Volvo Cars | Bil | ~3,5% |
| 14 | ICA Gruppen | Dagligvaror | ~3,4%* |
| 15 | Skanska | Bygg | ~3,3% |
| 16 | Axfood | Dagligvaror | ~2,7% |
| 17 | NCC | Bygg | ~2,6% |
*Rörelsemarginal. Nettomarginal ej separat redovisad.
En nettomarginal på 40-48 procent är upp till 18 gånger högre än Axfoods 2,7 procent.
Och upp till tre gånger högre än Atlas Copcos 15,7 procent, Sveriges mest lönsamma stora industribolag.
Bankföreningen tycker inte det finns övervinster
Bankföreningen hävdar att det inte handlar om övervinster. Men frågan är berättigad – vems intresse driver den organisationen?
Man brukar säga att bankernas ”intäkter” inte är jämförbara med andra bolag. Att räntenettot redan är netto efter inköpskostnad. Det stämmer delvis. Men oavsett hur man vänder på siffrorna landar slutsatsen på samma ställe.
Varför bankerna räknar på ett annat sätt
Banker lyfter sällan nettomarginal. De lyfter ROE, avkastning på eget kapital. Det finns en saklig förklaring. Och en mer taktisk.
Den sakliga: En banks intäkter ser annorlunda ut än ICA:s eller Skanskas. Intäkterna består av räntenetto, provisionsnetto, tradingintäkter och andra finansiella poster.
Balansräkningen är enorm jämfört med resultaträkningen. Därför mäter branschen hellre hur mycket vinst banken skapar på det kapital som ägarna har bundit i verksamheten.
Räknesättet är enkelt:
Årets vinst / eget kapital = ROE
Om en bank gör 20 miljarder i vinst och har 200 miljarder i eget kapital blir ROE 10 procent.
Det är ett etablerat mått. Och det finns en verklig poäng. Banker är kapitalreglerade. De måste hålla eget kapital för att täcka kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker.
Eget kapital är inte bara en finansieringspost. Det är flaskhalsen i affären. Ungefär som beläggningsgrad är centralt för hotell, eller intäkt per säte för flygbolag.
Men ROE kan också försköna bilden. En bank kan höja sin ROE genom att dela ut kapital, återköpa aktier eller öka belåningen.
Den taktiska förklaringen är enklare. ROE flyttar fokus från frågan ”Hur mycket tjänar banken på sina kunder?” till frågan ”Hur effektivt skapar banken avkastning åt sina ägare?”
Det är en viktig skillnad. Nettomarginal visar tydligare hur stor del av intäkterna som blir vinst.
ROE visar hur väl banken förräntar kapitalet. För aktiemarknaden är ROE ofta mest relevant.
För kunder och politiker kan nettomarginal vara mer avslöjande.
Vad händer om vi jämför alla på bankernas sätt?
Om ROE är det rättvisa måttet borde bankerna sticka ut positivt. Men det gör de inte.
| Bolag | ROE | Bransch |
|---|---|---|
| Novo Nordisk | ~80% | Läkemedel |
| Axfood | ~30% | Dagligvaror |
| Atlas Copco | ~29% | Industri |
| Spotify | ~28% | Tech |
| ABB | ~27% | Elektroteknik |
| H&M | ~25% | Mode |
| Swedbank | 15,2% | Bank |
| Nordea | 15,5% | Bank |
| SEB | 14,0% | Bank |
| Handelsbanken | 13,0% | Bank |
| Skanska | 10,2% | Bygg |
Med bankernas eget mått hamnar de i mellanskiktet. Sex av elva jämförelsebolag slår samtliga storbanker.
Och här är den avgörande skillnaden. Atlas Copco levererar sin avkastning med en soliditet runt 45 procent. Det innebär att bolaget äger en stor del av sitt kapital.
Bankerna levererar sin med en soliditet på 5-7 procent. För varje krona eget kapital har en storbank 15-20 kronor i skulder.
Industribolagen genererar sin avkastning med egna pengar. Bankerna gör det med dina pengar.
En referenspunkt
Debatten om bankernas vinster handlar i grunden om en enkel fråga.
Är det rimligt att en bransch med begränsad konkurrens, implicit statsgaranti och kunder som inte kan välja bort dem gör marginaler som ingen annan bransch ens kan drömma om?
Och sedan väljer det mått som får det att se mest normalt ut?
Svaret får var och en avgöra. Men nu har vi i alla fall siffrorna.
Oavsett hur man räknar.
Vill du veta hur de svenska bankernas vinstmarginaler ser ut jämfört med europeiska och amerikanska banker kommer det i nästa krönika.
PS: Vill du tillföra dina åsikter i debatten är du hjärtligt välkommen att skriva en debattartikel. Det här tycker vi är viktiga frågor som rör hela svenska näringslivet.
