Med 48 röster mot 30 har EU-parlamentets miljöutskott röstat för att riva upp totalstoppet för nya bensinbilar 2035. Räknat på svenska snittvärden kan en ny bil av tio fortsätta gå på bensin, trots att elbilarna tog 51 procent av den svenska nybilsmarknaden i oktober. Slutstriden väntar, och Sverige saknar röster för att vinna den.
EU räddar bensinbilen – svenska bolag förlorare
”Vi har bekämpat förbudet mot förbränningsmotorn från första början, och i dag har vi säkrat majoriteten för att ro det i land”, jublar Massimiliano Salini, parlamentets förhandlingsledare från konservativa EPP. Gruppen fick med sig socialdemokratiska S&D och liberala Renew, vars ledamöter enligt dpa röstade samlat ja.
Utskottet ger bilindustrin mer än EU-kommissionen var beredd att ge i december i fjol, då förslaget var 90 procents minskning och full kompensation för resten. Förslaget nöjer sig med att utsläppen från avgasröret minskar 87,5 procent, låter 7,5 procentenheter täckas med krediter för koldioxidsnålt stål från EU och skriver av de sista 5 procentenheterna helt.
Bilar på enbart förnybara bränslen ska räknas som utsläppsfria. Branschorganisationen Acea är ändå missnöjd och kallar lättnaderna ”för begränsade i omfattning och tid”.
13,8 gram räcker till var tionde bensinbil
Kraven utgår från 2021 års nivå på cirka 110 gram koldioxid per kilometer. Efter en minskning med 87,5 procent återstår 13,8 gram i snitt för en tillverkares hela EU-försäljning, varav 8,3 måste täckas med stålkrediter och 5,5 är helt fria.
Enligt Transportstyrelsen släppte den genomsnittliga nya bensinbilen i Sverige ut 129,56 gram förra året, så taket rymmer ungefär var tionde bil om tillverkaren utnyttjar krediterna och resten av försäljningen är utsläppsfri. Bensindrivna laddhybrider låg på 26,22 gram, och då räcker det till drygt varannan.
Reglerna öppnar bredast för den bil som svenska köpare nu lämnar. Antalet nyregistrerade laddhybrider rasade 24 procent i oktober jämfört med samma månad i fjol, medan elbilarna ökade 45 procent, enligt Mobility Sweden.
”Idiotiskt att EU backar”
Volvo Cars har enligt Irish Times varit nästan ensamt bland biltillverkarna om att försvara förbudet. När bolaget i oktober presenterade ett sparpaket som kostar 2 500 tjänster, varav 2 000 i Sverige, gick avgående näringsministern Ebba Busch (KD) i SVT till attack mot EU och varnade för att lägre klimatkrav kan slå hårt mot svenska företag.
”Vi har många företag i Sverige som gjort mångmiljardinvesteringar för att svara upp på det EU har efterfrågat. Då kan man inte hålla på och backa från det på det här sättet”, sa Busch, som också kallade det ”idiotiskt att EU backar”.
Socialdemokraterna står på Buschs sida, mot sina egna kolleger i Bryssel. ”Det är dåligt för klimatet, men det är också dåligt för jobben i Sverige”, sa S:s klimatpolitiska talesperson Åsa Westlund när EPP, S&D och Renew gjorde upp i oktober.
Hon pekade på Volvo, som ”tillhör ju de företag som har ställt om tidigast, och hade tjänat mycket pengar på att ha kvar det här kravet”. När SVT invände att det är hennes egen partigrupp som står bakom uppgörelsen svarade hon att ”vi svenska socialdemokrater är ju starkt kritiska till det här”.
Därför räcker inte Sveriges nej
Regeringen skrev i sitt underlag till riksdagen i februari att kravet på 100 procent ska vara kvar som huvudregel, men motståndet i ministerrådet har krympt sedan juni, då Sverige, Frankrike och Danmark stod emot fler lättnader, enligt Reuters.
I oktober gjorde Paris upp med Berlin om 90 procents minskning helt utan kompensation, dubbelt så mycket utsläpp utan motkrav som i utskottets förslag, 11 gram mot 5,5. ”Stoppet för förbränningsmotorn är därmed historia”, sa Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.
Medlemsländerna måste godkänna lagen, och för att blockera ett beslut krävs minst fyra länder med över 35 procent av EU:s befolkning. Sverige har cirka 2,4 procent. Tyskland och Frankrike står med ungefär en tredjedel på andra sidan, och därför måste motståndarna samla över hälften av resten.
Hela parlamentet röstar om sitt förhandlingsmandat i december. Lyckas motståndarna ändå blockera en uppgörelse med medlemsländerna står kravet på 100 procent kvar.
