Norsk studie visar systematisk underrapportering av misstänkt penningtvätt via fastigheter. Svenska myndigheter varnar för att samma mönster finns här.
Misstänkt penningtvätt för 433 miljoner rapporterades inte
En doktorsavhandling vid Norska polishögskolan har granskat fastighetstransaktioner i ett relativt attraktivt område i Oslo. Docent Anne Marthe Bjønness analyserade 1 117 affärer från perioden 2015 till 2022 och sökte i öppna källor efter kopplingar till misstänkt brottslighet.
Att bostadssektorn är ett högriskområde för penningtvätt har varit känt länge. Nu sätter Bjønness siffror på problemet. Bland de 1 117 transaktionerna identifierade hon 26 misstänkta. Totalt beräknas misstänkta transaktioner som inte rapporterades uppgå till 433 miljoner norska kronor.
Ingen av de 26 hade anmälts till norska Økokrim.
Fastigheter lockar kriminella
”Kriminella aktörer investerar i privata bostäder och kommersiella byggnader, både i Norge och utomlands”, säger Gunnar Holm Ringen, chef för underrättelse- och förebyggande verksamhet på Økokrim, till norska E24.
Ringen uppskattar att den totala penningtvätten i Norge kan motsvara två procent av BNP, mellan 75 och 80 miljarder norska kronor per år.
Fastighetsmarknaden är särskilt attraktiv av två skäl. Den är kapitalintensiv, vilket gör det möjligt att tvätta stora summor i en enda transaktion. Investeringen kan också ge god avkastning.
Den verkliga ägaren bakom en affär kan döljas genom bulvaner, blankohandlingar och komplicerade bolagsstrukturer. De misstänkta transaktionerna kan involvera ”välkända brottslingar som ständigt är i media” eller köp av dyra fastigheter som personen rimligen inte borde ha råd med, förklarar Bjønness.
Samma mönster i Sverige
I juni höjde Samordningsfunktionen mot penningtvätt och terrorfinansiering (SAMO) risknivån för svenska fastighetsmäklare från ”betydande” till ”hög”. Fenomenet med möjliggörare bland mäklare bedöms vara betydligt mer omfattande än vad som tidigare varit känt.
Polisen kräver sedan länge mer av dem som hanterar penningflöden i fastighetssektorn. Finanspolisen konstaterar att inrapporteringen från mäklarbranschen fortfarande är för låg relativt risknivån.
Mellan mars och oktober 2020 kom en enda rapport om misstänkt penningtvätt från hela den svenska mäklarbranschen. Under samma period lämnade bankerna nästan 200 rapporter kopplade till fastighetsaffärer, till ett värde av över en miljard kronor.
Mäklare rapporterar för lite i båda länderna
Fastighetsmäklare är anmälningsskyldiga enligt penningtvättslagstiftningen i både Sverige och Norge. Tröskeln för att rapportera är låg. Trots det visar forskningen att systemet brister.
Av Bjønness 1 117 granskade transaktioner hade bara en enda rapporterats till Økokrim. Forskaren kunde dock inte identifiera vilken transaktion det rörde sig om.
I Sverige var bilden länge ännu mörkare. Fram till 2008 rapporterades inte en enda misstänkt penningtvätt av svenska fastighetsmäklare.
Under perioden 2009-2017 kom i snitt fyra rapporter per år.
Nästan 70 procent läggs ner
Bjønness pekar på ytterligare en systemsvikt. Nästan 70 procent av de ärenden som faktiskt rapporteras i Norge läggs ner, ofta på grund av bristande kapacitet.
Det undergräver motivationen att anmäla. Att ekonomisk brottslighet kostar stora summor utan motsvarande resultat syns även i Sverige, där den beräknas motsvara 5,5 procent av BNP.
I juni fick Ikano Bank böta 140 miljoner av Finansinspektionen för brister i sina penningtvättskontroller.
”Vi är inte i mål”
Økokrim bekräftar att underrapportering från den norska mäklarbranschen har varit ett känt problem.
Myndigheten har infört tre åtgärder. Ett nytt rapporteringsformulär. En ny analysplattform och 40 nya medarbetare i sex polisregioner med särskilt ansvar för att beslagta brottsvinster.
”Det är glädjande att antalet rapporter har ökt. Men det finns fortsatt förbättringspotential i branschen”, säger Ringen till E24.
Carl O. Geving, vd för Norges Eiendomsmeglerforbund, menar att mäklarna behöver bättre verktyg. Förbundet har efterlyst tillgång till folkbokföringsdata, effektivare sökning i bolags- och aktieägarinformation och bättre möjligheter att dela information med tredje part.
”Fastighetsmäklare måsta ta rollen som anmälningsplikt på allvar. Samtidigt är vi tydliga med att vi inte är i mål”, säger Geving till E24.
