Den kriminella ekonomin i Sverige omsätter 352 miljarder kronor om året. Samtidigt exploderar samhällets kostnader för att bekämpa den. Kriminalvården räknar med att behöva 40 miljarder i investeringar och en fördubblad driftsbudget till 2034. ”Kostnaden för att bekämpa finansiell brottslighet på det här sättet är inte hållbar”, konstaterar en ny rapport från UC.
Ekonomisk brottslighet = 5,5 procent av Sveriges BNP
Sveriges kriminella ekonomi har vuxit till en skala som utmanar statens förmåga att hålla jämna steg. Enligt ESO-rapporten ”Svarta siffror”, som publicerades tidigare i år, omsätter den kriminella ekonomin minst 352 miljarder kronor årligen.
Brottsvinsterna beräknas till 185 miljarder, motsvarande 5,5 procent av BNP. Det är mer än en fördubbling jämfört med tidigare beräkningar som uppskattade brottsvinsterna till 100-150 miljarder kronor.
Störst är den svarta ekonomin, framför allt svartarbete, fusk med skatter och avgifter samt välfärdsbedrägerier, som tillsammans omsätter omkring 224 miljarder kronor per år.
Fängelser – Sveriges nya tillväxtbransch
Men det är inte bara brottsligheten som växer. Kostnaderna för att bekämpa den gör det också.
Kriminalvården planerar att nära tredubbla antalet platser från dagens 11 000 till 29 000 bäddar till 2034. Investeringsbehovet beräknas till 40 miljarder kronor.
Driftkostnaden, idag 14 miljarder kronor om året, väntas enligt uppskattningar stiga till mellan 33 och 40 miljarder. Varje intagen kostar 1,2 miljoner kronor per år.
Polismyndigheten har redan passerat 40 000 medarbetare och är idag Sveriges största myndighet.
Enligt UC:s rapport är polisen nu större än Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som var och en har runt 10 000 anställda.
”Det går inte att bara expandera fängelserna”, konstaterar UC:s nya rapport ”The Future of Financial Crime”, som tagits fram i samarbete med Kairos Future. ”Kostnaderna för att motverka ekonomisk brottslighet på det här sättet är för höga för samhället.”
Obalansen i systemet
Rapporten, som bygger på intervjuer med bland andra Ekobrottsmyndigheten, EU-kommissionen, Finansinspektionen och Bankföreningen, pekar på en grundläggande obalans.
I en av rapportens workshops lyfts ett exempel där en enskild utredning av ekonomisk brottslighet kostat samhället 100 miljoner kronor och slutat med att den dömde fick sex månaders fängelse.
Johan Hedin vid SMOB, Sverige mot organiserad brottslighet, beskriver i rapporten hur han hämtat inspiration från New Yorks brottsförebyggande arbete, där man insåg att kapaciteten inte räcker för att utreda, lagföra och fängsla alla. Prevention blev styrande princip.
Samtidigt visar rapporten att polisens resurstillskott primärt gått till våldsbrott, inte ekonomisk brottslighet.
Flera av de intervjuade uppger att de aldrig anmäler vissa typer av ekobrott eftersom sannolikheten att polis och åklagare agerar är för låg.
Bedragarna är snabbare
En del av problemet är att den digitala utvecklingen gjort brottsligheten snabbare och billigare att utföra.
Ett lån på 200 000 kronor kan godkännas på tio sekunder i Sverige, utan att banken verifierar inkomstuppgifterna, enligt Vlasta Valan vid Finansinspektionen.
Vishing, telefonbedrägerier där någon utger sig för att vara en annan, har sexdubblats på sex år, från 5 285 anmälningar 2019 till 32 844 år 2025 enligt polisens statistik.
Enligt Interpol är AI-drivna bedrägerier redan 4,5 gånger mer lönsamma än traditionella metoder. Bara 7 av 100 företag bedömer sig vara förberedda.
”Med AI industrialiseras bedrägerier. Kvaliteten blir så hög att en enskild individ inte kan avslöja dem”, säger Jesper Svegby vid Nexer Cybersecurity i rapporten.
Bankerna betalar, utan att se resultat
Enbart finanssektorns kostnader för att följa reglerna kring penningtvätt och kundkännedom uppgår till 85 miljarder euro i Europa, enligt en studie från Lexis/Forrester.
Hos de stora nordiska bankerna arbetar mer än 1 000 personer med dessa kontroller. Men bankerna upplever att de rapporterar utan att få tillbaka värde.
De åläggs att kontrollera uppgifter som de inte har tillgång till, exempelvis födelseland vid kundkännedomskontroller, som i Sverige finns hos Skatteverket men inte delas med bankerna.
Sverige står stilla
Rapporten visar att Sverige, som en gång var först i världen med personnummer för alla medborgare, nu tappar sin historiska fördel.
Registerkvaliteten sjunker. Namnbyten är obegränsade och gratis. Bolagsverket larmar om ekonomisk brottslighet bland nyregistrerade företag.
Landets register för penningtvättskontroll saknar enligt Anders Björkenheim vid säkerhetsföretaget Accessus effektiva kontroller och sanktioner, vilket gör det verkningslöst i praktiken.
Finland har bättre ägardata, Danmark har infört obligatorisk digital bokföring, Norge är på väg åt samma håll. Sverige står still.
”Det finns få länder i världen där det är så enkelt att starta och registrera ett företag som i Sverige”, säger Anna Karin Hansen vid Ekobrottsmyndigheten i rapporten.
Regeringen agerar på två fronter
I april presenterade regeringen vad den kallar den största reformen av straffsystemet sedan brottsbalken infördes.
Minimistraffen för bland annat grovt bedrägeri, grovt penningtvättsbrott och grovt skattebrott höjs från sex månader till ett år. Ändringarna träder i kraft 1 augusti 2026.
Parallellt trädde en ny lag i kraft den 1 maj som kräver att e-legitimationsföretag som BankID och Freja lämnar ut information till brottsbekämpande myndigheter.
Sedan december 2025 har myndigheter dessutom fått utökade möjligheter att dela data sinsemellan.
Prevention framför fängelse
UC:s rapport landar i att nyckeln inte är mer rapportering eller fler fängelseplatser, utan prevention i realtid. Bättre identitetskontroller, pålitliga register, AI som verktyg för de som försvarar systemet, inte bara för dem som utnyttjar det.
”Det finns inte en enda aktör som inte stödjer samarbete kring förebyggande av kriminell verksamhet”, säger Fredrik Erfelt vid Stockholms Handelskammare.
Frågan är om samarbetet kommer tillräckligt snabbt. Kriminella nätverk bygger redan miljardimperier med kortare beslutsvägar än någon myndighet.
Och de behöver inte bry sig om GDPR.
Fakta: Den kriminella ekonomin i siffror
- Omsättning: 352 miljarder kronor/år
- Brottsvinster: 185 miljarder kronor/år
- Andel av BNP: 5,5 procent
- Kriminalvårdens investeringsbehov till 2034: 40 miljarder kronor
- Drift Kriminalvården 2034 (uppskattning): 33-40 miljarder/år (idag 14 miljarder)
- Antal platser 2034 (prognos): 29 000 (idag 11 000)
- Compliance-kostnad finanssektorn i Europa: 85 miljarder euro/år
- Vishing-anmälningar: 32 844 (2025), upp från 5 285 (2019)
Källa: ESO ”Svarta siffror” (2026), UC/Kairos Future ”The Future of Financial Crime”, Kriminalvården, Polismyndigheten
