Risken för penningtvätt och finansiering av terrorism har stigit i Sverige senaste fem åren. Det slår polisen fast i en ny riskbedömning.
Penningtvätt: Polisen kräver mer av bankerna

Den generella risknivån för penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige har stigit jämfört med för fem år sedan.
Det beror bland annat på att hot från organiserad brottslighet ökat och att brottsligheten blivit alltmer integrerad i den legala samhällsstrukturen, enligt en ny uppdaterad nationell riskbedömning.
Riskbedömningen pekar ut flera riskfaktorer som företagen behöver vara särskilt uppmärksamma på.
Det handlar bland annat om missbruk av identiteter, målvakter och snabbt förändrade transaktionsmönster, skriver Finansinspektionen.
Vd lämnar efter ny smäll: Nu kan bolaget delas upp. Dagens PS
Fyra branscher i fokus
Fyra branscher löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt, konstaterar Polismyndigheten.
Det rör sig om bank- och finansieringsrörelse, betalningsinstitut, bokförings- och redovisningstjänster samt fastighetsmäklare.
Polisen menar även att det finns ”förbättringsutrymme” i bankernas förebyggande arbete.
”Penningtvätt och finansiering av terrorism är allvarliga hot mot samhället som kräver gemensamt ansvarstagande”, säger Polismyndighetens Annie Frohm som är ordförande i Samordningsfunktionen.
”Genom ökad kunskap om riskerna och stärkt samverkan mellan myndigheter och privata aktörer kan resurser och åtgärder riktas dit de gör störst nytta.”
”Bankerna reagerar inte”
För att kunna använda brottsvinster i den legala ekonomin är kriminella aktörer beroende av penningtvätt, ofta via företag och företagskonton.
”Banksektorn är en central aktör i arbetet med att förhindra att brottsvinster förs in i den legala ekonomin. Bankerna har redan etablerade rutiner och system för att upptäcka misstänkt penningtvätt, men våra analyser visar att de behöver stärkas”, säger Anna Karin Hansen, chef för brottsförebyggande kansliet vid Ekobrottsmyndigheten.
”I många av våra utredningar ser vi att banker inte alltid reagerar på större förändringar i bolagsstyrelser eller avvikande transaktionsmönster på företagskonton. Här finns en möjlighet att stärka kundkännedomen och dess överlappning med övriga kontrollsystem”, fortsätter Anna Karin Hansen.
Ilskan mot svenska bankerna: ”Skrämmande”. Dagens PS
ID-stölder och falska identiteter
Ekobrottsmyndigheten ser återkommande i sina utredningar hur kriminella missbrukar andras identiteter och registrerar dem som företrädare för företag, ofta via ett så kallat historikbolag som ger dem direkt tillgång till företagskontot hos banken.
”Kriminella aktörer använder företag som brottsverktyg och tvättar stora summor via företagskonton i banksektorn. Det behöver bli svårare att starta eller ta över ett bolag för att använda det till ekonomisk brottslighet och penningtvätt”, menar Anna Karin Hansen.
Underrättelser tyder också på att fenomenet med möjliggörare bland fastighetsmäklare är betydligt mer omfattande än man tidigare har förstått, skriver Polismyndigheten.
Fastighetsbranschen utgör ett attraktivt verktyg för att tvätta och investera brottsvinster.

”Mäklare ser mellan fingrarna”
”Penningtvätt inom sektorn kan ske antingen då fastighetsmäklaren är omedveten om att det rör sig om penningtvätt, är medveten men ser mellan fingrarna eller är direkt delaktig och agerar som möjliggörare”, säger David Johansson, operativ chef vid Fastighetsmäklarinspektionen, FMI.
”Mäklarna ska agera grindvakter och stoppa misstänkta affärer, det är därför viktigt att de förstår sin roll och vilken betydelse den har”, tillägger Johansson.
Det finns även ett större samarbete mellan FMI och Finanspolisen för att stoppa organiserad brottslighet och misstänkt penningtvätt i bostadsaffärer.
”Vi tycker att rapportantalet fortfarande är väldigt lågt kopplat till den risk vi ser med branschen. Fastighetsmarknaden är attraktiv för kriminella som vill tvätta sina brottsvinster eller vill tillgodogöra sig brottsvinster i form av fastighetsägande”, säger Finanspolisens chef Lena Palmklint.






