Grundarna bakom Lovable, Legora och Tandem Health, tre av Sveriges mest omtalade AI-bolag, vänder sig nu till regeringen med en hemställan och skarp kritik mot de svenska reglerna för personaloptioner.
Wallenberg och Sveriges tyngsta AI-bolag går ihop mot regeringen
Tillsammans värderas bolagen till drygt 115 miljarder kronor, och bland undertecknarna finns även Marcus Wallenberg. Budskapet är att Sverige håller på att tappa morgondagens tillväxtjobb till utlandet.
En optionsskuld utan tak
Dagens PS bevakar Lovable löpande och nu står de med en akut förfrågan till regeringen i handen. När värderingarna skjuter i höjden förvandlas personaloptionerna till en svårförutsägbar skuld i bolagens böcker.
På vanliga personaloptioner betalar arbetsgivaren full arbetsgivaravgift, 31,42 procent, den dag den anställde löser in sina optioner. Något tak finns inte. Det betyder att när en anställd slutar om en månad eller 25 år, så ska denna arbetsgivaravgift betalas. Det blir en upplevd ”skuld” hos bolaget, som måste hålla massvis med pengar på banken redo ifall ifall någon vill sluta och få ut sina optioner.
Det gör att företaget binder massvis med kapital som annars hade kunnat investeras och jobba för bolaget, så de kan växa ännu mer, anställa ännu fler och därmed betala ännu mer skatt – en vinst för alla.
Men så fungerar det inte idag.
Räknat på en optionsvinst på 100 miljoner kronor landar notan på drygt 31 miljoner, en kostnad som bolaget varken kan tidsbestämma eller budgetera. Resultatet blir att kapital som konkurrenterna sätter i arbete i stället binds upp i en kassareserv för framtida skatt.
Sverige dyrast i klassen
Jämförelsen med omvärlden är obarmhärtig. I Danmark och Finland är avgiften noll. I Norge stannar den på 14,1 procent. Sverige toppar listan, och problemet är inte isolerat till optioner.
Svenska företag betalar enligt Småföretagarnas Riksförbund omkring 156 miljarder kronor mer per år i arbetsgivaravgifter än om nivån låg i linje med EU-snittet.
För Legora, som vill växa från 200 till 1 500 anställda i år, och Tandem Health, som slåss om samma ingenjörer som OpenAI och Anthropic, blir varje rekrytering en kalkyl där Stockholm börjar i underläge.
Då börjar man anställa utomlands eller flytta svenska anställda utomlands, och Sverige förlorar ytterligare intänkter.
Skatteintäkterna kan flytta med jobben
Här är ytterligare ett problem för både statskassan och svenskt näringsliv. Bolagen säger sig vilja fortsätta bygga i Stockholm, men öppnar samtidigt för att lägga nyanställningarna i London, München eller Paris.
Sker det, tappar Sverige inte bara avgiften på optionerna, utan hela skattebasen runt skalningsfasen: löneskatter, inkomstskatter och de kapitalvinster som uppstår när bolagen mognar.
Reglerna som ska säkra intäkter i dag riskerar därmed att kosta staten betydligt mer i morgon. Att techbolagen redan ser över sina skattestrategier och globala arbetsmodeller inför 2026 framgår av Realtids genomgång.
För börsen är insatsen lika konkret. Lovable nämns återkommande som en framtida noteringskandidat. Skalar bolaget upp utomlands sjunker chansen att en sådan notering till slut hamnar på Stockholmsbörsen.
Läs även: Sverige toppar EU:s tech-uppror – så positionerar du börsportföljen
PS analys
Konflikten är inte ny. Redan 2016 varnade Spotifys grundare Daniel Ek om problemen, och 2018 kom KPO-systemet som svar. Att samma fråga nu återvänder med ännu högre insatser säger en del om hur lite som faktiskt åtgärdats.
Vår bedömning är att utan ett tak på arbetsgivaravgifterna och tydligare värderingsregler blir Sverige en plats där bolag föds men skalas någon annanstans. En dyr affär för ett land som säger sig vilja leva på innovation, och som dessutom är generöst med bidrag för studier och starta-eget-bidrag. Investeringarna landet gör flyttas alltså utomlands innan de hinner ge avkastning.
Läs även: Väljarna googlar Ebba mest, men AI visar Socialdemokraterna mer
Läs även: Så blev Google världens lönsammaste företag – maskinen som aldrig slutar växa
