Alphabet, som äger Google, har gått från ett garageexperiment till ett bolag värt runt 4 350 miljarder dollar. Men med konkurrensrättsdom, AI-konkurrens och kapitalutgifter på upp till 190 miljarder dollar ställs frågan: Är tillväxtmaskinen fortfarande köpvärd?
Så blev Google världens lönsammaste företag – slutar aldrig växa
En googol är en etta följd av hundra nollor, det vill säga ett tal större än antalet atomer i det kända universum. När Larry Page och Sergey Brin behövde ett namn till sin sökmotor valde de just det. Någon stavade fel vid domänregistreringen, och Google blev Google.
Tjugosju år senare är namnet ett verb i de flesta språk. Bolaget bakom det, Alphabet, handlas till ett börsvärde kring 4 350 miljarder dollar, motsvarande hisnande 41 835 miljarder svenska kronor.
Dagens PS har följt Alphabets AI-kapplöpning löpande. Från rekordrusningen efter Gemini 3 i november till milstolpen i februari när omsättningen passerade 400 miljarder dollar och bolaget fördubblade AI-satsningen.
Q1-rapporten bekräftar mönstret vi bevakat: Molnet och AI driver tillväxten, samtidigt som annonsaffären visar sig segare än björnarna trott.
Från garage till global infrastruktur
Historien börjar 1998 i ett garage i Menlo Park, Kalifornien. Page och Brin hade utvecklat PageRank, en algoritm som rankade webbsidor efter hur många andra sidor som länkade till dem. Till skillnad från konkurrerande sökmotorer, som räknade nyckelord, gav Google faktiskt relevanta resultat.
Börsintroduktionen 2004 värderade bolaget till runt 23 miljarder dollar eller 223 miljarder kronor. Den som investerade 10 000 kronor vid IPO:n sitter i dag på långt över en halv miljon kronor efter en uppgång på flera tusen procent.
Men det är inte sökmotorn i sig som har skapat avkastningen. Det är affärsmodellen.
Annonsmaskinens genialitet
Google Search kontrollerar över 90 procent av den globala sökmarknaden. Det skapar vad MoneyWeek-analytikern Jamie Ward kallar ”en självförstärkande cykel”. Det innebär att fler användare ger bättre data, bättre data ger bättre resultat, bättre resultat ger fler användare.
Annonsintäkterna från sökning genererade 60,4 miljarder dollar, eller 586 miljarder kronor, under första kvartalet 2026. Det är en ökning med 19 procent jämfört med året innan. Antalet sökningar nådde rekordnivåer.
Enligt bolagets ledning monetiseras de AI-genererade svaren (AI Overviews) i ungefär samma takt som vanliga sökträffar. Det är ett av de starkaste motargumenten mot tesen att AI skulle äta upp sökaffären.
I slutet av 2025 genererade Alphabet en årlig intäkt motsvarande mer än 2,1 miljoner dollar, eller 20,3 miljoner kronor, per anställd. Nästan ofattbart effektivt.
Molnet och AI förändrar allt
Den verkliga tillväxthistorien just nu handlar inte längre om sök utan om molnet.
Google Cloud växte 63 procent under första kvartalet 2026, till 20 miljarder dollar, eller 194 miljarder kronor, i kvartalsintäkter. Det är klart starkare än konkurrenterna.
Amazons AWS växte 28 procent och Microsofts Azure 40 procent under samma period. Orderstocken nästan fördubblades, till runt 462 miljarder dollar, eller 4 484 miljarder kronor.
Alphabets finanschef Anat Ashkenazi sa i samband med rapporten:
Det finns en aldrig tidigare skådad efterfrågan på AI-beräkningsresurser.
Avtal med SpaceX för 9 800 miljoner kronor i månaden
Efterfrågan är så stor att Google tecknat ett avtal med SpaceX värt cirka 920 miljoner dollar, eller 8 931 miljoner kronor, i månaden. Sammanlagt gäller det totalt 30 miljarder dollar, eller 291 miljarder kronor, för tillgång till omkring 110 000 Nvidia-GPU:er i SpaceX:s datacenter.
Full betalning börjar i oktober 2026. Fram till dess löper en reducerad upptrappning. Google kallar det ”bryggkapacitet” för att möta en oväntat hög efterfrågan på AI-plattformen Gemini Enterprise.
Att en koncern som lägger upp till 190 miljarder dollar om året på egen infrastruktur ändå tvingas hyra GPU:er av ett raketbolag säger något om hur snabbt AI-behovet växer.
Moonshots och robotaxibilar
Det som särskiljer Alphabet från andra techjättar är viljan att investera i teknik som kan ta decennier att mogna. X Development, bolagets forskningsdivision, filtrerar idéer genom en trestegsprocess:
- Projekten måste adressera ett globalt problem.
- Föreslå en radikal lösning.
- Bygga på teknik som ännu inte existerar.
Det har producerat en rad spektakulära misslyckanden, från flytande baracker till heliumballonger i stratosfären. En känd kronjuvel finns dock, och den heter Waymo.
Den autonoma fordonsenheten, som startade 2009, kör nu runt en halv miljon betalda resor per vecka. På drygt ett år har den vuxit från tre städer till ett tiotal amerikanska marknader. Först var det Phoenix, San Francisco och Los Angeles, men numera även bland annat Austin, Atlanta och flera städer i Texas och Florida, med en flotta på närmare 3 700 fordon.
Under fjärde kvartalet 2026 planeras lansering i London med eldrivna Jaguar I-Pace, och bolaget testar redan i Tokyo. Målet är en miljon resor per vecka vid årsskiftet.
Det är en demonstration av vad en massiv kassakudde möjliggör. Medan andra biltillverkare skalade ned sina självkörningsambitioner redan 2018 höll Alphabet kursen och finansierade Waymo med miljarder.
Hoten mot Alphabets imperium
Inget skepp är osänkbart. Alphabet står inför tre distinkta utmaningar:
1. Konkurrensrättsdomen
I augusti 2024 slog en federal domstol fast att Google olagligen upprätthållit ett monopol inom sökning. Men i påföljdsdomen den 2 september 2025 slapp bolaget de hårdaste konsekvenserna.
Domaren tvingade inte Google att sälja Chrome eller Android och, avgörande, Google får fortsätta betala Apple och andra för att vara förvald sökmotor. Det som förbjöds var exklusiviteten, det vill säga Google får inte längre vara den enda förvalda sökmotorn på enheter och webbläsare.
Mångmiljardavtalet med Apple, uppskattat till runt 20 miljarder dollar år 2022, lever alltså vidare, men Apple är nu fritt att släppa in konkurrenter vid sidan av. Både Google och justitiedepartementet har överklagat, så de faktiska effekterna kan dröja flera år.
2. Apple kan bredda fältet
Redan under rättegången, våren 2025, vittnade Apples tjänstechef Eddy Cue om att AI-sökverktyg från OpenAI, Perplexity och Anthropic på sikt kan komplettera eller ersätta klassisk sökning i Safari.
Beskedet att Safari-sökningarna föll för första gången skickade Alphabet-aktien ned omkring 7 procent på en enda dag. Efter septemberdomen kan Apple utforska det på sina egna villkor, utan att tappa Google-pengarna.
3. AI-sökets ersättande av blå länkar
Vid Google I/O i maj 2026 presenterade bolaget en av de mest genomgripande förändringarna av Google Search på decennier. Den klassiska listan med blå länkar ersätts gradvis av AI-genererade svar.
Ett tveeggat svärd: Tekniken kan behålla användarna, men hotar samtidigt den klickbaserade annonsmodellen som genererar merparten av intäkterna.
Så påverkas svenska sparare
Det här är ingen avlägsen USA-nyhet. Alphabet är ett av de tyngsta innehaven i de globala indexfonder som dominerar svenskt fond- och pensionssparande, från premiepensionens globalfonder till tjänstepensionernas indexportföljer.
När Alphabet rör sig flera procent på en handelsdag rör det därför värdet på miljoner svenskars pensionskapital, oftast utan att spararen märker det.
Har du en global indexfond, äger du med stor sannolikhet en bit av både sökmonopolet, Google Cloud och Waymo. Konkurrensrättsprocessen och capex-notan på närmare 190 miljarder dollar är alltså inte abstrakta, utan slår igenom i avkastningen på din pensionsfond.
Ett investeringscase för att sätta det i perspektiv
Totala intäkter under Q1 2026: 109,9 miljarder dollar, upp 22 procent. Nettoresultatet landade på 62,6 miljarder dollar, men i den siffran ingår en engångsvinst på cirka 36,9 miljarder dollar från bolagets aktieinnehav.
Den underliggande driften syns bättre i rörelseresultatet: 39,7 miljarder dollar, upp 30 procent. Det var elfte kvartalet i rad med tvåsiffrig intäktstillväxt.
Kostnaden för ledarskapet stiger dock brant. Alphabet höjde sin capex-guidning till 180-190 miljarder dollar för helåret 2026. Det är pengar som går till datacenter, GPU:er och egna AI-chip.
Börsen börjar tappa tålamodet och kräver synliga intäkter, inte bara AI-etiketter. Parallellerna till fiberexpansionens överinvesteringar i början av 2000-talet har börjat dras.
Å andra sidan, som Jamie Ward konstaterar: Varje större nedgång i aktien har historiskt visat sig vara ett köptillfälle. Sedan börsnoteringen 2004 har aktien fallit kraftigt flera gånger. Bland annat omkring 50 procent under finanskrisen 2008 och 20-30 procent vid flera tillfällen därefter. Varje gång har de underliggande vinsterna fortsatt växa.
Med ett börsvärde kring 4 350 miljarder dollar handlas Alphabet till knappt 30 gånger årsvinsten. En enkel tumregel brukar vara: Kan bolaget generera tillräckligt med rörelsevinst för att motivera värderingen inom fem år? Med en rörelsevinsttakt kring 190 miljarder dollar och en förväntad tillväxt på 20-25 procent per år framstår svaret som ja.
Vår slutsats om Alphabets framtid
Alphabet är inte längre bara ett sökföretag. Det är ett konglomerat byggt kring data, AI och infrastruktur. Med Google Cloud som den snabbast växande molntjänsten, Waymo som ledande inom robotaxi och DeepMinds Nobelpris i kemi som vetenskaplig trovärdighet är bredden svår att matcha.
Riskerna finns: konkurrensrättsöverklagandet, Apple-avtalets framtid och frågan om AI-sökning kanibaliserar annonsmodellen. Men Googles historia visar ett mönster där varje nytt hot hittills har absorberats och förvandlats till en ny intäktskälla.
Dessutom monetiseras AI-svaren i nästan samma takt som de blå länkarna. Så länge det håller är björntesen, det vill säga att AI dödar sökaffären, svår att försvara.
Läs även: Uppåt 385 miljoner i böter för svenska företag som använder AI
Läs även: Svenska sparare fastnade i SpaceX-fällan – 4 000 miljader borta
