Dagens PS

Väljarna googlar Ebba mest, men AI visar Socialdemokraterna mer

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) håller tal när Almedalsveckan inleds på tisdagen. Foto: Anders Wiklund / TT hon håller i en sverigetröja.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) får flest googlingar. På bilden håller hon tal när Almedalsveckan inleds på tisdagen. (Foto: Anders Wiklund / TT)

Höstens riksdagsval den 13 september blir det första där väljare frågar AI om vilket parti de bör rösta på. Socialdemokraterna sticker ut som det enda partiet med en llms.txt-fil.

En ny svarskompass från marknadsbyrån Grandur, byggd på data från Semrush AI Search, mäter vilka partier som syns när modellerna besvarar politiska frågor.

Där toppar Socialdemokraterna, följda av Sverigedemokraterna och Moderaterna. S är dessutom det enda partiet med en llms.txt, en fil som gör innehållet lättare för språkmodeller att tolka.

AI-synligheten är bara en mätare, och den rymmer egna motsägelser. Sverigedemokraterna känns igen av modellerna, men citeras sällan på egen politik. Miljöpartiet är tvärtom, lågt igenkänt men ofta citerat och ihopkopplat med sakfrågor.

Dagens PS har följt hur väljarna söker på partier och partiledare sedan valrörelsen drog igång. Liberalerna, med bottensiffror i opinionen, syns desto bättre i AI-söket.

Googlingen mäter något helt annat

Den vanliga googlingen handlar inte om partiernas politik utan om ren nyfikenhet på personerna, och då ser listan helt annorlunda ut. Sökmönstren rymmer fler godbitar.

Bland partiledarna drar Ebba Busch flest googlingar, runt 50 000 i månaden, före Ulf Kristersson på 40 500 och Jimmie Åkesson på 33 100.

Längst ner hamnar Miljöpartiets språkrör. Simona Mohamsson fick en rejäl skjuts vid sitt tillträde i juni, omkring 135 000 sökningar den månaden, men intresset har sedan fallit till runt 18 000. Centerpartiet sticker ut på ett eget vis: En stor del av söktrafiken handlar om vem partiledaren ens är, efter tre ledarbyten på kort tid.

Varför Ebba, Ulf och Jimmy får fler googlingar

Det korta svaret är att sökdatan mäter makt, konflikt och nyhetsvärde, inte sympati.

Kristersson får ökat sök då han är sittande statsminister, Busch toppar nyhetsfrekvensen som energiminister med plånboksfrågorna i knät, och Åkesson drivs av en allt öppnare statsministerfråga sedan SD passerat Moderaterna i opinionen.

Att Magdalena Andersson leder både opinionen och förtroendet för statsministerposten utan att toppa googlingarna säger sitt: Den stadiga favoriten skapar färre rubriker än utmanarna. Att Almedalsveckan pågår just nu lyfter alla tre ytterligare.

Auktoritet byggs i månader, inte i slutspurten

Oavsett mätare byggs synlighet i sök långsamt. Klassisk sökmotoroptimering ger sällan full effekt före tre till sex månader, och stark ämnesauktoritet tar ofta ett till två år av konsekvent, sammanlänkat innehåll.

Modellerna lyfter dessutom bara fram ett par källor per svar, och väljer dem som omnämns konsekvent över hela webben. Grandurs vd David Björkeryd menar att skiftet är så nytt att många organisationer ännu inte har greppat vad det innebär. Samma mönster syns hos företag som tappar synlighet när trafiken flyttar till AI.

Alla håller inte med om dramatiken. Pineberrys grundare Michael Wahlgren framhåller att väljare inte slutar googla, och att Google fortfarande står för lejonparten av trafiken. Den invändningen utvecklar Realtid på.

PS analys

AI-synlighet börjar likna en mjuk form av makt. Partiet som redan är svaret på en fråga befäster försprånget för varje vecka, medan utmanare nära fyraprocentsspärren har minst tid att hämta in.

Vår bedömning är att den som inte gjort sin AI-läxa till sommaren knappast hinner rätta till det före valdagen.

Läs även: Svenska sparare fastnade i SpaceX-fällan – 4 000 miljarder borta

Läs även: Rheinmetall ner 14 procent – för en affär de aldrig skrev på

Mest lästa i kategorin

Nya EU lagen ska vara implementerad 2027
Företag

EU:s nya cyberlag slår igenom 2027 - böter upp till 15 miljoner euro

23 juni 2026