De har skapat hundratusentals jobb, mångdubblat aktieägarvärden och byggt svenska världsledare. Dagens PS rankar de 20 företagsledare som gjort störst mätbar skillnad i svensk näringslivshistoria.
Sveriges 20 bästa företagsledare genom tiderna
Vem är egentligen Sveriges bästa företagsledare genom tiderna och går det att jämföra?
Frågan dyker upp med jämna mellanrum i affärspress och på styrelsemiddagar. Svaren brukar präglas av personliga favoriter, aktuella trender och en hel del nostalgi.
Vi ville göra det annorlunda. I stället för att lita på rykte och magkänsla har Dagens PS byggt en kvantitativ modell med fem mätbara variabler.
Varje ledare har poängsatts på en skala 1–10 inom varje kategori:
Totalavkastning för aktieägare (TSR), vikt 30 procent.
Hur mycket har aktien avkastat jämfört med Stockholmsbörsens index under ledarens mandatperiod? Det är det mest objektiva måttet på värdeskapande. En vd som slår index har per definition skapat övervärde åt sina ägare.
Omsättningstillväxt, vikt 20 procent.
Hur snabbt växte bolaget organiskt och genom förvärv? Vi mäter genomsnittlig årlig tillväxt under hela mandatperioden. En fördubbling på fem år väger tyngre än en fördubbling på femton.
Jobbskapande, vikt 20 procent.
Hur många arbetstillfällen skapades netto under perioden? Det är ett mått som sällan tas upp i traditionella vd-rankningar men som fångar en ledarens samhällspåverkan.
Lönsamhetsförbättring, vikt 15 procent.
Ökade marginalerna under mandatperioden? Tillväxt på bekostnad av lönsamhet är inte hållbart ledarskap. Vi mäter förändring i rörelsemarginal eller avkastning på eget kapital.
Internationalisering, vikt 15 procent.
Tog ledaren bolaget globalt? Andel utlandsförsäljning, antal nya marknader och produktionsländer är hårda mått som visar om en ledare byggde något som går bortom den svenska hemmamarknaden.
Avgränsningen är ledare med minst fem år i operativ roll, i bolag med mer än 5 000 anställda. Olika epoker har vägts mot varandra.
En fördubbling under guldåren 1960–1990, då tillväxten var strukturellt enklare, väger inte lika tungt som motsvarande prestation under 2000-talets mer mogna marknader.
Listan fokuserar på operativt ledarskap och exkluderar medvetet rena finansiella ägare.
Här är resultatet, från plats 20 till den som toppar listan. Listan över hur vi värderat företagsledarna per kategori hittar du längst ner:
20. Håkan Buskhe, Saab (2010–2019)
Håkan Buskhe byggde grunden för Saabs nuvarande framgång. Han vann det prestigefyllda Brasilien-kontraktet 2014, 36 Gripen NG-plan till ett ordervärde av 39 miljarder kronor, där Saab slog Boeing, Dassault och BAE Systems.
Omsättningen steg från 24 till 35 miljarder. Rörelseresultatet tredubblades. Orderboken fördubblades till 93 miljarder. Hans efterträdare Micael Johansson har skördat frukterna i form av en aktie som stigit 700 procent sedan Ukrainainvasionen, men det var Buskhe som lade grunden.
19. Börje Ekholm, Ericsson (2017–2026)
Börje Ekholm genomförde Ericssons andra turnaround på ett decennium. Han tog över ett bolag i kris och vände det till global 5G-ledare.
Bruttomarginalen steg från 32 till 48 procent. Nettoresultatet gick från förlust till 28,7 miljarder kronor 2025.
Vonage-förvärvet för 6,2 miljarder dollar (cirka 65 miljarder kronor) skrevs ned med över 4 miljarder dollar och påskyndade sannolikt hans avgång.
Men utan Ekholms R&D-satsning och renodling hade Ericsson saknat den 5G-position som i dag bär bolaget.
18. Fredrik Lundberg, Lundbergföretagen (1981–pågående)
Fredrik Lundberg tog över efter sin far Lars Erik 1981 och har sedan börsnotering 1983 levererat en totalavkastning på över 15 000 procent. Det motsvarar drygt 12 procent per år, bättre än Stockholmsbörsens genomsnitt.
Hans strategi, tålamodigt och koncentrerat ägande i fastigheter och industri, saknar den dramatik som präglar andra ledare på listan. Men över 40 år har den levererat ett av de mest konsekventa resultaten i svensk börshistoria.
17. Melker Schörling, Securitas/Hexagon (1987–2023)
Melker Schörling var serieentreprenören som skapade och formade flera av Sveriges mest framgångsrika bolag. Han börsnoterade Securitas 1991 och byggde det till en global säkerhetskoncern med hundratusentals anställda.
Han skapade Assa Abloy som avknoppning, investerade i Hexagon och rekryterade Ola Rollén. Hans investeringsbolag kontrollerade vid hans bortgång i december 2023 bolag med ett samlat börsvärde på hundratals miljarder kronor.
16. Antonia Ax:son Johnson, Axel Johnson-gruppen (1982–2015)
Antonia Ax:son Johnson tog över som fjärde generationens ledare och diversifierade från järn och kol till detaljhandel, energi och tjänster. Hon byggde Axfood, Martin & Servera och Dustin.
Omsättningen steg från 10 till 72 miljarder kronor, personalstyrkan till över 20 000. Forbes uppskattar hennes förmögenhet till 10,2 miljarder dollar (cirka 107 miljarder kronor).
Hon är en av få kvinnliga ledare som nått den nivån i svensk näringslivshistoria.
15. Gustaf Dalén, AGA (1909–1937)
Gustav Dalén vann Nobelpriset i fysik 1912 för sin automatiska solventil till fyrar. Han ledde AGA i 28 år och byggde ett litet gasapparatföretag till en internationell industrikoncern.
Dalén förblindades i en gasexplosion samma år som Nobelpriset men fortsatte leda AGA från sin bostad. Han representerar den svenska ingenjörstradition som la grunden för landets industriella styrka.
14. Ronnie Leten, Atlas Copco (2009–2017)
Ronnie Leten tredublade börsvärdet för Atlas Copco från 17,5 till 50 miljarder dollar under knappt åtta år. Omsättningen steg 82 procent till 116 miljarder kronor. Antalet anställda ökade från 30 000 till 45 000.
Han genomförde strategiska förvärv som Edwards (vakuumteknik, 1,6 miljarder dollar) och beredde vägen för avknoppningen av Epiroc 2018.
Harvard Business Review placerade honom på plats 52 bland världens bästa vd:ar.
13. Peter Wallenberg, Investor (1982–1997)
Peter Wallenberg moderniserade sfärstrukturen och navigerade genom 90-talskrisen, den djupaste ekonomiska krisen i Sverige sedan 1930-talet.
Han stärkte Investor som aktivt ägarbolag och la grunden för den struktur som i dag kontrollerar 35 procent av börsvärdet på Stockholmsbörsen.
12. Carl-Henric Svanberg, Ericsson (2003–2009)
Carl-Henrik Svanberg tog över ett Ericsson i fritt fall. Aktien hade rasat från toppnoteringen på 760 kronor till under 15 kronor. Bolaget blödde miljarder.
Han satte ett femårsmål: 12 procent årlig tillväxt till 208 miljarder i omsättning 2008. Han nådde exakt det målet. Antalet anställda nästan fördubblades från 47 000 till 82 000.
Aktien steg runt 200 procent. Global Services-verksamheten tredubblades från 25 till 70 miljarder.
Svanberg blev sedan ordförande för BP, Volvo och Sveriges AI-kommission.
11. Pehr G Gyllenhammar, Volvo (1971–1993)
Pehr G Gyllenhammar tillträdde som vd för Volvo vid 36 års ålder och ledde bolaget i 23 år.
Han diversifierade koncernen, stärkte varumärket internationellt och var pionjär inom teambaserad bilproduktion vid Kalmarfabriken 1974, en modell som utmanade löpande bandet.
Personalstyrkan växte från 45 000 till 75 000. Volvo blev Sveriges största industriexportör.
Det misslyckade Renault-fusionsförsöket 1993 tvingade dock fram hans avgång och skadade hans eftermäle.
10. Marcus Wallenberg (”Dodde”), SEB/Investor (1920–1960-tal)
Wallenberg-sfären kontrollerade på sin höjdpunkt 40 procent av Stockholmsbörsens värde och sysselsatte 40 procent av svensk industris arbetskraft. Marcus Wallenberg Jr byggde strukturen bakom Ericsson, ASEA, Atlas Copco, SKF och Electrolux.
Investor, grundat 1916, har de senaste tio åren avkastat över 400 procent, nästan dubbelt jämfört med Warren Buffetts Berkshire Hathaway.
Wallenberg-modellen med aktivt, långsiktigt ägande har format svensk bolagsstyrning i ett sekel.
9. Leif Johansson, Volvo Group (1997–2011)
Leif Johansson fattade det djärva beslutet att sälja Volvo Cars till Ford för 50 miljarder kronor (6,45 miljarder dollar) och använde pengarna för att bygga världens näst största lastbilskoncern. Han förvärvade Renault Trucks och Mack Trucks.
Trots att bilverksamheten försvann fördubblades koncernens omsättning till 310 miljarder kronor. Antalet anställda nådde 100 000 med produktion i 20 länder och försäljning i 190 marknader.
8. Johan Molin, Assa Abloy (2005–2018)
Johan Molin genomförde över 100 förvärv och ökade omsättningen för Assa Abloy från 28 till 71 miljarder kronor. Börsvärdet fyrfaldigades. Antalet anställda växte från 30 000 till 47 000.
Han transformerade Assa Abloy från ett traditionellt låsbolag till en global plattform för digitala accesslösningar i 70 länder.
Harvard Business Review rankade honom som nummer 29 bland världens bästa vd:ar 2016.
7. Anders Scharp, Electrolux (1981–1997)
Anders Scharp var den operativa arkitekten bakom Electrolux storförvärv. Han köpte italienska Zanussi 1984, amerikanska White Consolidated (Frigidaire) för 743 miljoner dollar 1986 och tyska AEG 1994.
Under hans 16 år fördubblades omsättningen till 110 miljarder kronor och personalstyrkan nådde 112 000 i 50 länder.
Electrolux blev världens största vitvarutillverkare mätt i antal sålda enheter.
6. Ola Rollén, Hexagon (2000–2022)
Ola Rollén tog över ett ofokuserat konglomerat med allt från importprodukter till daghem. Melker Schörling, som rekryterade honom, sammanfattade utgångsläget: ”It can’t get much worse. Build what you want.”
22 år och över 200 förvärv senare var Hexagon en global mätteknikledare.
Börsvärdet steg från 2 miljarder till som mest 390 miljarder kronor. Omsättningen elvafaldigades till 57 miljarder. Rörelsemarginalen gick från under 5 till nära 30 procent.
Harvard Business Review rankade Rollén bland världens bästa vd:ar fem år i rad.
5. Jan Wallander, Handelsbanken (1970–1991, vd och ordförande)
Jan Wallander avskaffade budgetar som vd för Handelsbanken 1970–1978, decentraliserade till kontorsnivå och skapade en styrmodell som studeras på Harvard än i dag.
Som styrelseordförande 1978–1991 säkerställde han att modellen bestod. Resultatet: Handelsbanken slog genomsnittet för övriga svenska storbanker 44 år i rad.
Totalavkastningen 1990–2022 blev över 4 000 procent, motsvarande drygt 12 procent per år.
Oktogonen-systemet, där banken avsätter vinstmedel till medarbetarna när avkastningsmålet uppnås, har gjort personalen till bankens största ägare.
4. Stefan Persson, H&M (1982–2020)
Stefan Persson tog över som vd efter sin far Erling Persson 1982 och internationaliserade H&M från en nordisk kedja till 75 marknader.
Omsättningen steg från en handfull miljarder till 233 miljarder kronor 2019. H&M nådde över 5 000 butiker vid sin peak.
Han lanserade designersamarbetena med Karl Lagerfeld 2004, en strategi som hela modebranschen sedan kopierade.
Under hans era som vd och ordförande blev H&M ett av världens mest igenkända klädvarumärken.
3. Hans Werthén, Electrolux (1967–1991)
Hans Werthén genomförde över 200 förvärv och förvandlade Electrolux från en svensk dammsugartillverkare till världens största vitvarukoncern.
Omsättningen ökade 80 gånger. Personalstyrkan växte till 153 000, vilket gjorde Electrolux till Sveriges största privata arbetsgivare.
Han satt samtidigt som styrelseordförande i Ericsson i 13 år. Få svenska ledare har haft en jämförbar maktposition.
2. Percy Barnevik, ASEA/ABB (1980–1996)
Percy Barnevik tog över ASEA 1980 och genomförde fusionen med schweiziska Brown Boveri som skapade ABB. Fusionen tillkännagavs 1987 och trädde i kraft i januari 1988.
Aktievärdet steg 87 gånger under hans 17 år. Nettovinsten ökade 60 gånger. Försäljningen 30 gånger.
Antalet anställda gick från 30 000 till 217 000 i 140 länder. ABB utsågs av Financial Times till Europas mest respekterade företag fyra år i rad under hans ledarskap.
Men de operativa resultaten under hans mandatperiod saknar motstycke bland svenska industriledare.
1. Ingvar Kamprad, IKEA (1943–2013)
Ingen annan svensk företagsledare har skapat en jämförbar global påverkan. Från en postorderfirma i Älmhult till världens största möbelkedja med över 500 varuhus i 63 länder och 222 000 anställda.
Platta paket, som blev IKEAs signum efter att medarbetaren Gillis Lundgren 1956 tog isär ett bord för att få plats i bilen, förändrade en hel bransch.
Ingvar Kamprad adopterade idén och gjorde den till grundbulten i IKEAs affärsmodell. Vid hans bortgång 2018 uppskattades familjeförmögenheten till cirka 42,5 miljarder dollar (cirka 400 miljarder kronor).
Att IKEA inte är börsnoterat gör att totalavkastningen inte kan mätas direkt. Men inget annat svenskt företag har nått samma globala hushållsgenomslag.
Kamprad skapade inte bara ett bolag. Han skapade ett kulturellt fenomen.
Den kompletta poängtabellen
Varje ledare har bedömts 1–10 per kriterium. Totalpoäng = TSR (×0,30) + omsättningstillväxt (×0,20) + jobbskapande (×0,20) + lönsamhet (×0,15) + internationalisering (×0,15).
| Rank | Namn | Bolag | Period | TSR (30%) | Oms.tillväxt (20%) | Jobb (20%) | Lönsamhet (15%) | Internat. (15%) | Total |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Ingvar Kamprad | IKEA | 1943–2013 | 10 | 10 | 10 | 9 | 10 | 9,85 |
| 2 | Percy Barnevik | ASEA/ABB | 1980–1996 | 10 | 10 | 10 | 9 | 10 | 9,85 |
| 3 | Hans Werthén | Electrolux | 1967–1991 | 9 | 10 | 10 | 8 | 9 | 9,25 |
| 4 | Stefan Persson | H&M | 1982–2020 | 9 | 9 | 9 | 8 | 9 | 8,85 |
| 5 | Jan Wallander | Handelsbanken | 1970–1991 | 9 | 7 | 6 | 10 | 7 | 7,85 |
| 6 | Ola Rollén | Hexagon | 2000–2022 | 10 | 9 | 7 | 10 | 8 | 8,90 |
| 7 | Anders Scharp | Electrolux | 1981–1997 | 7 | 8 | 9 | 7 | 9 | 7,90 |
| 8 | Johan Molin | Assa Abloy | 2005–2018 | 8 | 8 | 7 | 8 | 9 | 7,95 |
| 9 | Leif Johansson | Volvo Group | 1997–2011 | 6 | 7 | 8 | 7 | 9 | 7,25 |
| 10 | Marcus Wallenberg | SEB/Investor | 1920–1960-tal | 9 | 8 | 9 | 7 | 7 | 8,20 |
| 11 | Pehr G Gyllenhammar | Volvo | 1971–1993 | 6 | 7 | 7 | 6 | 8 | 6,70 |
| 12 | Carl-Henric Svanberg | Ericsson | 2003–2009 | 8 | 8 | 8 | 8 | 6 | 7,70 |
| 13 | Peter Wallenberg | Investor | 1982–1997 | 7 | 7 | 7 | 7 | 7 | 7,00 |
| 14 | Ronnie Leten | Atlas Copco | 2009–2017 | 8 | 7 | 7 | 8 | 7 | 7,45 |
| 15 | Gustaf Dalén | AGA | 1909–1937 | 7 | 8 | 7 | 7 | 7 | 7,20 |
| 16 | Antonia Ax:son Johnson | Axel Johnson | 1982–2015 | 7 | 7 | 7 | 7 | 6 | 6,95 |
| 17 | Melker Schörling | Securitas/Hexagon | 1987–2023 | 8 | 7 | 9 | 7 | 6 | 7,55 |
| 18 | Fredrik Lundberg | Lundbergföretagen | 1981–pågående | 9 | 6 | 4 | 8 | 4 | 6,50 |
| 19 | Börje Ekholm | Ericsson | 2017–2026 | 7 | 5 | 4 | 9 | 7 | 6,20 |
| 20 | Håkan Buskhe | Saab | 2010–2019 | 7 | 6 | 5 | 8 | 7 | 6,50 |
Notering: Poängen är relativa inom denna grupp. En 7:a innebär en stark prestation, men lägre än de allra bästa i just denna jämförelse. Kamprads och Barneviks identiska totalpoäng avgjordes av IKEAs bredare samhällspåverkan och längre tidshorisont. Historiska entreprenörer som exempelvis Nobel, Kreuger med faller bort på grund av kriterierna vi valt att vikta efter.
