Tyskland har vidtagit drastiska åtgärder mot ryska agenter i olika verksamheter, och varnar andra startups inom försvar att göra det samma. Hur möter Sverige hotet om ryskt spionage?
Varningen: Ryska spioner i svenska försvars-startups
Förbundskansler Friedrich Merz planerar en kraftig förstärkning av den tyska underrättelsetjänsten BND, med nytt mandat och utökade befogenheter. Ny lagstiftning kan vara på plats redan i höst.
Bland de nya verktygen finns rätten att genomföra cyberangrepp, mer offensiva spaningsmetoder och att i yttersta nödfall begå handlingar som i dag klassas som lagbrott utomlands.
Beslutet är en direkt respons på ett underrättelseläge som eskalerat sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Den ryska spionaktiviteten i Tyskland har inte varit så hög sedan kalla kriget, enligt det tyska författningsskyddet.
Det ryska spionaget fokuserar bland annat på att kringgå sanktioner, anskaffa teknologi för vapenindustrin, inhämta hemlig information och forsla till Ryssland, och inhämta uppgifter om utbildning av ukrainska trupper, enligt bland annat GP och EuroNews.
Svenska försvarsbolag i skottgluggen
Sverige är inte förskonat. Säpo har sett indikationer på ökad rysk riskbenägenhet, brett från påverkansoperationer till sabotage riktat mot västvärlden och Sverige. Försvarsföretag har bland annat drabbats av drönare som dokumenterat verksamheten och fysiska intrångsförsök.
Det är inte bara etablerade tillverkare som är utsatta. Ryska aktörer vet att nästa generations försvarsteknik föds i startups och mindre bolag med svagare säkerhetsskydd och mer öppna strukturer. Det mönstret är välkänt från andra Natoländer och det vore naivt att tro att Sverige är ett undantag.
Sverige halkar efter
Säpo-chefen Charlotte von Essen har varnat för att rysk underrättelseaktivitet, påverkansoperationer och sabotage mot Sverige ökar, med telekommunikation, elförsörjning och transporter som mest prioriterade mål, enligt SVT nyheter.
Trots det saknas ett tydligt politiskt svar på hur vi skyddar den privata försvarsindustrin och de tekniktäta startups som nu attraherar försvarskapital.
Säpo har länge bedömt att ungefär var tredje rysk diplomat i Sverige i praktiken är underrättelseofficerare. Ändå är Sverige fortsatt försiktigt med utvisningar och offensiva motåtgärder.
Vi har tidigare rapporterat om att ryska agenter infiltrerar svenska mobiltelefoner och det finns ingen indikation på att de tysta attackerna fortsätter att komma. Spionagets metoder blir snarare alltmer digitala och svårspårade.
Fler nutida exempel i Sverige
Det ryska hotet mot Sverige är betydligt bredare än enbart traditionellt spionage. Här är de viktigaste verksamhetsområdena:
Sanktionsbrott och finansiering av krigskassan: Kubal-fallet i Sundsvall är ett tydligt exempel. Två personer i ledande ställning anhölls misstänkta för grovt sanktionsbrott. Bolaget, som ägs av den ryske oligarken Oleg Deripaska, hade tidigare genomfört en mångmiljonutdelning till sin ägare trots EU-sanktioner. Riksdagsledamöter kallade det ”pengar till den ryska krigskassan”.
Desinformation och påverkansoperationer: En stor rysk desinformationskampanj avslöjades där fonden Pravfond, finansierad av ryska staten och ledd av tidigare underrättelseofficerare, publicerade rysk propaganda på svenska och finska via en finsk förening.
Sabotage och engångsagenter: Ryssland använder i allt högre grad ”engångsagenter”, alltså vanliga européer som rekryteras för enklare sabotageuppdrag via sociala medier, framför allt Telegram, och sedan aldrig används igen. Hotbilden har skärpts av misstänkta bränder och explosioner samt drönare över känsliga områden.
Cyberattacker: Ryssland har aktivt genomfört cyberoperationer mot europeiska institutioner och företag, med NotPetya-attacken 2017 och upprepade intrång i svenska och baltiska statliga nätverk som tydliga exempel. Sverige pekas ut som ett primärt mål, särskilt nu när USA tonar ned sitt engagemang.
Maritim underrättelseinhämtning: Ryska ”forskningsfartyg” med beväpnad militär personal har kartlagts i nordeuropeiska vatten, inklusive Östersjön. Nato-tjänstemän bedömer att djuphavsforskningen egentligen syftar till att kartlägga infrastruktur inför framtida sabotage.
Infiltration via civilsamhället: Ryssland försöker värva agenter och samla information via skolor, kyrkor, bolag och föreningar i Sverige. Underrättelseexperter pekar ut att allt som Ryssland förfogar över används dels för propaganda, dels för aktiv underrättelseverksamhet.
För svenska investerare
För investerare i svenska försvarsbolag är det här inte enbart en säkerhetspolitisk fråga. Ryskt industrispionage mot startups och underleverantörer är ett direkt hot mot aktieägarnas värde, patent och konkurrenskraft. Den som satsar i sektorn måste också bevaka hur väl bolagen hanterar sin säkerhetsskyddsanalys, och huruvida de tar hotet från öst på allvar eller inte.
Läs även: BAE Systems förlorar order från Estland värd 5,4 miljarder
