Det kinesiska robotbolaget Unitree öppnade 629 procent över teckningskursen vid sin börsnotering. De humanoida robotarna blir allt mer populära. Vi räknar på om det lönar sig att anställa en robot istället för en människa i Sverige.
Kalkylen: Lönsamt att anställa humanoida robotar i Sverige
Industrihumanoider i Kina kostar mellan 45 000 och 75 000 dollar, motsvarande ungefär 440 000 till 740 000 kronor, enligt Corriere della Sera. Utöver det tillkommer installation, mjukvaruintegration, energi, underhåll och mänsklig övervakning, skriver tidningen.
Sveriges 530 kronor kontra EU-snittet på 395
I Sverige låg arbetskraftskostnaden i tillverkningsindustrin samma år på runt 47 euro i timmen, eller cirka 530 kronor. Det går att jämföra med EU-snittet på 35 euro, eller 395 kronor, enligt siffror från Eurostat som Svenskt Näringsliv redovisar. Dessa 35 euro gäller tillverkning i samtliga 27 EU-länder.
Det blir drygt en miljon kronor per anställd och år enligt vår beräkning baserad på Corrieres exempel om 2 000 arbetstimmar per år.
Siffran är ett snitt för alla anställda i tillverkningsindustrin, även tjänstemän, och räknas per faktiskt arbetad timme.
Så mycket kostar en svensk industriarbetare
Anledningen till att kostnaden är så hög enligt Eurostat är för att även tjänstemän och dylikt omfattas, inte bara rena industriarbetare. Kollar man enbart på industriarbetarnas löner i Svenskt Näringslivs sammanställning Fakta om löner och arbetstider, så tjänade en arbetare i industrin i snitt 454 400 kronor 2024, knappt 38 000 kronor i månaden.
Ovanpå lönen betalar arbetsgivaren lagstadgade arbetsgivaravgifter på 31,42 procent, omkring 143 000 kronor. Utöver detta tillkommer avtalad pension och försäkringar för omkring 27 000 kronor. Totalt kostade en industriarbetare därmed 624 000 kronor om året, eller 52 000 kronor i månaden. En bit under miljonen för den breda massan enligt Eurostat.
Mycket högre lönekostnad i Sverige
Det kinesiska analyshuset Guotai Securities har räknat på när en robot betalar av sig i en kinesisk fabrik. Utgångspunkten är att en industriarbetare i Kina kostar 80 000 yuan om året, motsvarande knappt 120 000 kronor. Ska roboten vara betald på två år, får den alltså kosta högst lika mycket som två års lönekostnad, omkring 160 000 yuan eller cirka 235 000 kronor.
Så billiga är robotarna inte. I dag kostar de mellan 300 000 och 500 000 yuan, motsvarande 441 000 till 735 000 kronor. I Kina tar det därför knappt fyra till drygt sex år innan de sparade lönekostnaderna har betalat roboten.
I Sverige ser samma räkneexempel helt annorlunda ut. Räknar man med samma robotpris blir den stora skillnaden lönekostnaden. En industriarbetare kostar arbetsgivaren 624 000 kronor om året, drygt fem gånger mer än i Kina. Därför räcker det med drygt åtta månaders till drygt ett års lönekostnad för att betala roboten.
Ett exempel gör skillnaden tydlig. En robot för 500 000 kronor motsvarar drygt fyra års lönekostnad för en kinesisk industriarbetare, men knappt tio månaders för en svensk.
Beräkningarna är Dagens PS egna och bygger enbart på inköpspriset. Installation, underhåll och övervakning tillkommer, och källorna räknar inte nödvändigtvis med samma kostnadsposter.
En robottimme är inte en människotimme
Kalkylen förutsätter att en robottimme motsvarar en människotimme, vilket i sig kan vara ett problem. En människa kan anpassa sig, tänka själv och vara flexibel vid oförutsedda händelser, medan humanoidens förmåga att hantera dessa blir en flaskhals.
Trots detta syns stor framgång med humanoida robotar i industrin. Vid BMW:s fabrik i Spartanburg i USA har roboten Figure 02 loggat 1 250 drifttimmar och flyttat 90 000 komponenter, enligt Corriere della Sera.
Robotfebern svalnar
Efter börsnoteringen där Unitree stängde på 460 procent plus, så har aktien fallit en bit. Den högsta toppen låg på 1 615 kronor den 19 augusti 2026.
Den 9 september låg aktien på cirka 755 kronor, vilket fortfarande är drygt 240 procent över teckningskursen, enligt Dagens PS.
Den 21 september ligger kursen på 731 kronor. Kinas värdepappersmyndighet CSRC ska informellt ha skärpt kraven på robotbolag som vill börsnoteras, enligt Realtid, på grund av bland annat rusningarna efter Unitrees börsnotering.
PS analys
Föreställningen om att robotar först ersätter lågavlönat arbete stämmer dåligt med kalkylen. Robotpriset sätts globalt, men lönekostnaden lokalt. Det gör att investeringen betalar av sig snabbast i höglöneländer som Sverige, åtminstone på pappret.
Det avgörande är trots detta inte priset utan hur många timmar roboten klarar av att arbeta på egen hand, och hur mycket den klarar av vad gäller oförutsedda händelser.
Robotarna kräver även tillsyn av en människa som då också behöver en lön för att övervaka dem. Så länge en människa måste finnas på plats har arbetsgivaren två kostnader i stället för en, åtminstone den första tiden.
Risken blir då precis som hypen med AI, att man satsar massvis på robotar som ska minska utgifterna, men istället ökar dem, utan någon exceptionell produktions- eller effektivitetmässig förbättring.
Läs även: Robotaktien ned 668 procent – Beijing vill bromsa börskön
Läs även: Einride först med förarlös lastbil i Tyskland
