"Radikal osäkerhet" punkterar Sveriges ekonomi

Riksbanken – splittrad och försiktig

Mitt i detta står Riksbanken, som vid senaste mötet valde att lämna styrräntan oförändrad på 2,25 procent. Men enigheten inom direktionen är skenbar.

Läs mer: Tre av fem på Riksbanken lutar åt att sänka räntan: “Mer troligt…” Dagens PS

Erik Thedéen varnar för inflationsimpulser från störda värdekedjor. Flera av hans kollegor, däribland Anna Breman och Aino Bunge, betonar däremot att svag konjunktur och dämpade inflationsutsikter talar för att en räntesänkning kan bli aktuell redan till sommaren.

I grunden är det ett klassiskt dilemma för centralbanker: efterfrågan viker, men inflationen riskerar att stiga om man sänker räntan i fel läge.

“Vi navigerar i tjock dimma”, sammanfattar Dagens Industris Nils Åkesson träffsäkert i sin kommentar till protokollet.

Inflationen nära målet – men inget frikort

Samtidigt pekar flera indikatorer åt rätt håll. KPIF-inflationen ligger nu på 2,3 procent, medan inflationsförväntningarna på fem års sikt har fallit tillbaka till just 2 procent. Målet som Riksbanken kämpar för att hålla fast vid.

“Det stärker bedömningen att inflationsuppgången tidigare i år var övergående”, säger Thedéen i mötesprotokollet.

Även tillväxtförväntningarna har justerats upp något. Enligt en enkät från Origo väntas BNP växa med 1,8 procent i år, något högre än tidigare prognoser. Men undersökningen genomfördes mitt under lättnaden i tullförhandlingarna mellan USA och Kina, vilket gör svaren svåra att tolka.

Varning för nästa kast

Bakom alla siffror döljer sig ett centralt problem: det är inte längre typiska ekonomiska fundamenta som styr, utan den politiska nyckfullheten. USA:s tullpolitik, världens svar på den och den geopolitiska utvecklingen i övrigt formar förutsättningarna för inflation, investeringar och tillväxt.

Det skapar en oro bland svenska hushåll och företag som inte syns i PMI eller barometrar förrän långt senare. Anna Seim, vice riksbankschef, kallar det för ett tillstånd av “radikal osäkerhet” – där empirisk analys ger dåligt stöd för beslutsfattande.

I praktiken innebär det att varje prognos kan kullkastas över en natt. En ny tull, en ny tweet, en ändrad kurs från Vita huset. Spelplanen kan vändas upp och ned utan varsel.

Vad väntar för Sveriges ekonomi?

Riksbanken väntas inte röra räntan i juni heller, utan sparar nästa drag till senare i sommar. När “radikal osäkerhet” råder är det mest sannolika att man avvaktar. Som Viggo Cavling uttryckte det i en krönika i början av maj:

“Den kommer att ligga still. I valet mellan att fly, fäkta och frysa ligger de flesta nationalekonomer still som flundror på havets botten.”

Marknaden räknar med att sänkningar är på väg, men inte före augusti.

Men varför tror man att det sänks över huvud taget? Därför att läget tros vara tydligare då, när vi vet mer om hur tullkaoset påverkar näringslivet och handeln.

Sveriges ekonomi åker med

För Sveriges ekonomi innebär det sannolikt en fortsatt segdragen konjunktur, men med låg men stabil inflation och stor osäkerhet kring investeringar. Finanspolitiken kan få större betydelse, liksom ett eventuellt handelsavtal med USA.

Men för industrin, och för hushållen, kvarstår en obehaglig känsla. Att det är utomstående krafter som håller i ratten, medan Sverige mest tvingas åka med.

Läs mer: Hushållens dystra framtidstro skakar svensk ekonomi. Realtid