Sveriges varuexport till Kina minskade med 8 procent under årets första sju månader, enligt SCB, och underskottet i varuhandeln med Kina växte med omkring 15 procent. Industrins ekonomiska råd varnar nu för att europeisk industri kan drabbas av en långvarig strukturkris.
Analys: Kinas industriella övertag dödar svensk export
Mellan januari och juli exporterade Sverige varor för 37,2 miljarder kronor till Kina, mot 40,4 miljarder samma period i fjol, enligt SCB. Importen från Kina låg kvar på 62,5 miljarder kronor. Eftersom Sverige sålde mindre men köpte lika mycket växte underskottet till 25,3 miljarder kronor, från 22,0 miljarder, enligt Dagens PS beräkning.
SCB:s statistik säger inget om orsakerna. Björn Cappelin, Kinaanalytiker vid Utrikespolitiska institutet, beskriver i Dagens industri ett mönster där Kina importerar lösningar från väst så länge landet behöver dem. Han nämner då Ericsson, som de senaste tio åren har tappat mycket av sin andel av mobilnäten i Kina. Han säger:
När kinesiska aktörer kommit ikapp eller börjar gå förbi, stängs möjligheterna.
Kinas export har fortsatt att öka. I september steg den med 36,3 procent på årsbasis, och handelsöverskottet under årets nio första månader uppgick till 938,1 miljarder dollar, rapporterade AP. Det motsvarar cirka 9 300 miljarder kronor.
Svensk andel i Tyskland har krympt
Till Tyskland, Sveriges största exportmarknad, ökade exporten med 7 procent under årets första sju månader, enligt SCB. Ändå har Sverige tappat mark där. I mitten av 1990-talet kom nästan 3 procent av Tysklands import av industriella insatsvaror från Sverige. År 2022 var andelen 1,6 procent, medan Kinas andel hade vuxit till 13,5 procent, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
Rapportens författare Petter Danielsson och Pontus Liljefors skrev då:
Kinas ekonomiska modell för internationell konkurrens är sannolikt inte hållbar i längden.
Dagens PS har tidigare beskrivit hur Kinas industrichock i Tyskland kan sprida sig till industribolag som SKF, Sandvik och Atlas Copco.
Industrirådet ser risk för strukturkris
Kina står för omkring 30 procent av tillverkningsindustrins förädlingsvärde i världen, enligt en rapport från Industrins ekonomiska råd från den 13 oktober. Kinesiska bolag tar marknadsandelar inom bland annat fordon, kemi och telekom, och ekonomerna varnar för fler konkurser, rapporterade Nyhetsbyrån Direkt.
Rådets ordförande Ola Bergström, professor vid Handelshögskolan i Göteborg, säger i ett pressmeddelande:
Det finns en risk för en långvarig strukturkris i europeisk industri med allvarliga konsekvenser för svensk industri om inte något görs.
Den 9 oktober presenterade EU och Kina en gemensam förståelse om handeln med hybridbilar, rapporterade Europaportalen. Enligt EU blir taket 350 000 kinesiska hybridbilar 2027, mot en prognos på 800 000 fordon i år, skrev Dagens PS.
Det är skillnad på marknadsekonomi och Kina
Danielsson och Liljefors sätter fingret på något viktigt för svensk industriexport. Deras poäng stärks ytterligare av oberoende källor som visar att kollapsen redan kan ha börjat.
Antalet industriella företag som går med förlust har dubblats sedan år 2018, och uppgår nu till 30 procent av företagen, enligt Atlantic. Det är till stor del på grund av lågpriskriget och överproduktionen.
Problemet är att, till skillnad från ett företag i Sverige som hade fått stänga och gå i konkurs, hålls de kinesiska förlustföretagen levande av statliga banker eller det lokala styret, så att folk har jobb och det på pappret ser ut som att regionen når sina tillväxtmål. Det är skillnaden mellan en marknadsekonomi och Kina.
Överproduktionen dumpas till andra länder vars västerländska konkurrenter går i konkurs. Det är ett förlorarspel sett ur linsen från en marknadsdriven ekonomi.
Bergström menar i pressmeddelandet att något måste göras. Den stora frågan då blir: Vad kan Sverige göra mot Kina som kan vända utvecklingen? Det enkla, men ohjälpsamma, svaret blir:
Det finns inte någon enkel utväg.
Det säger Industrins ekonomiska råds pressmeddelande. Ingen av industrins organisationer ger Sverige ett färdigt åtgärdspaket.
Experterna oense
Experter är oense om vilken riktning som är bäst för svensk export. Åtgärder inom EU handlar enligt rapporten om att pressa Kina att minska statsstöden, införa skyddstullar, rikta industri- och innovationssatsningar i Europa och åtgärda Europas strukturella svagheter i produktivitet, innovation, kapitalmarknader och energi.
Det låter bra på pappret, men samtliga förslag kommer med nedsidor som måste vägas in. Att exempelvis pressa Kina på stadsstödsfronten kan vara motiverat, men det löser inte överkapaciteten. Att införa mer skyddstullar ger förmodligen ett visst skydd, men kan höja kostnaderna och leda till motåtgärder och ett bredare handelskrig.
Det är inte bara i Sverige som åsikterna går isär, utan även inom EU. Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien och Litauen har krävt ”ytterligare tullar eller kvoter”, enligt Dagens PS. Ett krav som många andra länder inte är med på
Denna oenigheten i kombination med att konsumenter och företag fortsätter köpa Kinas ”subventionerade konkurrens” kommer leda till en utslagning av Europas och svensk industri.
Läs även: Kinesiska XAG: ”Varje bonde kommer ha en egen robot”
Läs även: 75-åring lurades på dejtingsajt – dömdes själv för penningtvätt
