I huvudet på ledande ekonomikolumnister: Du betalar AI-notan

AI-bygget går in i sin farligaste fas

Paul J. Davies, Bloomberg

Vid årets början trodde analytikerna att de fem största molnbolagen skulle investera 630 miljarder dollar i datacenter 2027, nu är prognosen 1 100 miljarder. Intäkterna hänger inte med, skriver Davies.

Konsultfirman Bain räknar med att AI ger under 2 000 miljarder dollar i intäkter 2031, mot 6 000 miljarder som skulle behövas, och nästan hälften av Microsofts orderstock på 684 miljarder kommer från Openai. Mindre aktörer som brittiska Nscale och Coreweave ligger mest illa till.

”För mindre infrastrukturbolag kan det bli dödligt.” Det är enligt Davies hög tid att investerare och långivare inser vad det kostar att hamna på förlorarsidan.

Bostadsägarna och industrin betalar för AI-festen

Søren Kristensen, AL Sydbank, Børsen

Byggandet av datacenter i USA har ökat med nästan två tredjedelar på ett år, medan nästan allt annat byggande har minskat, skriver Sydbanks chefekonom. Det byggs färre bostäder, kontor, butiker, hotell och fabriker.

”Inte ens investeringarna i elförsörjningen, som ska leverera ström till de nya serverhallarna, kan hålla jämna steg med byggandet av datacenter.”

Enligt Kristensen gör skevheten mellan AI och resten av ekonomin det svårare för Fed-chefen Kevin Warsh att hitta den naturliga räntan.

Världen skuldsätter barnen i rekordfart

Andreas Cervenka, Aftonbladet

Statsskulderna liknar klimatfrågan, skriver Cervenka. Experterna har varnat i decennier men åtgärderna skjuts upp, och notan hamnar hos barn och barnbarn. Enligt IMF har världens statsskulder ökat från 74 000 miljarder dollar 2019 till 111 000 miljarder i slutet av 2025, ungefär 130 000 kronor per människa på jorden.

Budgetunderskotten i de stora ekonomierna väntas i år passera 5 procent av BNP, och förra året betalade de utvecklade länderna mer i räntor än för sitt försvar. ”Någons skuld är en annans tillgång. En stor del av pengarna som lånas ut till stater är vanliga människors pensionsmedel.” Ungdomsrevolten i Frankrike kan enligt Cervenka vara bara början.

Tyskarnas sparkonton förstör värde

Cornelius Welp, NZZ

Tyskarna har 2 000 miljarder euro på sparkonton till en ränta under 2 procent, medan inflationen är över 3 procent. ”Att placera i de här produkterna är alltså ingen förmögenhetsbildning, utan värdeförstörelse”, skriver Welp.

Från nästa år lägger staten till 50 cent för varje euro som sparas i en pensionsdepå med till exempel en indexfond, upp till 540 euro om året, och barn mellan 6 och 18 år får 10 euro i månaden. Med tanke på tyskarnas skepsis mot aktier är det enligt Welp en revolution.

Hans egen uträkning visar att 10 000 euro som sattes in i en Dax-fond i mars 2000, precis före kraschen, i dag har vuxit till runt 26 000 euro, mot under 15 000 på sparkonto.

Ge mig en fond med avkastning i stället för aktivism

Otto Klaar, Affärsvärlden

Nästan alla fonder som svenska sparare kan välja bygger på en hållbarhetsagenda som Klaar kallar vänsteraktivism. Av närmare 1 500 fonder hos Avanza följer bara cirka 10 procent inte uttryckligen en sådan agenda, och flera av de stora tjänstepensionsplattformarna erbjuder bara hållbarhetsfonder.

Själv har han letat där fondbolagen inte får leta, och Lundins oljebolag IPC gav honom cirka 150 procent på drygt två år. ”Det är dock helt ologiskt att en förvaltare som lovat att inte investera i vissa branscher kan ge bättre avkastning än de som kan (men måste inte) investera i alla bolag.”

Världen har 57 miljoner bilar för mycket

Liam Denning, Bloomberg

I år säljs omkring 85 miljoner nya personbilar i världen, men fabrikerna kan bygga 142 miljoner, enligt Bloomberg NEF. Fabrikerna går på 60 procent av kapaciteten, när det krävs 80 procent för att gå runt, och fyra femtedelar av den nya kapaciteten det senaste decenniet har byggts i Kina.

”Det stora problemet är att länderna, hur gärna kunderna än köper bilar, är ännu mer förälskade i att tillverka dem”, skriver Denning. Ingen politiker vill stänga en fabrik.

Hans förslag är kinesisk-amerikanska samägda fabriker i befintliga lokaler, som Fords affär med Geely i Spanien.

Volkswagens ras i Kina har inget slut i sikte

Christian Sandström, Affärsvärlden

Volkswagen levererade 405 800 bilar i Kina under tredje kvartalet, mot 660 300 ett år tidigare, och elbilarna föll 42,5 procent. Elektrifieringen har hittills gett växande omsättning men fallande marginaler, skriver Sandström, eftersom Kina dominerar värdekedjan från batterier till sällsynta jordartsmetaller.

Enligt Süddeutsche Zeitung vill ledningen frysa lönerna till 2030, vilket enligt Reuters gäller 660 000 anställda. Lönerna styrs i längden av produktiviteten, och Kina installerar i dag fler industrirobotar än resten av världen tillsammans.

”Det är svårt att se några tecken på en vändning. Varken för Volkswagen, Tyskland eller Europa.”

Veckan i korthet

Kolumnisterna är nästan eniga om vem som får betala för AI-bygget. Armstrong, Davies och Kristensen ser bygget lånefinansieras i rekordtakt och räknar med att notan till slut hamnar hos sparare, bostadsägare och industri.

Statsobligationerna ger inte heller något säkert skydd, eftersom Cervenka visar hur statsskulderna växer med vanliga människors pensionspengar som insats och Frankrikes kris kan vara bara början. Welp och Klaar pekar på att även sparkontot och hållbarhetsfonderna har sina kostnader.

I bilindustrin ser Denning och Sandström samma problem från två håll, med för många fabriker och en kinesisk konkurrens som Volkswagen inte kommer ifatt.