Sverige i 8 nyckeltal: Investeringar minskade med 56 procent

Datacentren driver de svenska investeringarna

I Sverige ökar investeringarna i både näringslivet och den offentliga sektorn i år, enligt KI:s septemberprognos. Ökningen i näringslivet drivs av tjänstebranscherna, främst genom datacenter som byggs av i huvudsak utländska aktörer via svenska dotterbolag, medan industrins investeringar minskar efter flera år på hög nivå.

I Tyskland är det i stället den offentliga sektorn som står för ökningen, enligt regeringens höstprognos. ”Ungefär 70 procent av den ekonomiska tillväxten i år kommer från offentlig konsumtion och offentliga investeringar”, sa Marcel Fratzscher, chef för det tyska forskningsinstitutet DIW, när institutet höjde sin tillväxtprognos den 2 september.

Enligt honom räcker de privata investeringarna ”fortfarande inte för att på lång sikt stärka Tysklands konkurrenskraft och innovationsförmåga”.

Tabell 4. Fasta priser. Källa tyska regeringens höstprognos enligt Handelsblatt och Konjunkturinstitutet.

I år ökar både företagen och den offentliga sektorn sina investeringar snabbare i Sverige än i Tyskland. Räknat med bostäder ökar de svenska privata investeringarna med omkring 3,8 procent, mot 0,2 procent i Tyskland.

Effekten på BNP blir ändå förhållandevis liten eftersom mycket av utrustningen till datacentren importeras, skriver KI.

Den svenska kapitalstocken växer mer än fyra gånger så snabbt som den tyska

Svenska investeringar i maskiner och IT-utrustning, inklusive vapensystem till försvaret, låg i fjol 25 procent över 2020 års nivå och 19 procent över 2019 års. De tyska har minskat tre år i rad och låg 2,5 procent under 2020 års nivå.

Tabell 5. Maskiner inklusive vapensystem. Basåret 2020 var ett pandemiår. Källa Eurostat.

I maskiner och IT ligger Sverige tvåa efter Italien, men i bostäder sist av de fyra länderna, med en nedgång på 30,6 procent sedan 2020 mot 19,6 procent i Tyskland.

”Räntorna har kommit ner från de höga nivåerna för några år sedan, samtidigt som stigande bostadspriser och lättade bolånekrav förbättrar förutsättningarna för nyproduktion”, skriver KI, som räknar med att bostadsinvesteringarna ökar med 4,2 procent nästa år.

Den produktiva kapitalstocken, alltså maskiner, byggnader och utrustning som används i produktionen, växer i år med 1,8 procent i Sverige och 0,4 procent i Tyskland, enligt OECD:s prognos från juni. Kapitalstocken är en av grunderna för den potentiella tillväxten, det vill säga hur snabbt en ekonomi kan växa utan att överhettas.

Tabell 6. Källa OECD Economic Outlook, juni 2026.

Sverige har näst högst potentiell tillväxt av de fem länderna, efter USA. Med OECD:s takt för i år skulle den svenska ekonomin kunna växa med omkring 10 procent på fem år utan att överhettas och den tyska med omkring 3 procent. KI räknar med att den svenska potentiella tillväxten blir lägre, 0,9 procent i år.

Energikostnaderna bromsar 11 procent av de svenska företagen, mot 57 procent i Tyskland

I Europeiska investeringsbankens årliga investeringsenkät svarar 57 procent av de tyska företagen att energikostnaderna är ett stort hinder för investeringar, mot 11 procent av de svenska. I Sverige toppar personalbristen och osäkerheten om framtiden listan, med 34 procent vardera.

Tabell 7. *Beräknat ur EIB:s diagram. Källa EIB:s investeringsenkät 2025, Tyskland enligt Handelsblatt.

Svenska företag ser färre stora hinder än EU-snittet på alla nio punkterna, och energikostnaderna är den största skillnaden mot både Tyskland och EU. Det är också elen som lockar datacentren, enligt Marcus Antonsson, som ansvarar för AI och data på konsultbolaget EY i Sverige.

”För vissa AI-datacenter är närheten till användarna mindre avgörande än tillgången på fossilfri el, nätkapacitet och möjlighet att skala upp”, skriver han i ett pressmeddelande från EY den 1 oktober. Enkäten gjordes mellan april och juli 2025, innan elpriset i somras steg med mer än 50 procent jämfört med i fjol i alla fyra elområden.

Osäkerheten i Sverige är den högsta sedan 1952

World Uncertainty Index, som Nicholas Bloom vid Stanford har tagit fram med två ekonomer vid IMF, visar hur osäkerheten har utvecklats sedan enkäten gjordes. Indexet bygger på hur ofta ordet ”uncertainty” och varianter av det förekommer i Economist Intelligence Units landrapporter och mäter alla länder på samma sätt.

Handelsblatt använder ett annat index, där varje land mäts mot sin egen historik och Tyskland ligger 4,2 gånger så högt som USA.

Tabell 8. Viktat glidande medelvärde, som forskarna rekommenderar för enskilda länder, första till tredje kvartalet 2026. Källa World Uncertainty Index.

Under andra kvartalet nådde det svenska indexet den högsta nivån sedan 1952, då mätningen började, samma halvår som de utländska direktinvesteringarna minskade med 56 procent. Sverige ligger trea av de fem länderna och i år över Tyskland, där indexet mer än halverades från 0,32 under tredje kvartalet 2025 till 0,15 samma kvartal i år.

”Osäkerhet kring den globala konjunkturen och de finansiella förutsättningarna kan leda till att investeringar skjuts på framtiden”, skriver KI i sin septemberprognos.