Ukraina har fått mellan 34 och 39 begagnade F-16, men bristen på reservdelar gör att färre än tio plan är i luften samtidigt. Nu styr landet alla framtida flygplansköp mot Europa och svenska Gripen.
Färre än 10 ukrainska F-16 i drift – Kiev väljer Gripen
De amerikanska F-16-planen skulle bli lyftet för det ukrainska flygvapnet. I stället har de blivit ett underhållsproblem. Branschexperter på försvarsmässan MSPO i polska Kielce uppger enligt belgiska Business AM att vanligtvis färre än tio av planen är operativa åt gången. Resten står på marken i väntan på delar.
Ett färskt exempel är Belgiens donation av sju F-16. Bara tre av dem bedöms duga för stridsinsatser, och de ska användas till luftförsvar mot drönare och kryssningsrobotar. De övriga fyra plockas isär för reservdelar och teknisk utbildning.
Alla nya köp är europeiska
Konsekvensen är tydlig. Ukrainas framtida inköp av stridsflyg består i dag helt av europeiska modeller, med Saab JAS 39 Gripen i centrum. Avsiktsförklaringen från oktober i fjol, då Ukraina ville köpa hundratals Gripen, kan i slutändan omfatta över 100 plan.
Enligt Business AM planeras 20 nya Gripen E/F och 16 begagnade C/D-plan i ett första steg.
Ett första kontrakt är redan i hamn. I somras fick Saab grönt ljus för Gripenaffären med Ukraina, 16 Gripen E för 24,6 miljarder kronor med leverans 2029 till 2030. I väntan på dem får Ukraina äldre C/D-plan från Sverige.
Roboten som avgör
Det som gör Gripen så attraktiv för Ukraina är inte planet i sig utan vapnet det bär. Gripen är integrerad med Meteor, den ramjetdrivna jaktroboten från MBDA som har en räckvidd långt över vanliga medeldistansrobotar. Roboten skapar en så kallad flyktfri zon där målet inte hinner undan, en kapacitet som varken F-16 eller franska Mirage 2000-5 har.
För Ukraina är det en strategisk nödvändighet. Med Meteor kan flygvapnet slå mot ryska Su-30, Su-34 och Su-35 innan de hinner inleda anfall mot städerna. Just glidbomberna från Su-34 är det hot som Gripen-roboten kan eliminera, på avstånd som dagens ukrainska plan inte når.
Även Ukrainas parallella spår med begagnade Mirage från Qatar saknar Meteor, vilket förklarar varför Gripen hamnar först i kön.
USA tappar mark i Europa
Ukrainas vägval är ett symptom på en bredare förskjutning. Toppchefer på BAE Systems, Leonardo och Saab menar enligt Business AM att tidigare amerikanska beslut har skadat USA:s rykte som pålitlig partner. Särskilt kravet att europeiska länder ska betala för utrustningen innan den når Ukraina har svidit.
Analytiker noterar enligt Business AM att den upplevda urholkningen av det transatlantiska bandet gjort amerikanska system mindre attraktiva. Följden riskerar att bli en spiral där lägre försäljning ger minskad produktion, vilket driver upp kostnaden per plan och skrämmer bort ännu fler köpare. Effekten syns redan i Schweiz, där amerikanska prishöjningar på upp till 1,3 miljarder schweizerfranc (cirka 15 miljarder kronor) fick landet att skära i F-35-beställningen på 36 plan.
Samma mönster syns i Kanada, där premiärminister Mark Carney vill minska beroendet av USA. Ett oberäkneligt USA öppnar dörrar för Gripen som komplement till F-35 när landet ska ersätta 88 stridsflygplan.
Vad det betyder för Saab
För Saab är beskedet från MSPO ännu ett kvitto på att Gripen har gått från nischprodukt till förstahandsval i ett Europa som rustar. Frågan är inte längre om Ukraina vill ha Gripen, utan hur snabbt Linköping kan leverera.
Saab har redan halverat monteringstiden för Gripen från 24 till tolv dagar per plan och siktar på 25 till 30 plan om året i stället för 15. Med kontraktet på 16 plan påskrivet och över 100 i pipeline är produktionstakten den flaskhals som avgör hur stor del av marknaden Saab hinner ta innan konkurrenterna hämtar sig.
