De 10 fraser som avslöjar en mytoman – men dra inga förhastade slutsatser

De flesta människor ljuger ibland. För att undvika en konflikt. För att skona någon. Eller för att slippa en pinsam situation.

Men för en liten grupp blir lögnen en vana. En studie från 2022 pekar på att så kallade kroniska lögnare står för en oproportionerligt stor del av alla lögner i vardagen. För dem handlar det ofta om att kontrollera hur andra uppfattar dem, vinna fördelar eller stärka sin egen självbild.

Forskning visar också att ju oftare vi ljuger, desto lättare blir det. Hjärnan vänjer sig gradvis vid beteendet, vilket har visats i studier publicerade i tidskriften Nature Neuroscience.

1. ”Vem skulle hitta på något sådant?”

Det låter nästan som ett försvarstal.

Genom att uttrycka förvåning försöker personen signalera att historien är alldeles för märklig för att vara påhittad. Samtidigt flyttas fokus från sakfrågan till den egna trovärdigheten.

De 10 meningarna som avslöjar om du är lycklig – eller bara låtsas

Alla vill bli lyckliga. Få verkar hitta lyckan. I ett flöde fyllt av filter, jämförelser och små doser existentiell panik finns det ändå en grupp

2. ”Du känner ju mig”

Det är ett klassiskt sätt att spela på relationen i stället för fakta.

I stället för att besvara en fråga försöker personen få dig att känna skuld för att du ens tvivlar. Argumentet bygger mer på känslor än på bevis.

3. ”Det där har jag aldrig sagt”

När någon konsekvent förnekar sådant som faktiskt sagts kan det handla om så kallad gaslighting – en form av manipulation där motparten får börja tvivla på sitt eget minne.

Alla minns fel ibland. Men när omskrivningen av verkligheten blir återkommande finns det skäl att vara vaksam.

4. ”Det är väl inte hela världen”

Att tona ner betydelsen av en lögn är också vanligt.

Genom att beskriva situationen som obetydlig hoppas personen att diskussionen ska ta slut innan den egentligen har börjat.

5. ”Det var inte så jag menade”

Missförstånd händer.

Men när någon gång på gång använder samma förklaring efter att ha blivit motsagd kan det vara ett sätt att backa utan att faktiskt erkänna att man ljugit.

6. ”Det hände faktiskt”

Den som berättar en sann historia behöver sällan förstärka den med extra försäkringar.

Överdrivet många försök att övertyga om att något ”verkligen” har hänt kan ibland vara ett tecken på motsatsen.

7. ”Du borde faktiskt tacka mig”

Vissa skickliga manipulatörer vänder plötsligt på rollerna.

I stället för att försvara sitt eget agerande får de motparten att känna sig otacksam eller orättvis. Fokus flyttas från lögnen till den som upptäckte den.

8. ”Det var egentligen det jag menade”

När berättelsen ändras flera gånger uppstår lätt motsägelser.

Då används ofta formuleringar som försöker sy ihop olika versioner i efterhand utan att erkänna att historien faktiskt har ändrats.

9. ”Jaja, spela roll”

Många tror att lögnare blir nervösa.

I själva verket kan personer som ljuger ofta bli ovanligt lugna när de konfronteras. En axelryckning eller ett nonchalant ”spelar väl ingen roll” kan vara ett sätt att avsluta samtalet innan fler frågor ställs.

10. ”Hur kan du ens fråga mig?”

När argumenten tryter kan motattacken börja.

I stället för att besvara frågan ifrågasätts den som ställer den. Målet blir att få motparten att känna sig orättvis eller skuldbelagd, vilket flyttar fokus från själva lögnen.

Se mönstret – inte enstaka ord

Det är viktigt att komma ihåg att ingen av dessa fraser automatiskt betyder att någon ljuger.

Vi säger alla ibland ”det var inte så jag menade” eller ”du känner ju mig”. Det är helt normalt.

Det som psykologer tittar efter är kombinationen av återkommande motsägelser, undvikande svar, skuldbeläggning och brist på ansvarstagande. Orden är bara en del av helheten.