Inför valet kommer miljontals svenskar att använda AI för att förstå politik, jämföra partier och sortera i det växande informationsbruset. Det låter som en rationell idé. Problemet är bara att forskningen visar att AI redan har blivit bättre än traditionell politisk reklam på att påverka våra åsikter.
AI kan få dig att byta politisk åsikt – och du märker det kanske inte ens
I en uppmärksammad studie om AI och politik publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science lät forskare över 42 000 personer diskutera 707 politiska frågor med olika AI-modeller, bland annat ChatGPT, Gemini, Grok och Llama. Frågorna handlade om allt från invandring och inflation till löner i offentlig sektor.
Resultatet borde få både väljare och politiker att höja på ögonbrynen.
AI lyckades påverka deltagarnas åsikter mer än vad traditionell politisk reklam normalt gör. Det som visade sig vara mest effektivt var inte större eller smartare modeller. Det var hur modellerna tränats och hur de instruerades att argumentera.
Forskarna upptäckte att AI blev upp till 51 procent mer övertygande genom så kallad efterträning, där modellerna lärs att resonera och kommunicera mer effektivt. Ytterligare 27 procent av effekten kom från själva instruktionen, den så kallade prompten.
Kort sagt: det spelar mindre roll hur stor AI-modellen är. Det avgörande är hur den använder sina argument.
Psykologerna: Därför försvinner vissa vänner när du blir äldre
Det finns en särskild sorts sorg när vissa vänner tynar bort som sällan får någon begravning. Ingen dramatik. Ingen uppslitande konflikt. Ingen som
Fakta säljer bättre än känslor
Den kanske mest överraskande slutsatsen var att AI inte främst övertygar genom känslomässiga argument.
Tvärtom.
De mest framgångsrika modellerna var de som översköljde användarna med fakta, statistik, siffror och konkreta exempel. Ju mer information AI:n packade in i sina svar, desto större blev påverkan.
Det låter nästan hoppfullt. Kanske är vi människor mer rationella än vi tror.
Men forskarna hittade samtidigt en betydligt mörkare baksida.
Ju mer övertygande AI:n blev, desto oftare hade den fel.
När forskarna granskade över 466 000 påståenden som modellerna producerat upptäckte de ett tydligt samband: de tekniker som gjorde AI mest övertygande gjorde den också mindre sanningsenlig.
Med andra ord: den mest övertygande AI:n var inte den mest korrekta.
Därför klarar 60-talisterna motgångar bättre än yngre generationer
60-talisterna föddes före internet, före mobiltelefonen och före föräldrar som följde barnens varje steg via appar. Enligt psykologen Peter Gray kan
Från information till desinformation
Forskarna tror att problemet uppstår när modellerna pressas att leverera stora mängder fakta.
Till slut räcker inte de säkra och välbelagda uppgifterna till. Då börjar modellen fylla ut med osäkra källor, tveksamma slutsatser eller rena hallucinationer.
Det som börjar som information kan långsamt förvandlas till desinformation.
Samtidigt fortsätter tonen att vara lika självsäker.
Det är här människans svaghet kommer in i bilden.
Vi är biologiskt programmerade att lita på tydlighet, struktur och auktoritet. När någon – eller något – levererar ett snabbt, pedagogiskt och välformulerat svar utgår hjärnan gärna från att avsändaren vet vad den talar om.
AI utnyttjar exakt den mekanismen.
De pålästa är inte skyddade
Än mer oroande är att kunskap om AI inte verkar ge något starkare skydd.
I en annan studie fick deltagare lösa avancerade logikproblem med eller utan hjälp av ChatGPT. De som använde AI presterade bättre än kontrollgruppen.
Men de överskattade också sin egen förmåga betydligt mer.
Den stora överraskningen var att personer som ansåg sig vara väl insatta i AI:s begränsningar inte var mindre sårbara, konstaterar Anders Hansen i SVD. Tvärtom tenderade de att överskatta sin prestation minst lika mycket som övriga deltagare.
Forskarna beskriver fenomenet som en klyfta mellan faktisk prestation och självinsikt.
AI gör oss smartare – men inte nödvändigtvis klokare.
Inför valet
Det betyder inte att AI är farligt eller att tekniken bör undvikas. Tvärtom är språkmodeller ofta utmärkta verktyg för att snabbt skapa överblick och förstå komplicerade frågor.
Men forskningen pekar på ett tydligt råd inför höstens valrörelse.
Använd gärna AI för att jämföra argument, förstå sakfrågor och testa dina egna resonemang. Men när det gäller frågor som verkligen betyder något – skatter, vård, skola, försvar eller ekonomi – bör du kontrollera fakta i flera källor.
För AI:s största styrka verkar också vara dess största svaghet.
Den låter väldigt övertygande även när den har fel.
Perfect Weekend Guide: Så påverkar AI dina politiska åsikter
• AI kan påverka politiska åsikter mer effektivt än traditionell politisk reklam.
• Effekten handlar sällan om att byta parti helt, utan om att flytta åsikter i enskilda frågor.
• De mest övertygande AI-svaren är ofta de som innehåller flest fakta, siffror och exempel.
• Samma faktaspäckade svar innehåller också störst risk för felaktigheter och hallucinationer.
• Personalisering spelar mindre roll än forskarna tidigare trott. Det viktigaste är hur AI:n argumenterar.
• AI kan stärka ditt självförtroende mer än den faktiskt förbättrar din förståelse.
• Även personer med god kunskap om AI verkar vara lika sårbara för påverkan som andra.
• Språkmodeller är särskilt effektiva eftersom de kan bemöta invändningar och anpassa argument i realtid.
• Använd AI för att förstå olika perspektiv – inte för att avgöra vad du ska tycka.
• Dubbelkolla alltid fakta i viktiga frågor som rör ekonomi, vård, skola, försvar och politik. Ju säkrare AI:n låter, desto viktigare är källkritiken.
Så blir du mindre dum i huvudet av din telefon
Det är fascinerande att vi människor lyckades uppfinna en liten maskin (din telefon) som både kan beställa taxi, boka hotell och samtidigt få oss att
