En dansk heltidsanställd tjänade i snitt 73 500 euro förra året, 48 procent mer än en svensk. Efter skatt krymper skillnaden till 17 procent, visar Eurostats nya lönestatistik, där Sverige hamnar på åttonde plats av 26 länder, ett steg efter Finland.
Danskar tjänar 22 000 kronor i månaden mer än svenskar
Eurostat publicerade siffrorna för 2025 den 6 november. Den svenska heltidslönen var 49 622 euro om året, vilket i Eurostats egen omräkning motsvarar 549 127 kronor före skatt, eller 45 761 kronor i månaden. Med samma kurs blir den danska lönen 67 780 kronor i månaden, drygt 22 000 kronor mer.
Luxemburg toppar Eurostats lönelista med 85 609 euro, och Danmark är tvåa. Finland kommer på sjunde plats med 50 960 euro, 2,7 procent mer än Sverige.
Därmed har Sverige lägst lön i Norden av de nordiska länderna i listan, och EU-snittet är 41 464 euro.
| Land | Lön per år, euro | Per månad, kronor | Efter skatt, euro | Arbetskostnad per timme, euro | Kostnad utöver lönen |
|---|---|---|---|---|---|
| Luxemburg | 85 609 | 78 947 | 55 877 | 56,8 | 12,4 % |
| Danmark | 73 500 | 67 780 | 45 430 | 51,7 | 13,3 % |
| Irland | 64 387 | 59 377 | 47 027 | 44,2 | 20,4 % |
| Belgien | 61 984 | 57 161 | 36 414 | saknas | saknas |
| Österrike | 60 727 | 56 001 | 42 347 | 46,3 | 27,1 % |
| Tyskland | 56 360 | 51 974 | 36 535 | 45,0 | 23,5 % |
| Finland | 50 960 | 46 994 | 37 690 | 39,4 | 17,4 % |
| Sverige | 49 622 | 45 761 | 38 950 | 43,1 | 31,7 % |
| Frankrike | 44 734 | 41 253 | 32 346 | 44,3 | 32,3 % |
| EU-snitt | 41 464 | 38 237 | 29 954 | 34,9 | 24,8 % |
Lön per år är genomsnittlig heltidslön före skatt 2025. Månadslönen är omräknad med samma kurs som Eurostat använder för Sverige (11,07 kronor per euro). Efter skatt gäller en ensamstående utan barn med genomsnittslön. Arbetskostnaden per timme gäller näringslivet, och kostnad utöver lönen är den andel av timkostnaden som går till arbetsgivaravgifter och pensionspremier. Nederländerna saknar lönesiffra för 2025. Källa: Eurostat.
Kronan förklarar en del
Den svenska lönen steg med 7,0 procent i euro jämfört med 2024, men räknat i kronor var ökningen 3,6 procent. Skillnaden beror på att kronan stärktes kraftigt mot euron förra året, och eftersom den danska kronan är knuten till euron rör sig avståndet till Danmark med den svenska kronans kurs.
År 2023, när kronan var svag, tjänade danskarna 53 procent mer, och förra året krympte skillnaden till 48 procent.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson menar att kronan bara har hämtat sig från en ovanligt låg nivå. ”Nu pratar vi mycket om den superstarka kronan men den är inte superstark, den var supersvag och nu är den lite mera i linje med historiska genomsnitt”, sa han till TT i februari.
DNB Carnegies chefsekonom Ulf Andersson gör motsatt bedömning. ”Den kraftiga förstärkningen av kronan som skedde under förra året gick för långt, bedömer vi”, sa han i augusti, när banken bedömde att inget kronrally var i sikte.
Danska arbetsgivare betalar 20 procent mer per timme
Även med en starkare krona var skillnaden stor. År 2019, när en euro kostade omkring 10,60 kronor mot 11,07 förra året, tjänade danskarna 40 procent mer. En del av förklaringen syns i Eurostats statistik över arbetskostnader, där en arbetstimme i Danmark kostade arbetsgivaren 51,7 euro förra året, mot 43,1 euro i Sverige, 20 procent mer.
Av den danska timkostnaden gick 44,7 euro till lönen och av den svenska 29,5 euro, vilket ger danskarna 52 procent mer i lön per timme.
Resten är avgifter och pensionspremier, som svarar för 31,7 procent av den svenska timkostnaden mot 13,3 procent av den danska. Småföretagarnas Riksförbund räknade i april ut att svenska företag i genomsnitt betalar 9,6 procentenheter mer av lönesumman i arbetsgivaravgifter än företag i övriga EU.
”Sverige är i grunden en normal europeisk ekonomi, men företag verkar under onormala kostnadsvillkor”, sa Nima Sanandaji, som skrev förbundets rapport om avgifterna.
Efter skatt krymper försprånget till 17 procent
Den danska lönen beskattas i gengäld hårdare. Eurostats skatteberäkning utgår från en något annan genomsnittslön än lönelistan. Där betalade en ensamstående dansk 26 180 euro i skatt och avgifter av en bruttolön på 71 610 euro och fick behålla 63 procent.
En svensk i samma situation hade 50 560 euro i bruttolön och fick behålla 77 procent efter skatt och allmän pensionsavgift.
Eftersom svenskar behåller en större del av lönen klättrar Sverige till sjätte plats i EU när nettolönerna jämförs, före Finland och Tyskland och närmast efter Nederländerna, som saknas i bruttolistan.
Svensken fick behålla 38 950 euro och dansken 45 430 euro, 17 procent mer. Med Eurostats kurs motsvarar skillnaden knappt 6 000 kronor i månaden.
