Dagens PS
Perfect Weekend

Mögel på maten – det här kan du rädda och det här ska direkt i soporna

Lite mögel på brödet? Nej, det är inte patina. Hela limpan ska ut. Foto: Canva

En grön prick med mögel på osten. Lite vit päls på brödet. Eller jordgubben längst ner i asken som plötsligt ser ut som ett experiment från biologilektionen. Frågan är alltid densamma: går det att skära bort eländet eller måste hela härligheten åka i soporna?

Svaret är irriterande nog: det beror på.

Mögel är inte bara något som gör maten ful och får den att lukta som ett gammalt studentkök. Vissa mögelsvampar kan bilda mögelgifter, så kallade mykotoxiner, som man helst inte ska stoppa i sig. Därför är Livsmedelsverkets grundregel enkel: ät inte möglig mat.

Men det finns undantag.

Brödet är kört

Ser du mögel på en brödskiva är det frestande att kasta just den och fortsätta äta resten av limpan.

Gör inte det.

Mögelsvampens tunna trådar kan ha vuxit långt in i brödet utan att synas. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att hela brödet kastas när möglet har fått fäste.

Samma grundprincip gäller mjuka och vattenrika livsmedel. Där kan mögel och eventuella mögelgifter sprida sig betydligt längre än den lilla fläck du ser på ytan.

En möglig tomat är alltså ingen tomat där man bara opererar bort ena hörnet och serverar resten till middagen.

Sluta steka räkor i olja – stjärnkocken avslöjar bättre metoden

Den spanske stjärnkocken Dani García har en bestämd åsikt om hur räkor ska tillagas: oljan ska bort. I stället använder han grovt salt, några droppar

Hårdosten går däremot att rädda

Här kommer kylskåpets stora glädjebesked.

Har parmesanosten, grevén eller någon annan hårdost fått en mindre mögelfläck behöver den inte automatiskt möta sophinken.

Skär bort det angripna området med minst två centimeters marginal. Resten kan ätas. Livsmedelsverkets råd gäller även äpplen, potatis och citrusfrukter med mindre mögelangrepp.

Det är alltså en betydligt bättre affär än att kasta en parmesanbit för 149 kronor därför att ena hörnet börjat leva sitt eget liv.

Däremot ska mjuka ostar, färskost, yoghurt och crème fraiche kastas när de har möglat.

Jordgubben behöver inte ta med sig hela asken

Här finns ytterligare en vanlig missuppfattning.

Om en jordgubbe, vindruva eller annan frukt i en förpackning har möglat behöver du inte nödvändigtvis kasta alltihop.

Livsmedelsverkets råd är att plocka bort de mögliga exemplaren. De frukter, bär och grönsaker runt omkring som fortfarande är hela och friska går att äta.

Det är en ganska viktig detalj i ett land där frukt och grönt redan tillhör maten vi slänger mest av.

Och sylten då?

Här blir det riktigt intressant.

Den gamla regeln har ofta varit att en möglig syltburk ska kastas direkt. Men svensk myndighetsrådgivning är mer nyanserad.

Sylt och mos som innehåller mycket socker – minst 500 gram tillsatt socker per kilo bär eller frukt – kan räddas. Då ska mögelskiktet tas bort med ungefär två centimeters marginal.

Är sylten mindre sockrad är sophinken det säkra alternativet.

Nötter ska granskas

Nötter och torkad frukt förtjänar också lite respekt. Missfärgade, skrumpna eller synligt mögliga exemplar ska bort.

Mögelgifter förekommer bland annat i nötter, spannmål och torkad frukt och är en av anledningarna till att man inte ska spela kylskåpsroulette bara för att maten var dyr.

Och nej, lukttestet är ingen lysande idé.

Du behöver inte köra näsan rakt ner i den ludna matlådan för att bekräfta det ögonen redan berättat.

Den enklaste tumregeln är i stället:

Grundregeln är enkel: mjukt och mögligt åker ut. Hårt och mögligt kan ibland få en andra chans.

Mjukt och mögligt – kasta. Hårt och mögligt – ibland kan du skära bort ordentligt.

Och är du fortfarande tveksam efter att ha stått och förhandlat med en gammal gurka i två minuter är den antagligen inte värd att rädda.

Nu riskerar ditt kaffe att smaka sämre – här är orsaken

Flera skyfall i Brasilien försenar och försämrar kvaliteten på den viktiga kaffe-bönan arabica, uppger Bloomberg. Hällregnet i viktiga regioner i

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Mest lästa i kategorin