Dagens PS
Perfect Weekend

Därför älskar bartendrar världens mest utskällda sommardrink

Aperol Spritz har gått från enkel italiensk törstsläckare till global statussymbol. (Foto: Canva)

Världens mest utskällda sommardrink är orange, enkel och syns numera på varje takbar från Stockholm till New York. Aperol Spritz har gått från folklig törstsläckare i norra Italien till global livsstilsprodukt – och en drink som cocktailnördar gärna fnyser åt. Det märkliga är att bartendrarna verkar gilla den desto mer.

Från arbetardrink till statussymbol och sommardrink

Historien börjar långt före Aperol.

När delar av norra Italien stod under österrikiskt styre på 1800-talet tyckte österrikiska soldater att de lokala vinerna var väl starka. De bad därför om en skvätt vatten i glaset – en spritz, från tyskans spritzen, att stänka.

Så småningom ersattes vanligt vatten av sodavatten och lokala bitterlikörer letade sig ner i glaset.

Aperol skapades av bröderna Luigi och Silvio Barbieri i Padua och lanserades 1919. Den låga alkoholhalten och blandningen av örter, rötter och citrus gjorde den perfekt för en lång italiensk aperitivo.

I Venedig var spritzen länge allt annat än lyxig.

Därför älskar bartendrar världens mest utskällda sommardrink

Den är orange, enkel och syns numera på varje takbar från Stockholm till New York. Aperol Spritz har gått från folklig törstsläckare i norra Italien till global livsstilsprodukt – och en drink som cocktailnördar gärna fnyser åt. Det märkliga är att bartendrarna verkar gilla den desto mer.

Från arbetardrink till statussymbol

Historien börjar långt före Aperol.

När delar av norra Italien stod under österrikiskt styre på 1800-talet tyckte österrikiska soldater att de lokala vinerna var väl starka. De bad därför om en skvätt vatten i glaset – en spritz, från tyskans spritzen, att stänka.

Så småningom ersattes vanligt vatten av sodavatten och lokala bitterlikörer letade sig ner i glaset.

Aperol skapades av bröderna Luigi och Silvio Barbieri i Padua och lanserades 1919. Den låga alkoholhalten och blandningen av örter, rötter och citrus gjorde den perfekt för en lång italiensk aperitivo.

I Venedig var spritzen länge allt annat än lyxig.

Marco Salvadori, som tidigare arbetat på Harry’s Bar, berättar för New York Times att drinken förr dracks av ”gondoljärer och prostituerade”. De finaste hotellen och barerna skulle knappast ha drömt om att servera den.

I dag är situationen den omvända.

Aperol Spritz har blivit symbol för italiensk semester, stora solglasögon och luncher som riskerar att glida över i middag.

I Venedig var spritzen länge en folklig drink. I dag serveras den på några av världens mest exklusiva barer. (Foto: Canva)

Campari köpte Aperol 2003 och gjorde varumärket globalt.

Sedan dess har spritzen blivit så vanlig att den nästan blivit pinsam i vissa cocktailkretsar. För puristen är Aperol Spritz ungefär vad Coldplay är för musikjournalisten: lite för populär för att kunna erkännas som riktigt bra.

Den är söt. Den är bitter. Den är orange. Och den kräver knappt något hantverk alls.

Men just där ligger styrkan.

På Houston Hall i New York har omkring 3 000 Aperol Spritz serverats sedan början av maj. Bartendern Pamela Torres säger att drinken är perfekt under stress: den byggs direkt i glaset, kräver ingen shaker och måtten behöver inte vara millimeterexakta.

Prosecco. Aperol. Soda. Is.

Klart.

”De skickas aldrig tillbaka”, säger hon till New York Times.

Det är en ganska stark rekommendation från en bartender.

Camparis Aperol Spritz blev en storsäljare 2018 och är fortsatt populär. Foto: Unsplash

När spritzen går över styr

Framgången har samtidigt blivit smått absurd.

I New York serveras spritz i gigantiska glas, på ställningar med flera drinkar och i genomskinliga behållare med tappkran. På en restaurang finns en version i en glasväska som innehåller en hel flaska prosecco.

Någonstans där lämnar man Veneto och landar i Las Vegas.

Samtidigt pressar konkurrenterna på. Hugo Spritz med fläder har blivit stor och nya rosa varianter försöker göra samma resa.

Men Aperol har ett övertag som är svårt att kopiera: färgen.

Man ser drinken från andra sidan uteserveringen.

Sedan händer något mycket mänskligt.

”Jag tar en sådan också.”

Det är kanske därför Aperol Spritz fortsätter reta cocktailvärlden. Den försöker inte vara märkvärdig.

Och vinner ändå.

Marco Salvadori, som tidigare arbetat på Harry’s Bar, berättar för New York Times att drinken förr dracks av ”gondoljärer och prostituerade”. De finaste hotellen och barerna skulle knappast ha drömt om att servera den.

I dag är situationen den omvända.

Aperol Spritz har blivit symbol för italiensk semester, stora solglasögon och luncher som riskerar att glida över i middag.

Här kostar Aperol Spritz minst i Europa – storfavoriten går att få för 22 kronor

Drömmer du om en Aperol Spritz i kvällssolen utan att behöva grimasera när notan kommer? Då är det läge att styra semestern söderut – men inte

Campari köpte Aperol 2003 och gjorde varumärket globalt.

Sedan dess har spritzen blivit så vanlig att den nästan blivit pinsam i vissa cocktailkretsar. För puristen är Aperol Spritz ungefär vad Coldplay är för musikjournalisten: lite för populär för att kunna erkännas som riktigt bra.

Den är söt. Den är bitter. Den är orange. Och den kräver knappt något hantverk alls.

Men just där ligger styrkan.

På Houston Hall i New York har omkring 3 000 Aperol Spritz serverats sedan början av maj. Bartendern Pamela Torres säger att drinken är perfekt under stress: den byggs direkt i glaset, kräver ingen shaker och måtten behöver inte vara millimeterexakta.

Prosecco. Aperol. Soda. Is.

Klart.

”De skickas aldrig tillbaka”, säger hon till New York Times.

Det är en ganska stark rekommendation från en bartender.

Move over Aperol – nu är det Highball som gäller

Whisky och sodavatten i ett högt glas. Mer behövs inte för att skapa sommarens mest oväntade comeback i baren: den japanska highballen. En gång en

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Mest lästa i kategorin