När Ben Cohen sålde sitt glassbolag Ben & Jerry’s till Unilever år 2000 såg det ut som en drömaffär. Glassgrundarna blev rika, företaget fick muskler att växa globalt och det sociala engagemanget skulle skyddas av en unik konstruktion. Tjugosex år senare är parterna i öppet krig.
Han sålde sitt glassbolag för miljarder – nu vill han ha tillbaka sin själ
Konflikten handlar om mycket mer än glass. Den handlar om vem som egentligen äger ett företags värderingar när miljarderna väl har bytt ägare.
Affären som skulle förändra världen
När Ben Cohen och Jerry Greenfield öppnade sin första glassbutik i en nedlagd bensinstation i Vermont 1978 var ambitionen inte att bygga ett globalt livsmedelsimperium. De ville sälja god glass och samtidigt göra affärer på ett sätt som kändes mänskligt.
Företaget blev snabbt något mer än en glassproducent. Smakerna fick politiska budskap. Vinster användes till välgörenhet. Kampanjer drevs för miljöfrågor, social rättvisa och fredsarbete.
I dag skulle man kalla det ESG. På 1980-talet kallades det mest för hippies med bokföring.
När Unilever köpte Ben & Jerry’s år 2000 för cirka 326 miljoner dollar sågs affären som ett bevis på att idealism och kapitalism kunde samexistera. Grundarna förhandlade fram en ovanlig lösning. En självständig styrelse skulle få ansvar för bolagets sociala uppdrag även efter försäljningen. Tanken var att skydda företagets själ från den stora koncernens logik.
När verkligheten hann ikapp
Under många år fungerade kompromissen förvånansvärt väl. Ben & Jerry’s fortsatte att lansera glass med politiska budskap. Unilever tjänade pengar. Kunderna köpte glass. Men de senaste åren har relationen försämrats dramatiskt.
Den avgörande brytpunkten kom 2021 när Ben & Jerry’s beslutade att sluta sälja sina produkter på israeliska bosättningar på ockuperad mark. Beslutet utlöste en global konflikt.
Flera amerikanska delstater reagerade kraftigt. Investerare blev nervösa. Jurister började fakturera på löpande band. Politiker såg en möjlighet att markera. Plötsligt handlade Ben & Jerry’s inte längre om cookie dough och karamellsås.
ESG möter verkligheten
Under det senaste decenniet har många företag velat framstå som värderingsdrivna. Det har varit relativt enkelt att skriva hållbarhetsrapporter, prata om inkludering och sätta klimatmål till år 2040.
Men Ben & Jerry’s illustrerar vad som händer när ett företag börjar ta ställning i frågor där människor faktiskt tycker olika. Investerare vill ha stabilitet. Styrelser vill minimera risker. Kommunikationsavdelningar vill undvika rubriker. Aktivister vill ofta motsatsen.
Enligt Ben Cohen har koncernen gradvis försökt begränsa bolagets möjligheter att uttala sig i politiska frågor. Enligt Unilever handlar det om att säkerställa att verksamheten följer lagar och interna riktlinjer.
I en intervju med New York Magazine talar han om företagets uppdrag nästan som om han fortfarande satt bakom kassan i Vermont. Han beskriver affärer som något större än vinstmaximering. Som ett verktyg för samhällsförändring. Det är en syn som många entreprenörer beundrar men som få börsbolag bygger sina verksamheter kring.
Bröstmjölksglass – trend eller trams?
Det låter som en scen ur en sketch på Saturday Night Live. Men det är faktiskt på riktigt: bröstmjölksglass. I USA har barnproduktsföretaget Frida och
Ett företag eller en rörelse?
Det mest fascinerande med Ben & Jerry’s är kanske att företaget fortfarande beter sig mer som en aktiviströrelse än som ett livsmedelsbolag. Varumärket har engagerat sig i allt från klimatfrågor och rasism till flyktingpolitik och kriminalvård. För vissa kunder är det exakt därför de älskar företaget.
Unilever är en global koncern med hundratals varumärken, verksamhet i över 190 länder och miljarder konsumenter. För ett sådant företag är förutsägbarhet ofta mer värdefull än aktivism. Ben Cohen verkar fortfarande tro motsatsen.
Glasskriget fortsätter
Konflikten mellan Ben & Jerry’s och Unilever är fortfarande långt ifrån över. Juridiska processer pågår. Offentliga utspel fortsätter. Båda sidor hävdar att de försvarar företagets ursprungliga uppdrag. Men oavsett hur tvisten slutar har den redan blivit en av de mest intressanta berättelserna om företagsstyrning på många år.
Vad är egentligen ett företag värt om det förlorar det som gjorde det speciellt från början? Och kan man någonsin köpa tillbaka en själ som redan har sålts?
Tillverkar mest glass – men äter också upp den
Tänk glass och Europa. Välj sedan ett land som är det du främst förknippar med den kombinationen. Troligen har du gissat fel. Värmen stiger över Europa i
